Sovjetunionens förfall

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

BIRGER SJÖBERGSGYMNASIET
Socialismen &
Sovjetunionens förfall
Projektarbete


Malin Rundström
2013-03-28





Handledare: Anders Larsson

Socialismen & Sovjetunionens förfall


Sammanfattning

Sovjetunionen bildades 30 december 1922 under styret av
Sovjetunionens kommunistiska parti med Lenin som ledare.
Unionen var ett resultat av den ryska revolutionen ledd av
bolsjevikerna som trodde stark på kommunismen. Dessa
bolsjeviker lyckades införa kommunism i hela Ryssland och
bildade Sovjetryssland.
Men det räckte inte med Ryssland. Det kommunistiska partiet,
bolsjevikerna, önskade att skapa en större kommunistisk stat
och vände ögonen mot omkringliggande länder. Det tog inte lång
tid för dem att bilda Sovjetunionen och skapa världens största
stat som dessutom var kommuniststyrt.
Som en enpartistat var det på många sätt en diktatur och vid
1970-talet hade folket fått nog av vad som nu var ett
fallerande system. Man krävde förändring och som svar på det
kom Gorbatjov med perestrojka. En omstrukturering som skulle
komma att införa en viss mängd demokrati men också leda till
att sovjet delades upp.


Socialismen & Sovjetunionens förfall


Innehåll

Inledning ..................................................................................................................................... 1
Frågeställning .............................................................................................................. 1
Metod .................................................................................................................................... 1
Resultat ................................................................................................................................. 2
Socialism .......................................................................................................................... 2
Kommunism ...................................................................................................................... 2
Grundandet av Sovjetunionen ............................................................................... 4
Bakgrund ......................................................................................................................... 4
Inbördeskrig ............................................................................................................... 7
1921-1922 ...................................................................................................................... 9
Sovjetunionen ............................................................................................................... 12
Statsskick .................................................................................................................. 12
Partiet ......................................................................................................................... 13
Slutet ............................................................................................................................... 14
Perestrojka ............................................................................................................... 14
Slutsatts ............................................................................................................................ 19
Källförteckning .............................................................................................................. 20
Internet ........................................................................................................................... 20
Litteratur ...................................................................................................................... 20
Bilagor ................................................................................................................................... 1
A ............................................................................................................................................. 1






Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 1


Inledning

Sovjetunionen var en gång en världsmakt med en yta av 22,4
miljoner km2 och en befolkning på 288,6 miljoner. Till ytan
var det världens största stat och världens tredje folkrikaste.
Unionen överlevde båda världskrigen, svår hungersnöd och en
långlivad konflikt med västvärlden. Allt detta för att
upplösas 1991, efter att ha existerat i 69 år som en
framgångsrik kommunistisk stat.

Frågeställning

Den stora frågan är: skulle Sovjetunionen överlevt och
existerat än idag om de inte skulle ha praktiserat kommunism?
Jag vill försöka komma fram till ett svar, men jag vill också
visa hur unionen skulle komma att existera till att börja med.
För hur kan man gå från ett tsarvälde till en kommuniststat?

Metod

Hur jag gått till väga är egentligen mycket entonigt. Jag har
gått igenom mycket litteratur och försökt att granska dem
kritiskt, för ett ämne som kommunism verkar ha en tendens att
locka fram alla som är starka kapitalister och anser att
kommunism är det värsta som kan hända världen. Men samtidigt
finns den andra sidan som bara lovsjunger systemet utan att
inse bristerna. Så mycket utav vad jag gjorde var att läsa
igenom böcker för att se vilken ton de sätter. De källor jag
kom att använda har en lutning åt något håll men jag hoppas
att jag var kapabel att läsa mellan raderna utan att
missförstå vad författaren försökte säga.
När jag tyckte att litteraturen var bristfällig vände jag mig
till internet, och då framför allt Nationalencyklopedin för
att fylla i luckorna.



Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 2


Resultat
Socialism

Socialism är en politisk ideologi som bygger på en
grundläggande idé om att ekonomiska och sociala frågor ska
lösas av samhället och inte individen.(Carvalho Olovsson 2012)
Socialistiska idéer har funnits i alla tider men socialismen
som vi känner igen idag började ta form på 1800-talet.
Inriktningarna var många och på många sätt olika men med samma
koncept av att orättvisor i ekonomin och samhället kan lösas
med att privategendom slutar att existera och ägandeskap
faller i händerna av allmänheten. Men trots ett gemensamt mål
hade de olika grupperna mycket olika uppslag för hur man ska
ta sig dit vilket gör det svårt att specificera vad socialism
var på 1800-talet. (Liedman 2005, 184)
Vad som faktiskt stimulerade framväxten av socialismen under
1800-talet var framför allt den växande industrialiseringen
som skapade svåra förhållanden för industriarbetarna. Deras
löner var låga och många arbetade 16 timmar per dag.
Barnarbete var vanligt och otaliga av arbetena var farliga,
både för hälsan och livet. Osämja växte fram mellan arbetarna
och företagsägarna. Deras dåliga förhållanden fick arbetarna
intresserade av socialismen som riktade sig till de fattiga
till skillnad från andra så som liberalismen och
konservatismen som riktar sig till borgarklassen och
överklassen. (Carvalho Olovsson 2012)
Det största namnet inom socialismen är Karl Marx som gav namn
åt marxismen som ska betraktas som en inriktning inom
socialismen då socialismen bara består av inriktningar medan
marxismen är en komplett ideologi. (Liedman 2005, 185)

