Slaveri i Amerika

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Bakgrund

Jag har valt att skriva om slavhandeln som pågick i Amerika under 1500-1800-talet. Jag ska berätta om de levnadsförhållanden afrikanska slavar hade, hur de kom till Amerika, kyrkan och statens syn på slaveriet, nutida slaveri i världen, undersöka hur slaveriet ställer sig till de mänskliga rättigheterna och ta reda på orsaken till slaveriet.

Syfte

Jag vill försöka förstå orsaken till uppkomsten av slaveri, försöka förstå hur människorna tänkte. En av orsakerna tror jag är brist på pengar och viljan att ha gratis arbetskraft. Jag tror också att en del har ett behov att kunna kontrollera andra människor och genom att äga någon får du göra vad du vill med honom eller henne, du har alltså full kontroll. Detta kommer jag att ta upp i diskussionen.

Metod

Jag har sökt fakta i ett antal böcker och på Internet. Jag hittade mest fakta om slaveriet i sin helhet på Internet, men de självbiografiska böcker jag lånat hjälpte mig förstå hur det var för slaven, om straff och tankar och hur det gick till på ett plantage eller i ett hem.

Resultat

Slavar

Vad är en slav?

Slavar har troligtvis funnits sedan människorna började bosätta sig och bilda samhällen. Då tog man människor som exempelvis krigsfångar och betraktade dem som sin egendom. En slav är en människa som tvingas gör ett arbete utan att få betalt för det. Slaven betraktas inte som en person i juridisk mening, utan som en ägodel som tillhör någon som enligt lag erkänns som personer med rätthandlingsförmåga. Slaven kan överlåtas till en annan person, eller säljas efter ägarens egna önskemål. Ordet slav kommer från det latinska ordet för egendom, manicipium, men kan även spåras till det arabiska ordet mamlúk, som även det betyder egendom.

Amerikas slavar

I Sydamerika började man importera slavar från Afrika år 1570. Före det hade man använt sig av förslavade indianer eller människor från Brasilien. Amerikanarna kom snabbt underfund med att det var billigare och gick fortare att importera afrikanska slavar.

En uppsättning slavar till ett medelstort plantage kostade runt 100 000 dollar, ett pris ägaren tjänade in på två-tre år genom slavarbetet. Priset varierade givetvis beroende på slavens skick, om det var en man eller kvinna, åldern och naturligtvis tillgång och efterfrågan bland köparna. En slav kunde säljas privat eller genom en auktion. Man kunde också hyra ut sina slavar eller ge bort dem. Slaven fick ofta ett nytt namn när han eller hon bytte ägare.

På slavauktionen ställdes slavarna ut för att kunna granskas av köparna före budgivningen. Under granskningen kunde köparna be slaven springa en bit, hoppa, gapa så att man kunde kolla på tänderna; köparen kunde beordra slaven göra nästan vad som helst. Sedan började budgivningen. Då ropade man upp en slav i taget, som fick gå upp så köparna skulle kunna känna igen honom eller henne. Sedan började man buda. Köparen som erbjöd högst pris köpte slaven.

Amerika, den nya världen

År 1492 seglade Christoffer Columbus skepp mot det sydamerikanska fastlandet. Columbus och hans män gjorde urinvånarna, indianer, till sina slavar eftersom de hade vapen som indianerna var chanslösa mot. Spanien koloniserade Sydamerika och det tog inte länge innan både England och Frankrike upptäckte vilken enorm guldgruva det nya landet var. Detta är början av Europas kolonisation av Amerika. Till Nordamerika kom britterna och förslavade även dessa indianer eftersom Amerika knappt hade någon arbetskraft och den som fanns var mycket dyrare än den i Europa. Bara drygt 70 år efter att Columbus upptäckt Amerika började man använda afrikanska slavar. Denna handel fortsatte i nästan trehundra år.

