Språksociologi

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

”vetenskapsgren som utforskar förhållandet mellan språk och samhälle”

Så enkelt beskriver Nationalencyklopedin begreppet språksociologi. Men vad är det för förhållande dom skriver om, egentligen? Låt mej illustrera med ett litet exempel. En sjuårig flicka från Halland vid namn Lisa börjar tala med en 86-årig man från Lidingö som heter Gunnar. Även fast båda talar svenska talar dom inte precis likadant. Vårt språk säger mycket om oss, även fast man till en början inte kan tro det.

Till att börja med har vi ju dialekten. Man talar ju på olika sätt på olika ställen i Sverige, det har knappast undgått någon. Hur många har inte någon gång drivit med någon annans ”konstiga” sätt att prata? Fast egentligen är det inget konstigt med dialekter. Det handlar om att språket utvecklas hela tiden, och som med all annan utveckling är den olik på olika platser beroende på dom förutsättningar som finns där.

Näst efter dialekten kommer åldern. Beroende på hur gamla vi är pratar vi olika. När man är äldre har man ju ett större ordförråd och man använder det säkert flitigt. Precis som när man är yngre och har lärt sig ett nytt ord, då använder man det så ofta man kan. Yngre människor brukar dessutom ha svårt att uttala vissa bokstäver, samtidigt som äldre människor kanske talar lite saktare.

En annan skillnad är könet. Hur jämlika vi än är kommer vi nog alltid att tala på olika sätt. Grunden ligger nog i att pojkar och flickor uppfostras olika, med olika krav och förväntningar på sig. Kanske att ett modernt samhälle ändå kan ändra på det. Men vad är det för skillnader jag menar på? Man kan säga att kvinnor pratar på ett finare sätt än män, rätt val av ord etc. medans män snarare försöker få fram ngt, ett innehåll. Visst kan det låta som könsliga fördomar, men det är i viss mån faktiskt sant.

Något som säkert inte märks mellan Lisa och Gunnar är skillnaden på sociolekt. Sociolekt är kort för social dialekt, och står för skillnaden i prat som beror på social tillhörighet. Man brukar klassa det som en dialekt inom dialekten. Arbetare i Göteborg och Stockholm pratar olika, men samtidigt är det också väldigt stor skillnad mellan Arbetare och ”överklass” bara i Göteborg. Även här kan man säga att skillnaden till viss del ligger i uppfostran. Finare människor ska inte prata med någon dialekt, alltså lär man sig att inte tala med dialekt om man vill verka finare.

Jag hoppas att exemplet med Lisa och Gunnar har fått dig att förstå begreppet språksoci...