Kommunism

Socialismen skulle komma att utvecklas i två olika riktningar.
En icke-revolutionär och en revolutionär vilka har blivit
kallade socialdemokrati och kommunism.
Kommunismen är byggd på tanken att allt ska ägas gemensamt
vilket är samma grundläggande idé som socialismen. Den största
skillnaden är att kommunismen säger att samhället ska skapas
genom en revolution som ska drivas av arbetarna. Denna tanke
täcks av Karl Marx och Friedrich Engels i deras ”Kommunistiska
manifestet” från 1848.(Liedman 2013)

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 3

Tanken kom att utvecklas av Lenin under 1900-talet och hans
inriktning av kommunismen har kommit att kallas leninism.



Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 4


Grundandet av Sovjetunionen

Sovjet, formellt kallad Socialistiska rådsrepublikernas union,
förklarade man Sovjetunionen 30 december 1922 genom en
federation av Ryssland, Ukraina, Vitryssland, Chorezm,
Transkaukasien, Buchara och Fjärran Österns republik.
(Shaw och Pryce 1993, 42)
Med att beskriva bakrundet till grundandet av Sovjetunionen
hoppas jag kunna påvisa hur bolsjevikerna kom att få makten av
en världsmakt när de ursprungligen räknades mer som en
revolutionär rebellgrupp än ett politiskt parti. Och när jag
gör detta kommer jag gå igenom tidsperioden 1916 till det
officiella grundandet 1922.

Bakgrund

För att ge en bra förklaring till grundandet av unionen vill
jag gå tillbaka till första världskriget då jag anser att det
är en bra startpunkt.
Det första tiden under första världskriget gick relativt bra
för Ryssland men de framgångarna varade inte så länge då de
började uppleva problem så som brist på ammunition och
utrustning, men även dåligt tränat infanteri. Enkelt sagt var
de dåligt rustade för ett krig. Situationen blev inte enklare
av att regeringen var inkompetent från följd av att tsarinnan
tillsatte sina gunstlingar i viktiga positioner i tsarens
frånvaro under Rasputins inflytande. Rasputin som var en
religiös fanatiker gjorde sig många fiender med handlingar som
ovannämnda och blev mördad 1916 av furst Jusupov med
bundsförvanter som bara fick straffet att bli förvisade till
sina landegendomar då handlingen var så uppskattad.
(Westwood 1966, 22)
Till följ av kriget infördes brödransonering i huvudstaden
Petrograd
1
i mars 1917. Vilket resulterade i strejker och
demonstrationer och det ledde till att ett tusental människor
skadades i Petrograd i mars månad. Under samma period
organiserade sig revolutionärerna som var kvar i Petrograd och
bildade ett råd kallat sovjet. Rådet bestod av representanter
för arbetare och soldater. Sovjets samlingar hölls i
anslutning till duman
2
. I mitten av mars abdikerade tsar
Nikolaus som följd av påtryckningar från duman och
generalerna. Och då tsarens efterträdare storhertig Mikael

1
Petrograd är dagens St. Petersburg.
2
Är den generella beteckningen på en lagstiftande församling i det moderna och historiska Ryssland.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 5

vägrade ta tronen hade Ryssland nu ingen tsar.
(Westwood 1966, 22-23)
Duman och sovjeten samarbetade för att bli av med tsar
Nikolaus men i efterhand litade de två grupperna inte på
varandra men kom fram med en kompromiss som innebar att den
tillfälliga övergångsregeringen, som bestod av en majoritet av
medlemmar från duman, skulle få sitta tills man kan arrangera
ett landomfattande val. Detta val hade som ändamål att skapa
en konstituerande församling vars uppgift skulle vara att
besluta hur det nya Ryssland borde styras. (Westwood 1966, 23)
På grund av inblandning från Tyskland tog sig ett trettiotal
revolutionära bolsjeviker i exil sig tillbaka till Rysslands
huvudstad. Bland dessa fanns Vladimir Iljitj Lenin. Det var
den 21:e mars när Lenin kom till Petrograd där han omedelbart
blev missnöjd med hur mycket de lokala bolsjevikerna hade
samarbetat med vänstern i sovjeten vilket inte mottogs bra.
Till en början.
(Westwood 1966, 23, Shaw och Pryce 1993, 19)
Lenin fick snabbt stöd då han använde slagord så som ”All jord
åt bönderna!”. Demonstrationer började dyka upp mot regeringen
vilket ledde till att fler vänsterministrar tillsattes och
Karenskij, en socialrevolutionär medlem av sovjeten, blev
krigsminister den 22:e april. Under press från västvärlden
påbörjade Karenskij en offensiv som var tänkt som ett stöd för
den sittande regeringen men efter några framgångar slutade i
en stor reträtt. Karenskijs agerande retade upp bolsjevikerna
och de transporterade revolutionära bolsjeviker från
örlogsbasen Kronstadt till Petrograd i hopp om att kunna
avsätta den provisoriska regeringen. Men från början hade de
lite stöd från folket och när det läckte ut att bolsjevikerna
hade fått ekonomiskt stöd från tyska staten vände sig alla
emot bolsjevikerna och Lenin tvingades fly och gömma sig i
Finland. Man får komma ihåg att första världskriget
fortfarande utkämpades. Men några bolsjeviker stannade i
Petrograd och arbetade flitigt med propaganda samt startade en
illegal vapenstyrka kallad Röda gardet som i huvudsak var
fabriksarbetare som utrustats med stulna vapen från armén.
(Westwood 1966, 24)
I september 1917, på grund av bland annat ett flertal
missförstånd, började överbefälhavaren Kornilov rycka fram mot
Petrograd men blev stoppad av sovjeten i Petrograd. Sovjeten
ställde upp arbetare som fick försvara staden mot Kornilov.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 6

