annons

Språklig variation och förändring

13 röster
Ge betyg
36506 visningar
uppladdat: 2005-02-01
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fråga 3 Vilka språkliga förändringar utsätts svenska språket för idag? Finns det ett behov av mer preskriptiv språkvård? Är sådan möjlig?

Det svenska språket är idag utsatt för stora påtryckningar. I häftet Språkliga reflexer av samhällstrender (Allén m fl) omtalas demokratisering, samhällsstyrning, internationalisering, invandring samt informationsexplosionen som exempel på sådana påtryckningar. Med en ökad demokratisering syftar man här på att allt fler medborgare kommer i kontakt med de statliga myndigheterna. Detta kräver att kanslisvenskan förändras så att medborgarna kan ta till sig den information som erbjuds. Därför är numera passivering och nominalisering ovanligt, fast sammansatta verb har ersatts av löst sammansatta, och ålderdomliga ord har bytts ut.
I och med ”en skola för alla” går snart sagt alla grundskoleelever vidare till gymnasiet till skillnad från för ett par decennier sedan då endast en ”elit” läste vidare. Detta har lett till att nivån för den genomsnittliga kunskapen sänkts. I skolan idag ägnar man sig dessutom, enligt Språkliga reflexer av samhällstrender, snarare åt skrivprocessen än åt formell träning såsom stavning och uppsatsskrivning. I och med den omfattande undervisningen i engelska språket ökar också motståndet mot att ändra stavningen på engelska lånord. Att göra om cakes till kex hade nog idag varit näst intill omöjligt, och motståndet mot att stava sight och live på det mer svenska sättet sajt och lajv är hos ungdomarna massivt. Ytterligare följder på demokratiseringen är du-reformen och att vi inte längre använder oss av titlar, alltså att vårt dagliga umgänge förenklats.
Samhällsstyrningen ligger på många sätt nära demokratiseringen. Då varje medborgares individuella värde ökar, ökar också intresset från statsmakten att vinna deras sympati. Humaniseringen av språket och användandet av eufemismer har därför gjort om gamla människor till äldre, ålderdomshem till serviceboenden och städare till lokalvårdare. I Språkliga reflexer av samhällstrender citeras Göran Hägg angående det statliga samtalsspråket. Han pratar om det som ett ytspråk, som snarare fungerar som ett ”sammanbindande kitt” än kommunikation. Det är inte relevant vad som sägs så länge det sägs på ett sätt som inte stör någon. Den som har ett övergripande ansvar för en verksamhet behöver också vidare termer än den som utför det faktiska arbetet. Ett exempel som ges är att benämna strykning och mangling med den gemensamma termen slätgöring.