Triangelhandeln och resan till Amerika

Amerikanerna importerade slavar från Afrika. Slavhandeln var en del av den så kallade triangelhandeln. Från Storbritannien skickade man skepp med vapen, sprit, tyger och andra fabriksvaror. I Afrika bytte man de varorna mot slavar man tagit från de olika byarna i området eller som man köpt från byarna, då de hade slavar som de hade tagit som krigsfångar. Skeppen gick vidare till Amerika med slavarna, där de såldes på auktioner. Amerikanerna lastade skeppen fulla med tobak, bomull och socker som sedan skeppades vidare tillbaka till Storbritannien.

På skeppen försökte man pressa in på många slavar som möjligt eftersom det skulle ge mer vinst. Det fanns vissa bestämmelser som sa att man inte fick ha mer än ett visst antal slavar på varje skepp. Om ett skepp visade sig ha för många slavar löste man det genom att slänga de överflödiga slavarna över bord.

Ett slavskepp var det danska Fregattens Fredensborg som byggdes år 1752. Fartyget, som var 30 meter långt och 14 meter brett, hade plats för 250 – 300 slavar. Det innebar att varje slav på resan till Amerika fick ett utrymme på 180 x 40 x 70 cm. slavarna fick komma upp på däck tre gånger per dag, och på dessa raster var det inte ovanligt att slavarna försökte begå självmord genom att kasta sig i vattnet på grund av depression. Maten på resan var mycket knapp. Besättningen såg det som att slavarnas mat skulle vara näringsrik men billig. Så här kunde veckomenyn se ut för en manlig slav:

o Ett halvt pund fläsk
o En åtting bönor
o En åtting gryn
o En tredjedels åtting hirs
o En deciliter brännvin
o En åtting tobak
o En halv deciliter palmolja

Totalt fick alltså en slav i sig knappt 400 gram mat per vecka. Resan tog en till två månader och på den resan dog en sjättedel av alla slavar.

Till en början importerade man bara manliga slavar eftersom de var mer lämpade för det kroppsliga arbete han skulle utföra. Så småningom började man importera kvinnliga slavar också eftersom de kan föda upp nya slavar, som i längden blev mer ekonomiskt än att importera alla slavar.

Slaveriets fyra grupper

Frinegrerna

Slavarna delades ofta in i fyra grupper. De som stod högst i rang bland slavarna var ”frinegrerna”. Dessa slavar var de som jobbat ihop tillräckligt med pengar för att köpa sig själv fri, eller som släppts fri av sin ägare. En frineger var alltså en färgad person som ägde sig själv. Många fria slavar fortsatte dock jobba på plantagen även när de blivit fria eftersom de ville tjäna så mycket pengar så de kunde köpa fri sin familj också.

Husslavarna

Nästa grupp var ”husslavarna”. Det var de slavarna som jobbade i överklassens hem som hushållsslavar. Dessa slavar hade det förhållandevis bra, de betraktades som en del i hushållet och man behandlade husslavarna med viss respekt. De blev inte lika pryglade som andra slavar och hade inte lika hårda arbetsuppgifter.

Plantageslavarna

Sedan kom ”plantageslavarna”, som jobbade på plantagen i söder. De hade inget lätt liv. Deras enda plats i samhället var att slita på socker-, bomulls- och tobaksplantagen. Arbetstiderna var från soluppgång till solnedgång och maten var dålig. Slavarna kunde räkna med att bli slagna för minsta lilla fel. Plantageslavarna kunde också få stryk för att deras husbonde var på ett dåligt humör.

Maroon-negrerna

Sist i rang stod ”maroon-negrerna”, förrymda slavar som tagit sin tillflykt till träsken (träsk – maroon på kreolfranska). Straffet för att rymma var grymt. Slaven brändes med ett glödgat järn tre gånger och hängdes sedan. Samma straff var det om en slav lyft hand mot en vit, det vill säga, slagit en vit man.


Att de vita människorna i dåtidens Amerika betraktade svarta som mindre värda bevisas med följande citat, från Reymert Haagensen i slutet av 1730-talet:

"Negrerna är liksom skapta till trälar, de känner inte heller till någonting annat än beständigt arbete, vilket de utför med nöje, ja sjungande och vid gott mod, som vore de de lyckligaste. [...] De är alla av naturen onda".

Slavens dag

Detta är ett utdrag från en självbiografisk bok, som beskriver hur livet som en amerikansk slav kunde se ut.

