Svenska stormaktsväldet, Franska revolutionen, Industriella revolutionen

3 röster
33816 visningar
uppladdat: 2002-02-08
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Förklara följande begrepp!

 Reduktionen

När Karl XI tillträdde tronen började han föra en ny slags politik för att förnya Sverige. Detta för att stärka sin egen makt. Han tog främst till tre åtgärder, en av dem var reduktionen. Den innebar att kungen drog tillbaka gåvor som han tidigare gett till adelsfamiljer.

 Indelningsverket

En annan av Karl XI:s åtgärder var denna. Han bestämmer att ett torp och lite jord att bruka medföljer varje soldattjänst. I fredstiden får soldatfamiljen bruka området som vanliga bönder. När det blir krig måste mannen ut i fält.

 Frälse och ofrälse

Frälse var adeln och resten av befolkningen som präster, borgare och bönder var ofrälse.

 Hattar och mössor

När Karl XII:s syster och hennes man tar över den svenska tronen inleds Frihetstiden. Kungens envälde bryts och en ny regeringsform inleds. Inom adeln bildas två olika politiska grupper; Hattar och Mössor. Mössornas ledare är en pensionerad officer vid namn Arvid Horn. Han förespråkar en försiktig utrikes- och ekonomisk politik. Dessutom är han positiv emot Englands styrelsesätt. Hattarna består mestadels av unga officierare. De tycker att Sverige ska försöka sig på en revansch mot Ryssland. De är emot det engelska stödet och tycker att Sverige ska hämta sin inspiration från Frankrike. Under flera år i den andra halvan av 1700- talet växlar makten allt som oftast mellan Hattarna och Mössorna. 1772 gör Kung Gustav III statskupp och de politiska gruppernas styre bryts.

 Frihetstiden

Efter Karl XII:s minst sagt blodiga styre har Sverige många fiender. När hans syster Ulrika Eleonora, och senare hennes man, Fredrik I tar över inleds en betydligt fredligare period i Sveriges historia. De sluter fredsavtal med samtliga fiendeländer. Fredsförhandlingarna blir klara 1721. Frihetstiden inleds.

 Montesquieus maktdelningslära

Charles Louis de Montesquieu var en fransk adelsman och filosof som levde i slutet på 1600- talet. Montesquieu ansåg att felet med Frankrike var att kungen hade alltför stor makt. Han var ingen revoltör, utan var mer för förändringar av den kungliga despotin. Montesquieu föreslog en maktindelning mellan kungen, ett parlament och domstolar. I detta fall skulle kungen fortfarande styra, men parlamentet skulle stifta lagar och besluta om skatter. Domstolarna skulle verka oberoende av dessa båda faktorer.

 Upplyst despot

En upplyst despot är en kung eller kejsare som genomförde reformer för att förbättra och göra samhället mer jämnlikt. Ofta mötte dessa despoter starkt motstånd från adel och kyrka eftersom det var dessa samhällsklasser som redan hade det bra. Exempel på upplysta despoter är Österrikes kejsare undre åren 1780-90, Josef II och våran svenska kung Gustav III.

 The Boston Tea- party

Under slutet av 1700- talet växte sig konflikten mellan England och dess kolonier allt större. År 1773 monopoliserade engelsmännen all tehandel med kolonierna. Detta ledde till stort missnöje hos amerikanarna och de smög sig ombord på ett engelskt fartyg och vräkte hela lasten med te överbord. Skeppet stod i Massachusetts huvudstad Bostons hamn. Därav namnet "The Boston Tea- party". Denna aktion ses symboliskt som ett startskott för det Amerikanska frihetskriget.