Internationaliseringen innebär för Sveriges del främst en anglifiering av språket. I och med den ökande handeln med omvärlden och engelskans status som internationellt språk kommer många nya ord och uttryck in i svenskan, till exempel chatta och Ha en bra dag. De största leverantörerna av utländsk kultur till Sverige är också engelskspråkiga. Det innebär bland annat att vi dagligen kommer i kontakt med amerikansk och engelsk TV och musik. Några av konsekvenserna detta medfört är att många idag missbrukar apostrofer (skriver Anna´s stol istället för Annas stol) och skriver isär ord som tidigare suttit ihop (motor cykel istället för motorcykel). Även invandringen till Sverige har medfört att språket förändrats och fortsätter förändras. Under medeltiden var det främst det tyska språket som påverkade svenskan, och idag kommer de språkliga influenserna från exempelvis Latinamerika och forna Jugoslavien. Vi kan se direkta lån i ord som kebab, men vad som framför allt verkar vara på gång är en förenkling av språket. Ulla-Britt Kotsinas förutser i Språkliga reflexer av samhällstrender en påskyndad förenkling av prepositionssystemet, vokalsystemet och vissa delar av verbböjningen till följd av att allt fler talare av svenska språket lär sig det som främmande språk.
Informationsexplosionen inleddes i och med radios och TVs intåg i hemmen. Modeord och uttryck blir nu var mans egendom över en natt, och även en normering av språket har följt på att alla tar del av samma information. Massmediernas anpassning till ”vad folk vill ha” kan dock leda till en utarmning av språket, då svårare ord får stryka på foten för lättare, man kanske inte i sammanhanget helt passande, ord (Allén m fl) . Kvällstidningarnas löpsedlar bidrar också till att språket berikas med nya ord som samt till tendensen att ta till grövre ord än tillfället kräver, båda kan illustreras av ordet nakenchock. Även persondatorn har fört med sig att språket förändrats. Ord som dotcom-företag och webbhotell har tillkommit, medan hänga sig, spara och surfa har fått nya innebörder. I datorns ordbehandlingssystem finns bland annat en ordbok, grammatik- och avstavningshjälp. För att rätt kunna nyttja dessa ”hjälper” krävs dock en relativt god kunskap om språket. Stavningsprogrammet kan enbart rätta de ord som finns lagrade i datorns minne, och för grammatiken och avstavningen föreslås ofta åtgärder som snarare förstör än stärker texten.
Som jag ser det är språk oväsentligt så länge kommunikationen är säkrad. Men för att kunna garantera kommunikationen måste alla språkbrukare vara ense om visas regler. Stavningen av ord bör hållas enhetlig så att man förstår vilket ord som avses, och det finns inget egentligt behov av att skapa nya ord för sådant som vi redan benämnt (som i exemplet städare/lokalvårdare). Men språket måste också få möjlighet att utvecklas i takt med samhället. Att nya ord tillkommer, och att grammatiken modifieras är inte ett tecken på utarmning, utan bör snarare ses som vitamininjektioner som underlättar för språket att överleva i en föränderlig värld.
__________________________