Till följd vägrade Kornilovs soldater att slåss mot arbetarna.
Bolsjevikerna fick nu majoritet i både Petrograds och i
Moskavas nybildade sovjet. Under samma period som Lenin flydde
till Finland utsågs Karenskij till premiärminister. Och senare
under samma period i september som Kornilovs attack förlorade
folket i Petrograd förtroendet för Karenskijs regering, som
fortfarande var provisorisk, då han misslyckats med att hålla
lag och ordning till skillnad från sin föregångare Miljukov.
Den föregående premiärministern Miljukov hade lyckats med ett
flertal reformer så som pressfrihet, avskaffandet av
dödsstraffet, medborgerliga rättigheter för judarna och
självständighet för Polen och Finland, med villkor att de bara
fick handla med godkännande från sovjeten. Men under
Karenskijs styre var regeringen utan makt.
(Westwood 1966, 24-25, Shaw och Pryce 1993)
Anledningen till att Karenskijs regering var utan makt var att
sovjeten fick ökat stöd vilket skadade regeringen och duman
samt att styrande splittrades i viljan och tvånget att
sammarbeta med det liberala kadettpartiet som var emot att ta
itu med bolsjevikerna och ständigt ville skjuta upp bildandet
av konstituerande nationalförsamlingen, något man ämnat ha val
om från första början. Och trots svåra förluster i kriget
vägrade samtliga att gå ur då det skulle innebära förluster av
jordmassa, något ingen ville acceptera. (Westwood 1966, 25)
Oktober 1917 bildades en militärrevolutionär kommitté i ett
försök att förhindra en liknande situation som när Kornilov
försökte anfalla Petrograd. Kommittén var i huvudsak
bolsjeviker under ledning av Trotskij. Trotskij var en före
detta mensjevik
3
som blivit bolsjevik och var mycket
karismatisk och en utmärk organisatör. Snart hade han lyckats
beväpna ytterligare 1000 människor i Röda gardet och snart
kunde regeringen inte rekrytera längre då de inte kunde lita
på att rekryterna inte skulle vända sig emot regeringen vid
problem. Den gamla polisen existerade inte längre och
arméförband stod förlamade inför bolsjevikerna.
(Westwood 1966, 24-26)
6:e november var Lenin tillbaka i Petrograd. Samma kväll
ockuperade Röda gardet strategiska byggnader i staden och då
Karenskij och hans ministrar flydde intog de även

3
Grupp av icke-leninister inom Rysslands socialdemokratiska arbetareparti efter partisplittringen 1903.
Mensjevikerna förespråkade, till skillnad från de revolutionära bolsjevikerna, att arbetarklassen genom sitt
numerära överläge skulle ta makten i ett parlamentariskt system

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 7

Vinterpalatset och grep flera ministrar, men Karenskij kom
undan och drog sig undan i USA och hade inget inflytande över
kommande händelser då han inte hade lyckats med att hitta en
regeringstrogen armé. Själva övertagandet i Petrograd gick
relativt fredfullt till men på andra håll som Moskva blev
striderna utdragna och det fanns risker för motrevolutioner
nästan överallt med undantag för ”röda” områden så som
Kronstadt. Detta var vad som kom att kallas
oktoberrevolutionen.(Westwood 1966, 26)
Den 31:e oktober håller man valet till den konsituerade
församlingen som utlovats av bolsjevikerna där 41 miljoner
röstade. Nu står man inför problemet att bilda en regering.
Vid övertagandet hade man fått hjälp från vänsterpartierna och
det verkade som bolsjevikerna skulle behöva bilda en
koalitionsregering och det var inte omtyckt av Lenin.
Sovjetkongressen som inkallades direkt efter kuppen bestod av
representanter från arbetar- och bondesovjeterna i flera olika
städer. Här bildade bolsjevikerna och deras allierade för
stunden det vänsterorienterande socialrevolutionära partiet en
majoritet med oppositionen de ortodoxa socialrevolutionärerna
och mensjevikerna. Men delegaterna från oppositionen gick
därifrån i protest och oppositionen upplöstes. Nu kunde
bolsjevikerna driva igenom sina resolutioner där kongressen
blev det högsta verkställande organet som utsåg
Folkkommissariernas råd. Det första de gjorde var att
nationalisera alla godsägares egendomar och föreslå
vapentillstånd med Tyskland.
Och det är hur bolsjevikerna kom till makten utan
majoritetsstöd från det ryska folket.
(Westwood 1966, 26-27, Shaw och Pryce 1993, 24)

