Solenergi

8 röster
23106 visningar
uppladdat: 2005-04-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Så fungerar solceller och solfångare
Solen är basen till de flesta energikällor vi använder idag. När vi tillverkar el från strömmande vatten så är det solen som driver vattnets kretslopp, utan sol, inget kretslopp, ingen el.
Solenergin som faller in på jorden beräknas vara ca 15,000 gånger mer än vad jordens befolkning använder idag.
När det talas om den direkta solstrålningen i solfångare eller solceller så är det solenergi vi talar om. Den direkta solstrålningen gör att det i solfångare produceras värme och i solceller produceras el.

En solfångare som producerar värme lagrar solens värme i ett rörsystem med vatten, i vattnet blandas en frostsäker vätska för att minska skadorna under vinterhalvåret.
Via solfångarsystemet överförs solvärmen till en beredare för husets vatten.
Solfångare monteras ofta på tak eller på andra områden som ofta är belysta av solen.
För att ta vara på den bästa solstrålningen ska solfångaren monteras på ett tak med 30 graders lutning i söderläge, där är nämligen solstrålningen 10-15 % högre än vid marken.
Att ansluta solfångaren till ett värmesystem som inte kräver så hög vattentemperatur är lämpligt, då vattnet under vintertid inte blir så varmt av solen.
Under sommartid skulle solfångare kunna försörja många hus med varmt vatten och uppvärmning, även vintertid skulle solfångare kunna stå för 5-30 % av värmebehovet.
Beroende på vilket system man använder så varierar värmeproduktionen mellan 300-600 kWh/m2 och år. Solfångare kombineras ofta med vedpanna eller ackumulatortank.
Men som med de flesta energisystem så finns det nackdelar med även denna, när vi behöver energin som mest får vi den minst. D.v.s. under vintern när det är kalt och vi behöver värmen så finns nästan ingen värme att hämta från solen.
En solfångare som är speciellt utvecklad för det nordiska klimatet har utvecklats i Vattenfalls utvecklingslaboratorium i Älvkarleby.

En solcell är en väldigt enkel produkt att använda men väldigt avancerad att framställa.
En solcell som producerar el används idag ofta i klockor och miniräknare. Ofta används de också där det inte finns annan elförsörjning, som fyrar, avlägset belägna stugor och i
nödtelefoner.
Solceller består till stor del av kisel. I cellen bildas en liten elektrisk spänning när solen lyser på kiselcellerna, eftersom spänningen bara är ca 1 volt så seriekopplas flera celler.
Beroende på årstid, tid på dygnet samt bräddgrad bestäms hur mycket solenergi som fångas upp. Även molnighet och verkningsgrad hos solcellen påverkar, idag ligger verkningsgraden på solcellerna på ca 15 %, vilket innebär att 15 % av solenergin som träffar cellerna omvandlas till el.
Om vi placerar ut solceller på en yta motsvarande en fjärdedel av Vänern så skulle hela Sveriges energi behov täckas med enbart den el som de solcellerna skulle producera, men tyvärr så är den tekniken än så länge alldeles för dyr för att användas i någon större utsträckning.





Solenergins betydelse för energiförsörjningen
Forskningen om solcellsteknik pågår på många ställen runt om i världen och alla forskare ser väldigt positivt på framtiden. Vissa anser att solenergin kan vara svaret på frågorna kring elektricitet i U-länderna.
I Härnösand och Sverige används än så länge solenergi oftast bara som komplement till ved- och oljeeldning.
Men på vissa platser runt om i världen har solenergin börjat spela en större roll.
I Texas har många hushåll börjat använda både solceller och solfångare istället för andra energikällor. På några andra ställen i USA har människor börjat byta ut energikällor mot solenergin efter det att det fungerar väldigt bra i Texas.

Konsekvenser
Solceller ger inga utsläpp till naturen medan de är i drift, men om de får stå oanvända så kan batterierna, som krävs för att kunna lagra elen i cellerna, börja läka och då skapa utsläpp i naturen.
Tillverkningen av cellerna ger också utsläpp och de är väldigt resurskrävande.
Mycket kisel går det också åt till kiselcellerna, och att framställa kisel är väldigt energikrävande, även sådana sällsynta material som gallium, indium, selen eller silver används vid vissa framställningar av solceller.
Vid dessa utsläpp, som sker vid alla framställningsområden i världen, skadas naturen och det är aldrig bra.
Lokalt kan dess utsläpp skada växtlighet och djur som äter den förgiftade växtligheten blir ofta sjuka och på så sätt kan hela naturlivet skadas.
Globalt är detta ett väldigt litet problem då det för det mesta bara skadar ett litet område kring framställningsområdet.
Eftersom solenergin fortfarande inte är så konkurrenskraftig gentemot andra energikällor så är den oftast alldeles för dyr för att hela städer och länder ska kunna förlita sig på den. För drygt 8000 kronor får du en panel som kan ge maximalt 100 watt och på många ställen i världen där solenergin skulle kunna vara till stor hjälp så har folket inte så bra ekonomi så det har inte råd att betala 1000 tals kronor för så lite energi.
Men på flera platser i världen forskas det ständigt på hur man ska kunna få ner kostnaderna.
I Uppsala på Ångström Solar Center ligger de långt framme i utvecklingen av tunnfilmsceller, även i Älvkarleby finns ett laboratorium som forskar väldigt framgångsrikt både i Sverige och utomlands, detta laboratorium drivs av Vattenfall.
Även fast vi har mycket framgångsrika forsknings center så är det fortfarande USA som leder utvecklingen, de har fyra stora forskningscenter och även ett flertal mindre. Här har de utvecklat ett parabolsystem som fångar upp solenergin, även i små system av detta kan temperaturen uppgå till flera hundratals grader Celsius. Den här nyfunna tekniken fungerar utmärkt till småskalig matlagning och det är planerat att sätta upp ett antal sådana system i
U-länder.

Diskussion
I ett ekologiskt samhälle så ser jag att solenergin har en självklar plats. För att få solenergi så behöver vi inte förstöra några fler lekplatser för fiskar, inga fler uddar fulla med vindkraftverk och framför allt så behöver vi inte vara rädda att kärnkraftverk ska flyga i luften.
De problem jag kan se med att enbart använda solenergi är att när forskarna har hittat ett sätt som man kan lagra energin på, så vi kan leva på solenergi även på vintern, så kanske solfångare och solcells uppsättningar blir väldigt stora, för stor för att ha på tak. Och problemen med utsläppen från fabrikerna ska säkert kunna stoppas i framtiden med hjälp av något filtersystem i utsläppningsrören.
I och för sig att om alla skulle ha solenergi, och eftersom solen är gratis så får ju inte staten in några pengar för elen och värmen som vi betalar räkningar för nu. Då kommer prise...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Solenergi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-03-11

    Dina slutsatser var väldigt im

Källhänvisning

Inactive member [2005-04-18]   Solenergi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=4077 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×