Fråga 2 Redogör för väsentliga skillnader mellan mäns och kvinnors språk! Påvisa som en bakgrund till diskussionen skolans, hemmets och andra faktorers betydelse.

Det har sagts att kvinnor kommer från Venus och män kommer från Mars. Att kvinnor och män talar olika språk, och sällan eller aldrig förstår varandra fullt ut. Kvinnor talar ”finare” och det är bevisat att kvinnors språk ligger närmare standardspråket än mäns, samt att kvinnor som grupp skiljer sig från män som grupp på nästan alla språkliga nivåer. Det gäller allt från skillnader i uttal och ordval till skillnader i samtalsstil och vad man berättar om sig själv (Nystedt, 2001). Utmärkande drag för kvinnligt språk är formellt dess enkelhet, och innehållsmässigt dess personinriktning, både i tal och i skrift. Kvinnor talar mer dialekt än män och att flickor skriver mer felfritt än pojkar (Språken i vårt språk, 1980).
En del ger uttryck för att detta är biologiskt, att kvinnors och mäns hjärnor är så olika konstituerade att det påverkar förmågan till kommunikation och vad man är intresserad att prata om. Detta styrks med argumentet att även små pojkar visar sådana tendenser. I häftet Textuellt redovisas, beträffande ordval, att pojkarnas ord är längre och mer högtravande än flickornas. Pojkar använder en mer nominal stil, medan flickornas är mer verbal. Det exempel som ges är att pojkar använder uttrycket ingå äktenskap medan flickorna föredrar gifta sig. Samma mönster tycks finnas kvar upp i vuxenvärlden. Bland riksdagsledamöter har påvisats att män ofta anses tala krångligare än sina kvinnliga kollegor. Kvinnorna vill vara väl förberedda när de talar och skriver gärna ner sina tal i förväg, något som männen inte prioriterar lika högt (Språk och kön, Widmark).
I riksdagen talar numera kvinnor och män i samma frågor, men de använder olika argument och därmed olika ord. Kvinnor pratar om familjen och samhället när männen pratar om företag och staten. Kvinnor solidariserar sig med partiet eller människorna och säger vi/vår. Män framträder som individualister och talar i jag-form. Riksdagskvinnor och -män talar dock, till skillnad från barnen, i snitt med lika långa ord, och när det kommer till riktigt långa ord är det vanligen än kvinna som talar. Även meningslängden överstiger männens. Detta vill Widmark dock delvis förklara med att kvinnor oftare har skrivit ner talen innan. Även utanför riksdagen syns skillnaderna. Västerländska kvinnor använder i snitt mer standardspråkliga uttal än männen, och om det finns olika möjligheter för uttal (som till exempel i ordet dusch) väljer kvinnor gärna det mer prestigefyllda alternativet. Man har också kunnat påvisa att prosodin skiljer sig mellan kvinnor och män (Språk och kön, Widmark).
Idag talas det dock oftare om miljöns betydelse för individen än biologin. I Textuellt står att läsa att kvinnor ser världen som ett samspel mellan olika människor medan män ser världen som en hierarki. Detta stämmer bra överens med det faktum att de västerländska kvinnorna, speciellt i över- och medelklassen, under flera hundra år har haft sin plats i hemmen, medan männen rört sig i offentligheten. Kvinnorna har då haft störst nytta av ett mer privat språk som passar sig med väninnor och barn och männen har lärt sig och utvecklat ett ”affärsspråk”. I och med att män haft större möjligheter att röra sig i samhället har de också kunnat ta till sig fler främmande uttryck samt lära sig och få användning för slanguttryck. Männen har själva kunnat skapa sin egen grupptillhörighet och befästa den med språket (Språken i vårt språk, 1980), och slangspråk ger idag en ”förtäckt prestige”, då det associeras med styrka och tuffhet (Andersson, 1989).
Även om samhället har förändrats mycket, och kvinnorna idag har tillgång till offentligheten tar det tid att förändra seder och bruk. I Gävle har ett jämställdhetsprojekt genomförts på daghemmen Stigtomten och Tittmyran. Det visade sig att personalen, utan att själva vara medvetna om det, behandlade barnen olika beroende på deras kön. I Språk och kön ger Widmark ett annat exempel på samma fenomen. En lärare visade sig där tilltala elever olika beroende på kön, på så vis att hon tilltalade pojkar med mer ”fast” röst och flickor med ”mjuk” röst.
Efter att man på de ovan nämnda daghemmen upptäckt att barnen behandlades olika påbörjades ett aktivt arbete för att förändra situationen. Flickorna uppmuntrades att ta för sig, utforska och säga ifrån, medan pojkarna uppmuntrades att prata mer, och ta bättre hand om sig själva och sina vänner. När den här kullen barn började skolan blev lärarna ställda. Så konstiga flickor och pojkar hade man aldrig tidigare stött på. Det har ännu inte kommit någon uppföljning på hur eleverna sedan utvecklades, men om projektet faller väl ut kan vi nog räkna med att det i Gävle finns ett 30-tal ungdomar av båda könen som kommer från samma planet och definitivt talar samma språk.
_______________________________

Fråga 8 Vilka är de mest typiska dragen i ungdomars språk? Vilka är de viktigaste funktionerna?