”Jag var hos Mr Covey ett år. Under det årets första sex månader gick det knappt en vecka utan att han piskade mig. Min rygg var nästan ständigt blåslagen. Hans förevändning för att prygla mig var så gott som alltid min tafatthet. Vi tvingades arbeta till det uthärdligas yttersta gräns. Långt före gryningen var vi uppe och utfodrade hästarna, och så snart det började ljusna gav vi oss iväg ut på fälten med våra hackor och oxspann. Mr Covey gav oss tillräckligt med mat, men knappast tid att äta den. Vi fick ofta mindre än fem minuter för våra måltider. Vi var ofta ute på markerna från tidigaste gryning till dess att dagens sista kvardröjande strålar hade slocknat; när majsen skulle skördas, kunde vi hålla på ännu vid midnatt. ”

(Douglass, Fredrick. 1844. En Amerikansk slavs liv. Sida 66-67.)

Dagen för Fredrick Douglass gick alltså ut på att arbeta från före gryningen till efter solnedgången. De raster han fick var fem minuter för varje mål mat. Arbetet var hårt, han slet på fältet hela dagen, hela tiden under rädslan för piskan som aldrig var långt borta.

Staten och kyrkan om slaveriet

Staten

Afrikanernas slaveri i Amerika pågick i nästan 300 år med statens godtycke (1570-1866) innan man beslöt sig för att förbjuda slaveriet år 1866. Slavarna var rättslösa, vilket betyder att vilken vit man som helst kunde göra vad han ville med en slav utan att någon reagerade. Slaven, däremot, fick inte slå tillbaka eller på något sätt försvara sig. Som jag skrivit ovan, var straffet för en färgad man som slog en vit man först tortyr, slaven blev bränd med ett glödande järn ett antal gånger, och sedan döden genom hängning.

Detta visar på att Amerika inte följde den linje som skulle vara grunden i det Amerikanska rättssystemet; att alla skulle vara lika inför lagen. Detta gällde alltså inte slavarna. Slavarna stod utanför lagen, de räknades mer som boskap eller arbetskraft än riktiga människor.

Kyrkan

Från början hade man i Amerika använt urinvånarna som slavar, men detta gillade inte kyrkan. Senare började man importera afrikanska slavar, och detta tyckte kyrkan i Amerika var det samma som att göra en god gärning. Slavarna ”räddades” från Afrika och fördes till det kristna Amerika. Genom att göra det trodde kyrkan att de räddade de svartas själ till Gud.

Ku Klux Klan (KKK)

Ku klux klan (KKK) är en organisation som grundades i Amerika av Nathan Bedford år 1865. Klanen är en rasistisk grupp människor som strävar efter ett samhälle som styrs av de vita människorna och av konservativa kristna uppfattningar. Gruppen förknippas ofta med de vita fotsida klädnaderna och vita huvor samt korsen och lynchningarna.

Klanens offer

Klanen förföljde de svarta människorna eftersom de såg dem som ett hot mot sitt land. De brände ner deras hus eller dödade dem helt enkelt. Lynchning var ett populärt sätt för KKK att förinta färgade människor. Lynchning var en slags egenmäktig rättskipning där de som var misstänkta för ett brott helt enkelt förklaras skyldiga och hängs i ett träd. Klanen kunde även utföra en av sina riter utanför offrets hem. Den ritual man ofta genomförde var att tända på ett stort träkors utanför de svartas hem. Korset stod för kristendomen och elden för livet.

De mänskliga rättigheterna

”Alla människor är födda fria och är lika i värde och rättigheter”. Så lyder den första meningen i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Detta stämde inte i Amerika under slaveriets tid. De vita ansåg sig vara mycket mer värda än de svarta. (se citat från år 1730-talet på sidan fyra)

Givetvis hade inte Amerika skrivit på kontraktet om att följa FN:s mänskliga rättigheter. FN fanns inte när Amerika tillät slaveri, men jag ska ändå jämföra slavarnas liv med de grunder FN kräver och de moraliska fri- och rättigheter som har vuxit fram ur modern civilisation. FN har på sin hemsida kortat ned den allmänna förklaringen till tre punkter och det är dem jag ska granska.