2. Gustav Vasa kallas för "riksbyggmästaren" för att han som Sveriges kung i 39 år mellan 1521- 1560 stärkte sin egen och statens makt.

a) Hur fick han fram de resurser som behövdes till statskassan?
Han började med att dra in all kyrkans jord. Sedan fördes alla gårdar noggrant in i särskilda register, kallade "jordeböcker". I jordeböckerna stod det precis hur mycket varje gård i hela riket som inte var adelns egendom skulle betala i skatt och ränta per år. Dessa åtgärder, kombinerat med en sparsam och försiktig ekonomisk- samt utrikes politik från Kungens sida ledde till att statens skattkista fylldes.

b) Vad tyckte de olika samhällsgrupperna om kungens envälde?

 Adel

Många inom högadeln var av åsikten att prästerna hade alltför mycket makt och att kyrkan var för rik. Därför stödde adeln Gustav Vasas åtgärder för att minska kyrkans makt till fullo. Däremot var de missbelåtna med att Gustav Vasa drog ned på deras makt och jordresurser.

 Präster

Prästerna och kyrkorna kan i allmänhet inte ha varit nöja under Gustav Vasas styre eftersom hans män lade beslag på alla kyrkans dyrbarheter. T.ex. kyrksilvret och alla vackra och värdefulla föremål. Prästerna ju heller inte längre predika på latin. Dessutom blev kyrkan av med det mesta av sin jord. Prästerna var emot alla nymodigheterna och uppskattade böndernas stöd eftersom även de ville ha kyrkornas gamla skick i behåll.

 Borgare

Även borgarna liksom adeln var missbelåtna med kyrkans betydelse och välfärd. Så också de blev nöjda med kungens styre.

 Bönder

Bönderna var missnöjda med kungens styre. Kungen lade sig i hur de skulle fälla träd, jaga, och odla upp ny mark. Dessutom var bönderna hårt beskattade och led av fattigdom.

3. I ungefär 100 år från början av 1600- talet och till år 1718 förvandlades Sverige från en inåtvänd bondestat till en aggressiv stormakt som strävade efter att dominera hela Östersjöområdet.

a) Vilka var orsakerna till detta?

Teorierna om orsaker till alla dessa krig är väldigt många. Under 1500- 1600 samt 1700-talen propagerades det om krigens nödvändighet i försvarssyfte. Man ville försvara Sverige mot religiös inblandning från andra länder med avvikande religioner. Senare har man även angivit kulturen som en orsak. Krig ansågs ärorikt, en man som stupat när han försvarat sitt fosterland var en hjälte. Dåtidens bragdmän var de som skaffade sitt land heder, berömmelse och storhet ute på slagfälten. Kampen om Östersjön var också en betydande faktor. Östersjön var då kanske världens betydelsefullaste handelshav. Utmed dess hamnar fanns alla essentiella varor och handelsstäder. Det land som dominerade Östersjön var det land som dominerade resten av Europa. Detta visste Sverige.

b) Hur finansierades dessa 100 år av krig?

Sverige var efter Gustav Vasa styre väldigt rikt eftersom han sakta men säkert fyllt statens kassor. Detta gjorde att hans söner och sonsöner hade råd att finansiera krigen som följde efter hans död. När resurserna var uttömda började man att beskatta folket och Sverige förvandlades till en skattestat. Dvs. ett land där skatterna går åt till att bekosta krigen.
Kungarna som under denna tid regerade i Sverige kunde konsten att höja skatter utan att väcka folkets protest. De fattiga drabbades hårdast samtidigt som de rika blev ännu rikare. Sverige hade även outtömliga naturresurser i form av tjära och järn. Järnkanonen blev en betydande exportvara.

c) Lev dig in i situationen, hur kan en svensk torparfru ha uppfattat de många långa krigsåren?