Det första man kan känna igen ungdomsspråk på är att äldre talare anser det vara fel. Dessa ”fel” innebär att ungdomar talar oartikulerat i ofullständiga meningar och ord, och med mycket slang och svordomar. Tidigare undersökningar har också visat att ungdomar talar i högre tempo, med större överlappning i samtalen, samt med vildare turtagning än vuxna. Ungdomar anses också använda mer ljudillustrationer, röstförställning och en annan anföringsteknik (”å han ba ’hallå?’” istället för ”Han ropade ’hallå?’”). Ljudillustrationer, ljudord, kan ofta vara en komprimerad form av återgivet tal. Samtidigt ger det uttryck för attityder och sinnestämningar. Röstförställning används i berättande samtal för att skapa spänning, och tydligare visa händelseförlopp. Röstförställning används också för att visa känslor och attityder, samt som komplement till anföringen.
I ungdomars språk används även, som visas i exemplet ovan, ofta småord som ba, typ och liksom för att markera citat. Dessa småord verkar för många vuxna helt sakna innebörd, och anses därför oftast bara vara ett störande element och ett bevis för ungdomars bristande ordförråd. I Catrin Norrbys undersökning, redovisad i häftet Texter 2, Ungdomsspråket, påvisas dock att dessa språkdrag återfinns även hos äldre talare, och att skillnaden mellan ungdomsspråk och vuxenspråk snarare är kvantitativ än kvalitativ. Att ungdomar talar i ofullständiga meningar med mycket underförstådd information kan ses som en följd på att de lever tätt inpå varandra med multiplexa band. De känner alltså varandra i flera olika roller, och har många gemensamma vänner och erfarenheter, vilket innebär att allt inte behöver uttryckas explicit.
Att vuxna fördömt ungdomsspråket är något som skett i alla tider och troligen i alla kulturer. Redan Sokrates lär ha sagt ”Dagens barn är tyranner. De säger emot sina föräldrar, kastar i sig maten och tyranniserar sina lärare”. Anledningen till att vuxna ofta ser ungdomsspråket som torftigt och bristfälligt med språkliga luckor är troligen att det är lättare att se vad som fattas än vad som kommit till. Detta eftersom det är mycket svårare att skapa nya kategorier för språket än att använda de gamla. Man bör dock också förstå att en av poängerna med ungdomsspråket är att stänga ute den äldre generationen. En annan anledning till att ungdomsspråket nedvärderas är att där fler språk talas blir högstatustalarnas språk normen. I vårt samhälle är det den medelålders vite mannen som är normen, och inte tonåringen. Den danske forskaren Otto Jespersen citeras beträffande slang av Kotsinas (1994). Han menar att användandet av slang är ett sätt att bryta sig lös från gamla dammiga konventioner, och markera sin självständighet gentemot tidigare generationer och deras språkbruk.
Inom ungdomskulturforskningen är ungdomstiden avgränsad till 13-24 år (Norrby i Texter 2, Ungdomsspråket), men för ungdomarna själva definieras nog ungdomstiden med ”att inte vara vuxen”. Avståndet från vuxenvärlden markeras med hjälp av yttre attribut som kläder och frisyrer, med handlingar, samt med språket. Men ungdomar är inte heller en sådan homogen grupp som tidningar och vuxna ofta vill låta påskina. Även inom ungdomskulturen finns det många delkulturer, med social och könsrelaterad variation, som särskiljer sig med hjälp av klädstil och språkliga särdrag. Att visa sin grupptillhörighet är viktigt. Ursprung markeras med dialektdrag, medan andra uttalsdrag markerar kön, åldersgrupp och den sociala status som talaren har eller vill ge sken av att ha. Dessa drag kan framhävas eller döljas beroende på situation.
Med hjälp av de kulturella element som ungdomar har omkring sig, och genom att ge nytt innehåll åt olika historiska, sociala och kulturella traditioner skapar de sina egna stilar. Detta hopplock brukar benämnas bricolage (Kotsinas, 1994). Även när det gäller språket visar ungdomarna prov på bricolage. De plockar citat och uttryck från media, till exempel reklamslogans, och uttalanden från kändisar. Över en natt blir dessa uttryck allmängods, och sprids på så vis till övriga medborgare, något som på sikt bidrar till att språket utvecklas. Även de barn som i skolsammanhang verkar ha ett fattigt språk, som visar svårigheter vid uppsatsskrivning och muntliga framträdanden kan ge prov på stor uppfinningsrikedom och ordförråd bland kompisar.
Man bör också komma ihåg att det inte bara är de underprivilegierade ungdomar, främst pojkar, som saboterar busskurer som talar ungdomsspråk. Även de ”ordentliga” ungdomarna talar ett språk som avviker från vuxennormen. Ytterligare en sak att minnas är att de allra flesta ungdomar behärskar ungdomsspråket, och är mycket duktiga på att växla kod när de talar med äldre människor eller personer ur ett annat socialt sammanhang. Ungdomars språk må alltså ligga en bit ifrån normen i fråga om samtalsteknik, ordval och meningsuppbyggnad. Detta behöver dock inte innebära att deras språk är ”fel” och leder till en utarmning av svenskan. Snarare bör vi uppskatta viljan att kommunicera och visa sin självständighet. Tack vare den ständigt förnyade ungdomsgenerationen kan språket följa samhällsutvecklingen i övrigt, och snarare räddas från fossilisering och utarmning.
______________________________

Fråga 10 Vad är dåligt eller fult språkbruk? Försök att påvisa några vanliga uppfattningar som återfinns i litteraturen kring detta ämne!