Inbördeskrig

Bolsjevikpartiet bytte snabbt namn till Sovjetunionens
kommunistiska parti och spenderade de närmsta fyra åren efter
att de fått makten 1917 med att se till att de får behålla den
då inget tydde på att de skulle göra bättre ifrån sig än sin
föregångare. Partiet hade inte många medlemmar och hade en
allmän destruktiv politik som inte gjorde sig populär bland
folket. (Westwood 1966, 28)
Väldigt snart bröt det ut ett inbördeskrig i Ryssland som
officiellt sträckte sig från oktoberrevolutionen till 1921 men
inofficiellt sträckte det sig fram till 1923.
(Westwood 1966, 28)

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 8

I slutet av 1917 hade bolsjevikerna lyckats ta kontroll över
storstäderna i Ryssland men de hade liten till ingen kontroll
på landsbyggden. Något som utnyttjades av den vita armén som
var motståndarna till bolsjevikerna och deras allierandes röda
armé. Den vita armén var ursprungligen arméofficerare som i
J.N. Westwoods ord ”var övertygade om att bolsjevikerna stod i
förbund med tyskarna för att bekämpa det heliga Ryssland”
(1966 s.28). Och den vita armén gjorde bra ifrån sig. I början
av december tog de Orenburg och den 6:e december flyr
Kornilov, nämnd tidigare, med sina generaler från sin
internering och tar sig till Frivilligarmén som styrs av
general Aleksejev, som var befälhavare över den första vita
armén vid Don. Frivilligarmén går snart med på att stå under
Kornilovs militära styre och Aleksejevs politiska styre.
(Shaw och Pryce 1993, 25)
Under denna svåra tid med krig både med utländska och inhemska
fiender är det flera länder som förklarar sig självständiga
från Ryssland. Däribland Ukraina, Polen, Finland, Baltikum,
Kaukasus och Centralasien. Så för att kunna fokusera på det
inhemska hotet väljer Lenin att sluta fred med Tyskland. Men
innan de når den punkten förlorar Ryssland även Litauen och
Estland som även de förklarar sig själva självständiga. Men
den 3:e mars 1918 undertecknas ett fredsavtal mellan Ryssland
och centralmakterna
4
. För avtalet tvingas Ryssland gå ut ur
Polen och lämna landområdena vid Östersjön samt att lämna över
land till Turkiet och att godkänna Ukrainas och Finlands
suveränitet.
(Westwood 1966, 29, Shaw och Pryce 1993, 26-27)
Den vita armén fick viss hjälp från västvärlden, om än
halvhjärtat. Men det var inte till mycket nytta då den röda
armén disciplin gjorde dem extremt effektiva medan de vita
hade problem med oenighet i de egna leden vilket gjorde dem
ineffektiva. När de röda dessutom var mer omtyckta på den
fattiga landsbyggden då de vita fortfarande associerades med
den rika överklassen, underlättade det för de röda och
försvårade det saker för de vita när de var tvungna att
hantera lokalbor. (Westwood 1966, 29)
De följande åren lyckades den vita armén inta både Petrograd,
Kronstadt och Kreml med flera. Men i slutändan förlorade de
Petrograd och Kronstadt och alla andra men in i det sista
lyckades de behålla Kreml som behölls fram till slutet av

4
Tyska- och österrikiska kejsardömena.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 9

inbördeskriget. I mitten av 1921 hade Sovjetunionens
kommunistiska parti, med den vita armén besegrade och
förintelsen av alla andra partier, lyckats ta makten i vad som
nu är Sovjetryssland och infört kommunism i hela landet.
(Shaw och Pryce 1993, 28-41, Westwood 1966, 28)

1921-1922

En sammanfattning av händelserna som inträffade under1921-
1922 fram till att Socialistiska rådsrepublikernas union
bildades 30:e december 1922 i kronologisk ordning.

1921

Under årets gång påbörjar Sovjetryssland många relationer med
andra länder för att reparera relationerna efter första
världskriget. Det börjar med ett förbund med Vitryssland i
januari där man erkänner landet som självständigt för att
följas av ett fredsfördrag med Litauen i februari.
(Shaw och Pryce 1993, 38)
Men alla relationer var inte fredfulla. Under samma period som
man skrev under fredsfördraget med Litauen höll man på att
ockupera Georgien under Stalins övervakande. Stalins var vid
den här tidpunkten en av Lenins närmaste män. Och fortfarande
i februari går Röda Armén in i Dusjanbe, huvudstaden i
blivande Tadzjikistan. Röda Armén störtar även den
mansjevistiska Georgiska Demokratiska Sovjetrepubliken i
Tiflis
5
. Detta var deras sista utpost så det här blev deras
fall och området får nu namnet Georgiska Socialistiska
Sovjetrepubliken och under 1922 skulle området slås samman med
Armenien och Azerbajdzjan och bildar den Transkaukasiska
federationen.(Shaw och Pryce 1993, 38)
Men under februari ingår Sovjetryssland i ett vänskapsavtal
med Persien
6
och Afghanistan. Och i den interna politiken
inrättar man Gosplan som är statens planeringskommission.
(Shaw och Pryce 1993, 38)
I mars har kommunistpartiet sin 10:e partikongress den 8-16:e
där man antar en resolution mot partifraktioner och Lenin
tillkännager den nya ekonomiska politiken kallad NEP. När
partikongressen var över ingår man ett handelsavtal med
Storbritannien vilket är en viktig milstolpe då Sovjetryssland
erkänns av en annan stormakt och avtalet med Storbritannien
gör att andra länder börjar allvarligt överväga att handla på