Livet som torparfru var ingalunda lätt. Varje dag blandas längtan efter den kära med rädslan över att bli ensam och fattig. I dessa tider måste en kvinna vara gift för att kunna överleva. Om ens make stupade i strid var kvinnan antingen tvungen att flytta ifrån torpet för att gå en framtid som tiggare till mötes, eller gifta sig med nästa soldat som fick rätt till torpet. Varje dag var fylld med ängslan över dåliga nyheter från kriget. Men dikten "torparflickan" visar jämväl en annan del av verkligheten. Flickan önskar hellre att hennes man ska finnas bland liken på krigsplatsen än att han ska ha överlevt genom att fly fältet. Om han inte anländer hem tillsammans med hjältarna i det segrande återtåget kan han lika gott vara död. För vad kan vara mer skamfyllt än att leva med en desertör? En man som klarat sig levande ur ett krig måste ha slagits ärofyllt utan rädsla för döden. Endast då kan han bringa sig och sin familj mer ära än om han dött i strid.

4. Vilka var de viktigaste orsakerna till och de viktigaste följderna av den franska revolutionen?

Orsaker:

 Folket inspirerades av det Amerikanska frihetskriget.
 Adel, präster och de flesta borgarna hade för mycket privilegier. Skattebördan låg ensam hos bönderna. Dessa betalade inte bara skatt till kungen, utan hade även höga avgifter att betala in till adel och präster.
 Kungen, Ludwig XVI och hans drottning Marie Antoinette är impopulära hos folket.
 Under 1780- talet fick bönderna missväxt och deras inkomster blev ännu knappare. Detta ökade deras missnöje.
 Folket sporras mer och mer av upplysningsfilosofernas visioner om bättre samhällen.

Följder:

 Stånds- och privilegiesamhället avskaffas. Den 26 augusti kungörs "Förklaringen om de mänskliga rättigheterna". Ingen samhällsklass har längre medfödda rättigheter. Inte heller har nu någon stad, provins, eller något stånd särskilda privilegier.
 Kyrkans egendomar säljs ut. Bönderna kan köpa jord till lågt pris.
 Kungaparet avrättas år 1793 och Frankrike blir republik.
 Reformer som gratis folkskola, allmän rösträtt för män och rätt till socialhjälp genomförs.
 Marie Gouze formulerar "Förklaringen om kvinnans rättigheter". Många av kraven förbises, men kvinnor får nu rätt till skilsmässa.

5. Den kanske största förändringen i mänsklighetens historia inleddes i slutet av 1700- talet. Då inleddes den industriella revolutionen. Storbritannien ledde denna utveckling. För att kunna producera varor behövs produktionsfaktorer.

a) Beskriv hur respektive produktionsfaktorer skapades i föregångslandet Storbritannien.

 Naturtillgångar

Storbritannien hade gott om järn- och koltillgångar. Kol- och järngruvorna låg dessutom nära varandra så transportförhållandena blev fördelaktiga. För övrigt har man i Storbritannien aldrig långt till kusten, detta underlättar för export över haven.

 Arbetskraft

Arbetskraft fanns det gott om. De som tidigare arbetat i hemindustrier kände sig tvingade att arbeta i fabriker, då de annars skulle vara utkonkurrerade. I fabrikerna arbetade de hårt och länge, ofta till minimum lön. När arbetarfamiljerna flyttade från sina hem till fabriksstäderna kunde de inte längre odla sin mat utan var tvungna att köpa allt. Eftersom lönerna var så låga var man, hustru och barn tvungna att arbeta i fabrikerna.

 Realkapital

Eftersom det vid detta tillfälle var högkonjunktur i England och övriga Europa så steg efterfrågan på tyger. Förläggarna hade råd att producera mer tyger än vad de gjorde d...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Svenska stormaktsväldet, Franska revolutionen, Industriella revolutionen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-09-04

    Bra upplagt och kort bra infor

  • Inactive member 2005-11-10

    Verkligen ett bra arbete ... b

  • Inactive member 2007-06-11

    bra ! fick VG på provet ;)

  • Inactive member 2008-03-10

    kortfattatoch väldigt bra!:)

  • Inactive member 2008-03-10

    kortfattatoch väldigt bra!:)

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2002-02-08]   Svenska stormaktsväldet, Franska revolutionen, Industriella revolutionen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1058 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×