De grundläggande fri- och rättigheterna

”De grundläggande friheterna, såsom rätten att hysa eller uttrycka åsikter, att utöva en religion, att bilda eller gå med i en organisation eller att ordna möten”

Detta tilläts de vita att göra, men de svarta slavarna hade inte rätt att säga vad de ville, inte ha den religion de ville eller vara med i någon organisation som inte ägaren godkände.

Skydd mot övergrepp

”Rätten till skydd mot övergrepp, till exempel rätten att inte bli godtyckligt arresterad eller utsättas för tortyr”

Många slavar utsattes ofta dagligen av misshandel från sin ägare, något som betraktades som en bra uppfostran av slaven.

Rätten till grundläggande behov

”Rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven, till exempel rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, till hälsovård och till utbildning.”

I Amerika trodde man att det skulle vara farligt att låta svarta utbilda sig eller lära sig läsa. Hälsovården för slavarna var ofta den de eventuellt kunde få från sina medslavar.

Dagens slaveri

Slaveri har alltid funnits, och kommer troligtvis alltid att finnas i olika former. Idag räknar FN med att det finns ungefär tolv miljoner slavar i världen utspritt över hela världen. Barnarbete, barnsoldater, sexslavar och andra tvångsarbeten är alla olika former av slaveri. Slavhandeln idag omsätter cirka 70 miljarder kronor varje år. Efter att mat och transport betalats gör den moderna slavhandlaren en vinst på 70 000 kronor för varje slav han säljer, då priset idag är runt 85 000 kronor per slav.

Nuförtiden är slaveri förbjudet i hela världen. Ändå förekommer det dolt slaveri på många ställen, till och med i länder där demokratin är väl utvecklad och de mänskliga rättigheterna gäller för landet och folket, till exempel Sverige. Det finns även på andra ställen i världen i olika oftast dolda former; barnarbete i Kina, barnsoldater i Uganda och sexslavar i väldigt många länder.

Människohandel (trafficking)

Offren för människohandel är mest fattiga barn och unga kvinnor som sägs ska få jobb som barnflicka eller hushållshjälp hos någon rik person. Istället säljs dem och får jobba som hushållsslavar, sexslavar eller tvångsarbetare på annat sätt. Detta är en form av dagens dolda slaveri som är svår att stoppa. De människor som faller offer för människohandel har svårt att göra sin röst hörd och ofta vet ingen ens om att de befinner sig i landet då de för det mesta förs in illegalt. På grund av detta är det också svårt att hjälpa de som fallit offer för människohandeln, eftersom man inte vet vem man ska hjälpa eller var de befinner sig.

Barnarbete

Enligt ILO finns det fem-sex miljoner barnslavar runt om i världen. Många av dem jobbar på jordbruk, och det är inte ovanligt att barnen är under fjorton år. Barn som jobbar har olika uppgifter, som ofta är farliga för dem. De kan få sköta boskap eller sy kläder, men även sköta farliga maskiner och sprida ut ogräsgifter.

Barnarbete bidrar till att barnen inte har tid att gå i skolan. Eftersom de inte får någon utbildning är risken stor att de inte kan uppfylla sina drömmar om jobb i framtiden. Barnen har inte heller tid att leka och få vara barn, något som har stor inverkan i deras utveckling och vuxenblivande samt deras framtida liv, eftersom de har långa arbetstider även som barnarbetare.

Skuldarbetare

Fattigdomen tvingar många människor att ta lån för att kunna betala för mediciner och liknande. Dessa lån tvingar in inte bara låntagaren, utan ofta hela familjen, i skuldarbete där skulden skall arbetas av. Detta kallas för skuldslaveri och förekommer mest i Pakistan och Indien. Offren för detta slaveri utnyttjas oftast inom mattindustrin och på tegelbruk.

Diskussion

Slaveri fanns i antikens Athen, det fanns i Amerika, det nya landet som skulle vara fullt av möjligheter och det finns idag. Tanken att kunna äga en annan människa är absurd tycker jag, men det är kanske för att jag vuxit upp i ett samhälle där slaveri är olagligt och moraliskt fel.