5
Nuvarande Georgiens huvudstad Tbilisi. Staden hette Tiflis fram till 1936.
6
Nuvarande Iran.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 10

denna ”nya” marknad som Sovjetryssland utgör. Men några som
inte var intresserade var USA. Den amerikanske
utrikesministren Evan Hughes sa att så länge som
Sovjetryssland inte respekterar privategendomen, avtal och
fritt arbete kan USA inte gå med på något sammarbete. En
framgång som Sovjetryssland nådde var föredraget som
undertecknades med Turkiet vilket innebar att Sovjetryssland
får Batum. (Shaw och Pryce 1993, 39-40)
I maj ingår man avtal med Tyskland som gör det möjligt att
ingå handel och man ingår även en allians med Georgiska
Socialistiska Sovjetrepubliken. Ett liknande avtal skapas med
Österrike i december. (Shaw och Pryce 1993, 40-41)
I juni meddelade Pravda, sovjetpartiets största tidsskrift,
att 26 miljoner i Sovjetryssland svälter. I flera år hade man
fått in rapporter om svält i olika delar av landet periodvis
men nu hade det nått extrema proportioner. Och den 13:e juli
gör Maksim Gorkij, en rysk författare, en appell till
omvärlden om hjälp mot hungersnöden. Och tio dagar senare blev
man erbjuden bistånd av Herbert Hoover som var ordförande i
American Relief Administration, ARA, och regeringen
accepterar. Och 20:e augusti kommer man till en
överenskommelse med ARA och Röda korset som innebar att de
kommande åren skulle organisationerna komma att livnära 11
miljoner människor och klä ytterliga miljoner. Utöver detta
lyckades Fridtjof Nansen bringa in enorma summor pengar till
Röda korset och frakta in 90 000 ton mat till Sovjetryssland.
Fridtjof Nansen var en norsk upptäcktsresande, oceanograf,
zoolog och diplomat som bland annat mottagit Nobels Fredspris.
(Shaw och Pryce 1993, 40)

1922

Sovjetrysslands arméer har stora framgångar under 1922 och
lyckas krossa de flesta kvarstående upproren runt om i landet.
Och 3:e april väljs Stalin till generalsekreterare och det tar
honom ett steg närmare hans slutgiltiga mål.
Under 1921 lyckades kommunistpartiet införa kommunism i hela
landet men det infördes aldrig i lagar och stadgar officiellt
men det kom att ändras i mars-april 1922 i och med den 11:e
partikongressen. Under partikongressen fastställer de
begränsningarna för NEP och bestämmer att staten ska ha
kontrollen över den storskaliga industrin, transportväsendet
och utrikeshandeln och övriga småsaker som förstatligar många
delar av den dagliga processen. (Shaw och Pryce 1993, 41)

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 11

Den 10:e april är Genuakonferensen med 34 deltagarländer som
handlar om ekonomisk återuppbyggnad. Under konferensen kom det
flertal anspråk på olika landmassor tillhörande
Sovjetryssland. Georgij Tjitjerin, Sovjetrysslands
utrikesminister, svarade med att påpeka den skada
inblandningen från andra länder orsakade under inbördeskriget.
Under konferensen erkände Tjitjerin Sovjetrysslands
utlandsskuld och gick med på att betala ersättningar till
utlänningar som fått sina ryska egendomar ”konfiskerade” av
ryska regeringen. Men den stora framgången var att
Sovjetryssland godkändes att representera de övriga
sovjetrepublikerna, vilket var det första steget för
Socialistiska rådsrepublikernas union existerande.
(Shaw och Pryce 1993, 41)
18:e april undertecknas Rappallofördraget av Sovjetryssland
och Tyskland där de går med på att avstå från krigsskadestånd
och de påbörjar en ekonomisk och politisk relation.
(Shaw och Pryce 1993, 41-42)
26:e maj har Lenin sin första stroke och förlorar förmågan att
prata. För sin rehabilitering åker han till Gorki
7
. Hans
största kontakt med politbyrån
8
är genom Stalin. Den 26:e
september diskuterar Stalin och Lenin vilket ställning
minoriteterna ska ha i en rysk federation och de kom fram att
de ska ha fullgjord representation men den ryska ska dominera.
Detta diskuterades så att de ska vara på samma sida då Stalin
håller på att organisera en federation av Ryssland, Ukraina,
Vitryssland och Transkaukasien. Strax efter återvänder Lenin
till Moskva. Och runt 13:e december har han en till stroke men
fortsatte att arbeta och dikterade här vad som har blivit känt
som hans ”Testamente” där han ofta uttalar sig negativt om
Stalin.(Shaw och Pryce 1993, 42)
30 december.
Socialistiska rådsrepublikernas union, SSSR, är nu officiellt.
31:e december går även Azerbajdzjan, Georgien och Armenien med
i SSSR. Se bilaga A. (Shaw och Pryce 1993, 43)




7
Osäkert vart det är då namnet kan referera till ett flertal områden i Moskva samt ett flertal orter på
landsbyggden.
8
Det verkställande utskottet i partiet.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 12


Sovjetunionen

Nu när SSSR är officiellt handlar det om att ha ett styre. Här
kommer jag beskriva framför allt partiet och den politiska
strukturen och praktiken i styret.

Statsskick

SSSR var en enpartistat, vilket innebär att ett parti har hela
makten och det existerar inte någon opposition. Anledningen
till att det oftast inte existerar någon opposition är att i
de flesta fall är det olagligt att starta ett
oppositionsparti, eller ett parti över lag. I de situationer
där det inte är olagligt att starta en opposition ser man ofta
att oppositionsledarna ”försvinner” eller att de sitter i
fängelse vid tiden för valet.
Från att bolsjevikerna började ta över 1917 har sovjeten haft
en central roll i styrandet av landet och sen unionen.
Sovjeten var folkvalda men en person kunde bara bli en
kandidat för sovjeten om den blivit godkänd av partiet och så
var det fram till Michail Gorbatjovs tid. Gorbatjov är känd
som Sovjetunionens siste president men i verkligheten var han
generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti då
titeln Sovjetunionens president skapades 1990 och Gorbatjov
satt 1985-1991. (Jönsson, Karlsson och Petersson 2013)
De ledande positionerna i SSSR var generalsekreterare för
Sovjetunionens kommunistiska parti, premiärminister och
president för Högsta sovjet. Generalsekreteraren som hade den
verkliga makten var inte begränsad till att vara
generalsekreteraren och ledaren av SSSR utan kunde också
inneha en av de andra positionerna.
(Petersson 2013, Jönsson, Karlsson och Petersson 2013)
Det högsta statsorganet var Högsta Sovjet som bestod av
unionsovjet med ca 750 medlemmar och nationalitetssovjet också
med ca 750 medlemmar. Båda stod under presidenten av Högsta
sovjet. Efter Högsta sovjet fanns ministerrådet, denna del
hade en liknande funktion som det svenska departementet men
mer detaljerat. Och sen har sovjeterna, som finns på alla
nivåer från nationella till lokala, exekutivkommittéer. Efter
detta finns ett stort men. Bägge organen med underorgan hade
en mer symbolisk funktion eftersom partiet granskade allt som
gjordes och inget kunde genomföras utan deras tillåtelse på
någon nivå.(Jönsson, Karlsson och Petersson 2013)

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 13


Partiet

Sovjetunionens kommunistiska parti var ett parti som grundades
av de revolutionära bolsjevikerna och leddes under sina första
år av Lenin. Partiet var i grunden ett kommunistiskt parti men
det blev starkt färgat av leninismen. Lenin tyckte det att
revolutionen skulle skötas av professionella och att de skulle
ha all makt i det första stadiet där alla skulle arbeta lika
mycket, enligt Lenin det socialistiska stadiet. Och i det
andra stadiet, det kommunistiska, skulle var och en arbeta
efter eget behov och förmåga. Lenin visade vissa paranoida
tendenser relativt tidigt och var tydlig med att han inte
skulle tillåta fraktionsbildningar inom kommunismpartiet.
(Lundquist 2013, Liedman 2013)
Sovjetunionens kommunistiska parti hade aldrig som avsikt att
bli ett parti för vem som helst utan deras medlemmar valdes
noga så att de kunde bli den elit de stävade efter att vara.
De som valdes var hängivna, disciplinerade, hänsynslösa och
intelligenta. Dessa människor förväntades bete sig anständigt
och propert, om inte kunde deras handlingar få svåra
konsekvenser. Ett vanligt sätt att bli utesluten ur partiet
var avrättning. (Westwood 1966, 30)
För att övergå till partiets uppbyggnad. Högst upp fanns
generalsekreteraren som i verkligheten är hela SSSR:s ledare.
Under honom fanns kongressen med ca 5000 delegater som
representerar hela partiet. Sen var det centralkommittén som
på något sätt var inblandade i alla delar av statsorganen,
speciellt ministerrådet. Under finns flera nivåer av byråer
och sekretariat men även politbyrån med 15 medlemmar vilket är
det verkställande utskottet.
(Jönsson, Karlsson och Petersson 2013)



Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 14


Slutet

Under SSSR:s historia hade Sovjetunionens kommunistiska parti
lyckats med att behålla sin makt och enpartistat, men hade
samtidigt gjort det till ett pris. SSSR var en kommunistisk
stat och det ger vissa biverkningar. En biverkning var
censuren. I alla år censurerade staten informationen folket
fick, allt från de mindre sakerna som att det var val till
sovjeten, där det fanns en person att rösta på, till
kärnkraftolyckan i Tjernobyl 1986. Staten gick igenom alla
dessa problem med att begränsa befolkningens kunskaper om
omvärlden och även lokala händelser så att de skulle förbli
helt beroende av staten. (Åhman 1992)
När staten sen blev öppnare med vad de gjorde och hur
förlorade befolkningen förtroendet för partiet, men det kommer
jag ta upp under Perestrojka.(Gorbatjov 1987)