I likhet med alla andra språkliga definitioner är det i praktiken språkbrukarna själva som bestämmer vad som är fint och fult språk. Alla normer, och då naturligtvis även de språkliga, hänger nära samman med de kulturella värderingar som råder i samhället till exempel beträffande olika svordomar, incest och att äta fläsk. Det finns också inom varje kultur skillnader mellan vad som är tabu och vad som bara är lite fult. I svenskan brukar fult språk exemplifieras med svordomar, olika dialekter och dialektala uttryck, generaliserade uttryck som grej, samt ungdoms- och slangspråk. Svordomar finns troligen i alla språk, men beroende på kulturell kontext varierar temat. Ofta berörs sådant som är tabubelagt. I Sverige kretsar historiskt sett många svordomar kring religiösa motiv. De senaste årtiondena har men dock kunnat se, eller snarare höra, en utbredning av svordomar kopplade till sexualitet. Detta hänger troligen samman med det ökade utbytet med andra kulturer. En intressant aspekt av användandet av svordomar är att alla talare förväntas förstå vad de betyder men inte använda dem (källan för hela texten är Andersson, 1989).
Anledningarna till att använda svordomar är många, och går att dela in grovt i psykologiska motiv, sociala motiv och språkliga motiv. Till de psykologiska hör behovet av att ge utlopp för känslor. En teori är att om vi blir frustrerade måste den påföljande känslan av aggressivitet få utlopp, annars återställs inte den psykologiska balansen. För de som av olika anledningar inte svär (till exempel spädbarn och religiösa) kan andra metoder för att lätta på trycket vara att skrika och gråta, och för andra personer kan även våld vara en utväg. Sociala motiv är bland annat att visa sig tuff, ange grupptillhörighet, chockera, och smäda eller skälla på en annan. Man kan också nyttja svordomar för att visa vänskap och lägga bort titlarna. Det är inte ovanligt att invandrare sinsemellan säger svartskalle, och att tonårstjejer inom sina kompisgäng använder tillmälet hora utan att ordens negativa laddning blir ett problem. Språkliga motiv kan vara att svärorden helt enkelt är en del av ordförrådet, och att jävligt är en synonym till väldigt, utan särskild laddning. Vi har också varierande stilnormer i språket. För en del människor kan situationen ibland kräva svordomar. Ytterligare ett motiv är att svärorden är speciella och nödvändiga ord som behövs för att betona och skapa en viss effekt i talet.
En dialekt är en variant av språket som utmärks av olika isoglosser, det vill säga geografiska språkliga variabler. Att attityderna mot olika enskilda dialekter varierar hänger troligen samman med maktrelationer. Många anser att stockholmare är överlägsna, medan gotlänningar är trevliga. Historiskt sett är Stockholm Sveriges politiska centrum, och Gotland en plats som inte gjort så mycket väsen av sig, men som är trevlig att semestra på. Många tycker dessutom att den egna dialekten är fulare än andras. I Småland föreligger dock ett exempel på det motsatta. Sedan urminnes tider finns där en fejd mellan städerna Kalmar och Växjö, med effekten att den andres dialekt anses vara bredare och fulare. Sociolekter hänger nära samman med dialekter och utgörs av språkliga variabler beroende socialgrupp till skillnad från den geografiska indelningen. Den språkliga variationen är störst i den lägsta socialgruppen och minst i den högsta. Att ett sätt att tala anses som fult hänger därför ofta ihop med att det brukas av talare ur den lägsta socialgruppen. Till följd av detta klassas ungdomsspråk och Rinkebysvenska som fult språk.
Inom ungdomskulturen skapas ständigt nya slangord, ofta genom lån från andra språk. Slang är vanligen ganska lokala vardagliga ord som ligger under det korrekta språkets nivå. Slangord anses därför ofta vara fult språk men kan, om orden överlever och vinner geografisk spridning, förvandlas till inneord och därmed också vinna i status. Från inneorden är steget inte alltför långt till standardspråket, en utveckling som till exempel ordet flummigt genomgått. Från ungdomsspråket kommer också många generaliserande uttryck som grej. Sådana ord anses ofta hämma och utarma språket eftersom de kan ersätta så många andra ord. Andra exempel kommer är orden typ, ba, va, samt olika ljudhärmande uttryck som de olika varianterna av öööh och suckande.
I skrift förekommer fult språk väldigt sällan. Detta beror delvis på att tal är en mer informell handling än skrift, och att det är lättare att säga fulheter när man ser reaktionen hos mottagaren. Skriftspråket är också standardiserat vilket innebär att vi aldrig tränas i att skriva fult språk, då det inte finns utrymme för det. Ännu en anledning är att det finns en mystisk känsla i att skriva ner sina ord, det känns mer ödesdigert än att tala, då orden sparas för framtiden på ett annat sätt. I och med Internet och det allt mer utbredda chattandet vill jag ändå förutspå en ökad användning av fult språk i skrift, och kanske även som en följd mer ljudenlig stavning. Detta blir något för framtidens språkbrukare att ta ställning till.
_____________________________