Jag har svårt att föreställa mig vilket liv det skulle vara att vara en svart slav i Amerika. De vita som ser ner på en, som inte tycker att man duger till något annat än att slita på ett plantage. Att inte få bekräftelse någonstans, att aldrig få bestämma över sig själv, att alltid veta att man inte hade någon makt att förändra sitt liv. Att inte få äga sin egen kropp.

Orsaker till slaveriet i Amerika

Jag är säker på att ekonomin har en stor del i detta problem. Amerika för 400 år sedan hade inte så mycket arbetskraft och den som fanns var alltför dyr. Då var det ett billigt alternativ att ta hjälp av slavar. En slav fick ingen lön, och det enda man betalade var maten och kläderna, något som sällan var dyrt. När folk började immigrerade till Amerika fortsatte man helt enkelt använda sig av slavarna eftersom det var billigt och bekvämt. De immigranter som kom var inte vana att se svarta människor tror jag, så det var säkert ganska lätt att övertyga dem att detta levnadssätt var naturligt för de svarta, så det fanns ingen anledning att tvivla på att de klarade och till och med tyckte om att vara slavar.

Hela världen har ännu inte släppt tanken på att hudfärgen gör någon skillnad i vem du är. Diskriminering på grund av hudfärg förekommer i väl utvecklade länder som Sverige och USA men även i fattigare och mindre utvecklade länder, som Sydafrika. Kampen om de mänskliga rättigheterna har bidragit till att många fått en sundare människosyn, men än är det lång väg kvar innan alla människor anses ha lika värde.

En annan orsak till slaveriet i Amerika var, som sagt, att man inte hade så mycket arbetskraft över huvud taget i landet från början. Människor började immigrera till Amerika främst under 1600- och 1700-talet och att bygga upp ett nytt land utan arbetskraft går inte. I den situationen och under de omständigheter som rådde tyckte den vita befolkningen nog att slavar var ett lockande och prisvärt alternativ.

Orsaker till dagens slaveri

Slaveri är hemskt, men svårt att få stopp på. I länder som Sverige är det givetvis lättare än i fattiga länder, eftersom vår civilisation är välutvecklad och fattigdomen inte är så utbredd. Nästan alla har mat för dagen och möjlighet till sjukvård. Befolkningen tycker att slaveri är fel. I Sverige vill befolkningen hjälpa de som är utsatta, detta är en tradition sedan många år genom alla de reformer som genomförts i det politiska Sverige ända sedan 1950-talet.

I fattiga länder är utvecklingen inte lika långt framskriden. Slaveri är vanligare och sker öppnare. Jag förstår om de som själv har problem med att skaffa mat för dagen och som inte har någonstans att sova inte har tid eller ork att tänka på att försöka hjälpa andra med deras problem det kan ingen begära av dem. Människor som är fattiga tror jag är lättare att lura in i slaveri än människor som har det relativt bra, som vi i Sverige. En fattig människa som inte har så mycket att förlora riskerar kanske allt för att få ett jobb eller en framtid i ett demokratiskt land. En svensk med socialbidrag är förmodligen svårare att lura in i slaveri och människohandel eftersom svensken har mat för dagen och någonstans att sova och kan dessutom få ekonomisk hjälp av staten om man till exempel blir arbetslös. Sverige är också ett land med bra grundutbildning för sin befolkning vilket innebär att människor ofta har fler möjligheter till ett bra liv.
Egoism tror jag är en del av orsaken till många av världens problem, däribland slaveri. Att äga en människa för att få gratis arbetskraft är egoistiskt. Egoism är en del av människans natur, och har alltid varit det. I den förhistoriska tiden tror jag människorna hade nytta av att var egoistiska. Förr levde människor efter djurens regel; Darwins evolutionsteori; att de starkaste överlever. De som var egoistiska och roffade åt sig av mat, boplatser och jaktmarker fick de bästa förutsättningarna för överlevnad. I ett sådant samhälle var generositet snarare en belastning.
Det verkar som om många människor är bero...