Perestrojka
Uppladdningen

Under SSSR:s kommunistiska styre gick Ryssland från ett
tsarvälde som dominerades av jordbruk till ett produktivt
industrisamhälle som bara verkade kunna gå framåt. Och man tog
sina andra medlemsländer med sig. Men efter ett tag började
utvecklingen sakta ner för att till slut stanna helt. Det är
svårt att peka ut exakt när detta hände men det blev väldigt
tydligt under andra halvan av 1970-talet. Ekonomin började slå
fel oftare och problemen bara stakade upp sig och de blev inte
lösta. Samhället utvecklades inte längre. Detta hände under
perioden resten av världen utvecklades i en snabb fart, både i
samhället och teknologiskt.(Gorbatjov 1987, 16-17)
Under den här perioden skapades en stor kampanj att öka
bruttoproduktionen. Normalt styr konsumenten vad och hur
mycket producenten tillverkar men statens närmaste besatthet
att öka bruttoproduktionen gjorde att de la sig i mer och mer.
Staten byggde nya anläggningar som aldrig nådde tillräckligt
hög standard och samtidigt låg en stor del av kapitalet
oanvänt. Och det var inte producenterna som sålde mest som
staten ansåg vara bäst utan producenterna som använde mest
material, arbetskraft och pengar som var bäst. Så vad
producenterna fick lära sig var att slutprodukten inte var så
viktig så länge som de kunde begära ett högt pris. På grund av
detta var det inte konsumenterna som styrde marknaden utan
statens krav på högre bruttoproduktion. Då företagsledarna
följde exemplet att man skulle använda så mycket som möjligt i

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 15

produktionen blev det varubrist. Vilket gjorde varorna ännu
dyrare.(Gorbatjov 1987, 17)
När metoden att producera stora kvantiteter inte längre
fungerade i den ekonomiska tillväxten reagerade staten genom
att öka utgifterna samt ökade energiindustrierna med ökad
användning av naturtillgångar. Men desto mer av
naturtillgångarna som användes desto svårare blev de att få
tag i vilket resulterade i att priset ökade väldigt kraftigt.
Den stora produktionen ledde då till en falsk brist på
arbetskraft. Det var på grund av att tidigare hade man haft
till exempel 200 arbetare som gjorde 100 arbetares jobb,
arbetarna placerades ut på det sättet för att staten hade som
skyldighet att se till att alla hade arbete. Men nu skulle
plötsligt måste 200 arbetare göra 200 arbetares jobb, men
arbetarna som krävdes på att producera mer säger det att ”jag
kan ju inte producera mer för samma lön” så för att justera
detta införde man premier m.m. som i verkligheten var bonusar.
Men i det kommunistiska samhället tillåter man inte att
arbetarna på just den fabriken får mer betalt så fabriken
justera räkenskaperna så att på papper existerar inte
bonusarna. Antalet arbetare som fick överbetalt ökade och
statusen i att ha ett ärligt arbete nästan försvann och
skapade ett stort problem i balansen mellan arbete och
konsumtion. (Gorbatjov 1987, 18-19)
SSSR fortsatte att sälja stora mängder naturtillgångar och
råvaror till omvärlden men det hjälpte inte ekonomin då
pengarna bara användes till att lösa problemen just då och
inte långsiktigt. Den negativa spiralen i ekonomin verkades
inte kunna stoppas. Och här skapas ett svårt problem i det
kommunistiska samhället. Staten garanterar arbete och en
grundläggande social trygghet. Men till följd av deras dåliga
förvalting av medlen hade de aldrig tillräckligt av tjänster,
varor och deras kvalité och infrastrukturen var alltid
bristande samt otroligt många fler problem. Så nu inträffar
något besynnerligt. SSSR som vid den här tidpunkten är
världens största producent av råvaror, stål och energi är
tvingade att importera dessa varor på grund av att de själva
använder det på så slösaktiga och ineffektiva sätt att det
blir brist. Som exempel har de flest läkare per 1000 invånare
än något annat land men har ändå stora brister inom sjukvården
och samtidigt som de är en av världens största producenter av
spannmål tvingas man importera miljoner ton varje år för att
föda boskapen. Allt detta plus att det vanliga sovjetiska