Fråga 7 Vad är Rinkebysvenska för något? Dialekt, sociolekt, pidginspråk, blandspråk, kreolspråk? Resonera kring dessa termer och motivera dina åsikter!

Rinkebysvenska, shobresvenska, kebabsvenska… Om kärt barn har många namn borde vi alla älska den variant av svenska som många gånger talas i miljonprojektets förorter till de svenska storstäderna. Sverige representerar ca 140 språk, och var åttonde medborgare har invandrarbakgrund. De flesta av Sveriges invandrade medborgare lever i de tidigare nämnda förorterna, och av invånarna dessa områden kan 50-65 % ha invandrarbakgrund, av eleverna i skolorna 80-90 %. Rinkebysvenska talas av andra generationens invandrare, alltså barn till minst en invandrad förälder, eller invandrade i så späd ålder att de har vuxit upp med svenskan, alltså av ungdomar.
Man bör ha klart för sig att Rinkebysvenska skiljer sig från bruten svenska så till vida att språket följer vissa regler, och inte bara består av slumpartade fel. De vanligaste konstruktionerna i Rinkebysvenskan är enligt Olle Josephson (Språkvård, 3/2003) att subjekt ställs före predikat, man stryker betydelsetomt det (”De är inte skapta för träslöjd, varför dom då väljer?” Exemplet är taget ur Ett öga Rött av Jonas Hassen Khemiri) och verbbundna prepositioner och verbpartiklar, att man stryker och i så kallad pseudokoordination efter verb som sitter, går, står (”han sitter skriver”), artikelstrykning, samt att bisatsinledande att stryks. Jämfört med standardsvenskan har Rinkebysvenskan dessutom ofta avvikande uttal, genus- och kongruensfel. Utöver det används vissa ord på andra sätt än i standardsvenskan. Det finns också många ord och uttryck i Rinkebysvenskan som kommer från de olika språken, till exempel gitta, abou och Jag svär på min mammas grav (Kotsinas, 1997).
Somliga anser att Rinkebysvenskan är en dialekt bland många. En dialekt är en regional variant av svenskan som delas av de talare som bor inom ett givet område. Rinkebysven...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Språklig variation och förändring

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Sandra Hällström 2009-05-12

    Bättre styckeindelning skulle uppskattas då texten blev tung att läsa! :)


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Mimmi Olsson [2005-02-01]   Språklig variation och förändring
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Spraaklig_variation_och_foeraen... [2014-07-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Att skriva projektarbete

Projektarbete är ditt största projekt under gymnasietiden. Mimers Brunn hjälper dig, hur man ökar sina chanser att få MVG på projektarbete. Att skriva projektarbete

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna