Sverige under 1800-talet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Det går knappast att berätta på endast sex sidor om allt som hände i Sverige under 1800-talet. Jag har därför valt ut några saker som förändrade vårt land. Landskapet förändrades genom laga skiftet och städerna växte under industrialismen. Emigrationen gjorde att en stor del av befolkningen lämnade Sverige. Människors liv påverkades genom liberalismen och folkskolans införande.



Enskiftet och Laga skiftet

Enskiftet är det skiftessystem för jorden som började genomföras i Sverige i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet. Det innebar att man försökte sammanföra varje gårds jordegendomar till en enda enhet, ett enda skifte. Redan vid mitten av 1700-talet hade man genom storskifte försökt att förenkla skiftesindelningen i Sverige. Varje jordägare skulle få sina ägor sammanlagda till så få och stora skiften som möjligt. Enskiftet var en vidareutveckling av storskiftet.
Redan i slutet av 1700-talet hade Rutger Macklean på Svaneholm slott i Skåne, trots hårt motstånd från bönderna genomfört storskiftet på sitt gods. Han var inspirerad av skiftesreformer som genomförts i England och Danmark.
Laga skifte är namnet på det skiftessystemet på jorden som man införde 1827. Målet var att man ville lägga samman jordägares ägor i så få skiften som möjligt.
Regeln var att gårdarna skulle flyttas till den mark bonden blev anvisad. Ofta fick man bygga nya gårdar. Skiftesreformen visade att produktiviteten och lönsamheten ökade på lång sikt. Äldre sätt att odla jorden upphörde och man började också att odla foderväxter. Utflyttade gårdar, reducerade byar, nya fastighetsgränser, omlagda vägnät och uppodling av ängs- och betesmarker gjorde att enskiftet inom ett par årtionden förändrade det odlade landskapet.




Industrins utveckling

Industrialismen innebar en övergång från hantverk till storskalighet och maskin- tillverkning. Tidigare satt skomakaren hemma i sitt kök och gjorde skor till grannar och bekanta i byn eller socknen. Nu började man göra skor i fabriker med maskinernas hjälp. Nu måste man ha en stor marknad och möjlighet att snabbt få ut varorna över hela landet och till hamnarna för export. Därför var det också viktigt att bygga järnvägar. Utvecklingsoptimismen var stor. Den ena tekniska uppfinningen efter den andra trängde in i människors vardag: ångmaskinen, ångbåten, järnvägen, telegrafen och så småningom telefonen och elektriciteten. Fabriker i full verksamhet, bolmande skorstenar, gnisslande maskiner – detta var under 1800-talet tecknet på nationellt framåtskridande. Sverige är ännu ett jordbruksland men har samtidigt blivit en modern industrination.
Men mot 1800-talets slut börjar man se de negativa konsekvenserna av industrialismen: inflyttningen till städerna, trångboddheten, stressen, den dåliga arbetsmiljön med sjukdomar som följd. Industrialismen blir ett hit mot det gamla bondesamhället. Släkttraditionerna bryts när generationerna skiljs från varandra. Stad och land blir två skilda världar, två helt olika sätt att leva.



Järnvägen

I Europa fanns järnvägen tidigare än i Sverige. Den första planen på ett större sammanhängande svenskt järnvägsnät upprättades av Adolf Eugène von Rosen. Han hade besökt England på 1840-talet. När han kom tillbaka till Sverige 1845 fick han statens tillstånd att privat bygga de järnvägar som skulle förbinda de viktigaste städerna med varandra. Det gjorde han med hjälp av engelska finansiärer.
Järnvägen var en stor revolution i Sverige på 1800-talet. Innan hade man tagit sig fram med häst och vagn. År 1864 blev den första stora järnvägen mellan Stockholm och Göteborg färdig. Invigningen firades med pomp och ståt.
”Ånghästen” eller ”järnhästen”, som ångloken kallades, frustade fram genom landskapet. Röken sade man var hästens gråa man som fladdrade i vinden.
De stora järnvägslinjerna började byggas 1860 men inte förrän 1890-talet var järnvägsnätet utbyggt upp till norra Norrland. Där järnvägen drog fram uppstod nya städer och orter. Speciellt vid knutpunkter där järnvägar möttes. Ett exempel är Katrineholm som var namnet på en gård vid sjön Öljaren i Sörmland. Intill den byggde man en järnvägsstation, ett hotell för resande och affärsverksamhet. Många svenska mindre städer har uppkommit p g a järnvägen.
Man tvingades också införa en gemensam tideräkning över hela landet så att tidtabellerna stämde överens.

