Socialismen och konservatismen

26 röster
45610 visningar
uppladdat: 2004-05-14
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Socialism är benämningen på en politisk ideologi som bygger på idén om att allt ska vara jämlikhet och rättvist. Själva order socialism kommer från det latinska order socius och
betyder kamrat. Som politisk ideologi utmärks socialismen främst av tilltron till gruppen, kollektivet och statens egen förmåga att lösa politiska och ekonomiska problem.
Man vill helt enkelt åstadkomma jämlikheten och få bort all orättvisa, genom jämn fördelning och gemensamt ägande av resurser. För att detta ska ske ville man också få fram arbetarklassen eller och svagaste i samhällets talan.

Dagens socialister har idag övergett denna tanke och vill istället ordna rättvisa prioritera en ekonomisk omfördelning med t.ex skatter och bidrag före det som skapar resurserna.
I socialisternas idealsamhälle existerar därför inte det privata ägandet. De vill ha bort det statliga monopolet som gör alla beroende av staten, eftersom de anser att om staten sköter allt försvinner en viktig dimension av friheten.

Själva ordet och ideologin "socialism" föddes på 1700 talet under upplysningstiden, och var en beteckning på människans sociala natur. Senare under den industriella revolutionen på 1800-talet vidareutvecklades socialismen ur upplysningsidéerna, då några radikala tänkare, och före detta liberaler, övergick till socialismen. De första brukades kallas "utopiska socialister", eftersom många ville skapa ett perfekt samhälle med alla delar på rätt plats. De främsta ”utopisterna” var Robert Owen, Charles Fourier och Louis Blanc. Störst och kändast var nationalekonomen Karl Marx från Tyskland och hans vän Friedrich Engel.

Karl Marx och Friedrich Engels la grunden till Marxismen som är en samhällsvetenskaplig teori som Marx skapade genom forskning. Därför kallade de sina teorier för den vetenskapliga socialismen. Marx och Engels ägnade inte mycken tid åt att specificera de kooperativa
sociala relationerna i den utlovade kommunistiska idealstaten, utan ägnade istället större delen åt att förklara de existerande sociala realiteterna och analysera de ekonomiska orsakerna till konflikterna i samhället. Själv såg Marx på samhället som en utvecklingsprocess, som medför
förändringar. Deras idéer kan man läsa om i ”Det kommunistiska manifestet”.

Under historiens lopp har det alltid funnits sociala motsägningar inom socialismen som förtryck och fattigdom. Och alla länder som lidit under en socialistisk diktatur är idag fattiga och söker bistånd från andra längder som bevarat det privata ägandet, såsom liberalismen och
kapitalismen. Förtrycket mot olika klasser har kvarståt men i andra former än under slaveriet, och har delats in i två stora klasser som är raka motsatsen till varandra: borgare och proletärer.

I samhället beror då den sociala ställningen istället på individens inkomst och förmögenhet.
Men genom en revolution ska arbetarklassen ta över makten och införa socialismen, samt upprätta en proletärisk diktatur. Sen ska socialismen gradvis övergå till kommunism där allt med klassuppdelningar och statstvång försvinner.
Nu för tiden är vänsterpartiet mer åt revolutionär hållet medens socialdemokraterna mot
reformist hållet men socialismen är för övrigt stark i Sverige med slagorden, frihet,
jämlikhet och broderskap.
Konservatismen

Den franska revolutionen år 1789 är vad man kan säga vad som förespråkade konservatismen. De konservativa ansåg att revolutioner såsom den i frankrike bara ledde till kaos och problem, som ett steg bakåt istället för framåt.

Det latinska ordet conserve betyder just bevara, och från det ordet kommer konservatismen. Inom konservatismen vill man bevara det gamla samhället så som det var utan en massa snabba förändringar. De menar att det ska ske långsamt och stegvis och att människorna skulle känna sig tryggare om man hållde fast vid gamla traditioner, seder och styrelseskick. Man brukar säga att de konservativa såg på samhället som ett träd, som växer långsamt, utan hastiga förändringar och som hela tiden har kontakt med sina rötter, alltså traditionerna.

För att landet skulle fungera krävdes det att den styrdes av en elit som visste vad som var bäst för nationen, både politiskt och ekonomiskt och för alla invånare, därför är kungen, militären och kyrkan de viktigaste faktorerna inom konservatismen. Man brukar tala om den
konservativa treenigheten: svärdet (militären), Korset (kyrkan, traditioner), kronan (kungen).
De konservativa menar också att den "vanliga" människans åsikt är oväsentlig om man inte var adelsman det vill säga.

En som var emot rösträtten var Georg Wilhelm Friedrich Hegel som menade att staten eller det ”allmänna ståndet” ska arbeta mot ett bättre samhälle oavsett om resten av folket anser att de gör det på ett bra sätt och hur staten bör styras ska inte avgöras genom allmänna val.

Det uppstod konkurrens mellan de sociala klasserna och medlemmar från andra klasser. Den frågan ansåg Hegel vara ett problem, men ansåg samtidigt att klyftan mellan rika och fattiga till och med var nödvändig för utvecklingen av individen och samhället. Som exempel hade han herre - dräng förhållandet där herren har makten, men blir beroende av sina drängar när han ska handla, och drängarna är sin herres redskap. Vad han menar är att man kan leva endast sida vid sida när man erkänt den motsatta parten.

Den främste teoretiker var Edmund Burke från England. Son till en advokat, som flyttade till London där han etablerade sig som författare, filosof och så småningom blev konservatismens fader. Burke skrev en mycket berömd bok "Reflections of the revolution in France" som innehöll hans tankar om den franska ”skrämmande” revolutionen.
Burke ville ha reformer och förändringar, och då vände han sig i första hand till förtrycket.
Han försvarade de amerikanska koloniernas motstånd mot den brittiska beskattningen. Han
drog också en engelsk guvernör inför rätta eftersom han förtryckt indiens befolkning. Allt hans arbete fick stort inflytande på konservatismen och han ville att förändringarna skulle ske långsamt och låta det växa fram på en naturlig väg eftersom han såg på samhället som en levande organism.

Den konservatismen vi har idag har en helt annan tradition och är förändrats ganska mycket från den konservatismen som Burke förespråkade. I Sverige är det idag moderaterna som
konservativa så röstar man på dem idag är det den enskilda människans rätt att styra sitt eget liv man röstar för. De första som röstade på de konservativa partierna var främst officerare, ämbetsmän och godsägare, alltså de som inte ville att staten skulle styra eller äga så mycket.
Inställningen till dagens moderna monarki är positiv och innebär att rika ska ta han om fattiga.


Li...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Socialismen och konservatismen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2006-05-18

    Hej Kompis! Hur är det med dej

Källhänvisning

Inactive member [2004-05-14]   Socialismen och konservatismen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=2877 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×