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 16

hushållet ligger långt efter i den tekniska utvecklingen i
saker som upphettning, köksapparater m.m.
(Gorbatjov 1987, 19)
I samband med alla storskaliga ekonomiska problem kommer de
småskaliga också. Problemen som märktes direkt av
befolkningen. Kvaliten på varor blev sämre samt antalet. Det
blev brist på varor och tjänster men även grundläggande saker
så som livsmedel och bostäder. Allt detta hade ju
kontrollerats av staten tidigare men nu var det inte längre
kapabla att klara den uppgiften ekonomiskt. Detta är en klar
nackdel med det kommunistiska samhället. I ett kapitalistiskt
samhälle kan befolkningen skaffa sina egna varor och tjänster
från privata företag så även om statens ekonomi gick dåligt
skulle de klara sig, men här blir folket inkapabla att skaffa
nödvändiga varor och tjänster då staten inte längre kan
producera dem. (Gorbatjov 1987, 19)
Men staten fortsatte att sprida samma propaganda om ett
”perfekt” samhälle och befolkningen som viste att allt inte
var perfekt fick en misstro för staten. Det hjälpte inte att
man inte kunde klaga för vem som helst kunde vara en angivare
till KGB. (Gorbatjov 1987, 20) KGB, som var förkortning för
Komitet Gosudarstvennoj Bezopasnosti
9
, var den sovjetiska
säkerhetstjänsten som verkade 1954-1991. Organisationen hade
ett avancerat system av spioner, både inrikes och utrikes, men
bestod även av en stor polisstyrka. KGB var världens största
säkerhetstjänst. Men organisationen förlorade nästan all makt
strax innan dess upplösande då stora delar av KGB tillsammans
med chefen Vladimir Krjutjkov aktivt deltagit i ett kuppförsök
mot Gorbatjov 1991. (Karlsson 2013)
Folkets solidaritet försvagades och man ifrågasatte allt man
hörde. Det hjälpte inte att partiets struktur förföll och
beteenden som mutor och korruption uppmuntrades och i många
fall belönades. Den allmänna disciplinen som existerat
tidigare försvann och ersattes av en lathet i de politiska
leden. Partiet hade massutdelningar av utmärkelser och
belöningar och fäste lite uppmärksamhet vid vardagliga saker
så som folkets levnads- och arbetsförhållanden. Nu var det
dags för en förändring. SSSR var tvungna att göra en
förändring, annars skulle de inte överleva mycket längre till.
(Gorbatjov 1987, 20-22)

9
Svensk översättning - Kommittén för statens säkerhet.

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 17


Omstruktureringen

Officiellt påbörjades förloppet vid plenarsammanträdet 1985
där man lade fram en någorlunda plan på vad som skulle göras
och hur. Här hjälpte det inte att lappa och snygga till det i
kanterna. Man behövde förändra hela systemet. Det första som
gjordes var att införa en disciplin, ansvarskänsla och
förbättra organisationerna och att hinna ikapp teknologiskt.
Allt för att blåsa liv i ekonomin. (Gorbatjov 1987, 25-26)
Nu fokuserade man på kvalitén inte kvantitet. Man bestämde sig
att både produktionen och varan skulle nå upp till samma
standard som resten av världen. Och de började direkt. Att
påpeka är att staten aldrig gav upp kontrollen om
producenterna, det var fortfarande en kommuniststat på alla
sätt. Men på många sätt ändrade staten hur de gjorde allt.
(Gorbatjov 1987, 25)
Man gick efter alla som kränkt den sociala rättvisan utan
hänsyn vilken position den skyldige höll. Man skapade även en
öppenhet i politiken som inte funnits förut. Tidigare hade
folket inte fått någon information om vad som hände politiskt,
det var på gränsen ett mirakel om de fick reda på om det var
ett val. Nu avskaffade man alla omotiverade restriktioner
gällande information och de som ville att styrandet av landet
skulle ske öppet fick säga det utan kosekvenser.
(Gorbatjov 1987, 26-27)
Enligt Perestrojka vad som behövs en demokratisering för i
SSSR fick demokratin aldrig utvecklas naturligt. Man ska
bedriva en aktiv socialpolitik som faktiskt främjar eget
tänkande vilket tidigare ansetts varit av ondo.
(Gorbatjov 1987, 28)
Vid centralkommitténs sammanträde 1987 antogs ”Grundläggande
principer för en radikal omstrukturering av ekonomin”. Det var
den mest radikala ekonomiska reformen sen Lenins reform 1921.
Bland annat skulle man fokusera mer på den ekonomiska
funktionen i företaget än på den administrativa. Samt ge
producenten mer frihet och ansvar då att den blir helt
ansvarig för sin egen produktion och finansiering. Så den
centrala myndigheten ska inte behöva oroa sig för
produceringen i sitt område utan kan fokusera på andra saker.
Detta kräver självklart omfattande reformer i hela systemet.
(Gorbatjov 1987, 29-30)

Socialismen & Sovjetunionens förfall

Malin Rundström Sida 18

Perestrojka var en revolution uppifrån, en stor förändring av
hela systemet som påbörjats på makthavarnas eget initiativ. De
följande åren skulle man komma att göra flera förändringar för
att ändra samhället i grunden men ändå behålla den
grundläggande socialistiska idealen. Något väldigt positivt
som kom ur Gorbatjovs Perestrojka och politik var att det
ledde till nedrustningen mellan SSSR och USA och början till
slutet av kalla kriget. (Gorbatjov 1987)
Men trots Gorbatjovs omfattande förändringar var folk
missnöjda både på det ekonomiska planet och det sociala och
tyckte att landet skulle klara sig bättre utan inblandning
från Sovjetunionen. Lägg till etniska konflikter och
maktpositioner med majoritet ryssar fick man en fientlig
inställning till unionen och länder började bryta sig ut. 1989
kom ett stort antal fredliga revolutioner där länder tvingade
ut de kommunistiska regimerna.
(Jönsson, Karlsson och Petersson 2013)...