Emigrationen

Man skulle kunna säga att den som startade den stora emigrationen i Sverige var en man vid namn Peter Cassel. Han var kvarnägare och kom från Kisa i Östergötland.
Han seglade över Atlanten med sitt segelfartyg ”Superb” med sin fru Ingeborg och sina fem barn och två andra familjer som han hade övertalat att emigrera. Detta var år 1845, en försommardag.
Emigrationen orsakades av att livsvillkoren i Sverige blev mycket bättre. Kriget mot Frankrike och Napoleon var slut och Sverige var i fred, Jonas Ahlströmmer tog med potatisen till Sverige vilket blev en basföda, vaccin mot smittkoppor kom. Och följden av detta var fler överlevande i Sverige. Med det ledde också till färre jobb och bostäder. Det blev även missväxt några år och många blev utan mat.
Samtidigt började svenskarna höra talas om Amerika.
Det kom även nyheter om ”Det nya landet” via media som t ex affischer, i broschyrer och i böcker. Det stog om de bördiga jordarna i landet och detta var en stor lockelse för svenskarna eftersom skördarna hade varit så dåliga i Sverige.
Det fanns också arbete åt alla. Industrialismen hade gått framåt och blivit stor i America under 1800-talet. Man var även mer fri både religiöst och politiskt.
Detta var de största orsakerna till emigrationen.
Den första vågen av utvandring från Sverige kom vid 1850-talets mitt. Det var de första pionjärerna som kom från Kronobergs län, Södra Östergötland, Hälsingland, Östra Dalarna och Karlskoga bergsslag.
Vid 1860-talets slut var det nödår och det orsakade en större utvandringsvåg. Det var dåliga tider i Sverige för jordbruk och järnindustri även under 1880 och -90-talen och utvandringen var som störst under den här perioden. Senare följde en ny omfattande utvandring efter sekelskiftet och. Emigrationen blev särskilt omfattande när dåliga tider i Sverige samanföll med bra tider i Amerika.
Den sammanlagda beräkningen av antalet utvandrare från Sverige till Amerika under åren 1851-1930 är 1,2 miljoner. Av dem återvände ungefär 200 000 personer.



Liberalismen

Ordet liberalism kommer från latinets liber som betyder fri. Den ekonomiska liberalismen grundar sig på tankar från skotten Adam Smith. 1776 gav han ut en bok med nya idéer. Onödiga regler och lagar som begränsade människors liv skulle rensas bort. Människor skulle själv få skapa sina liv och kämpa för sina egna intressen. Det viktigaste var att ta bort alla tullar och införa frihandel.

Liberalism, social frihet och demokrati
Den ekonomiskt liberala grundsynen kompletterades under 1800-talet med krav på socialpolitiska åtgärder från samhällets sida och skapande av en allmän folkbildning. Den mest framträdande för denna riktning var John Stuart Mill.
Allmän folkbildning var en viktig del i de liberala idéerna. Genom ett öppet samtal mellan medborgarna skulle man gemensamt hitta vägen till det goda samhället.
En tidig representant för dessa liberala tankar var britten Ernest Barker(1874-1960).
Kraven på allmän rösträtt, tryckfrihet och yttrandefrihet blev centrala och framväxten av det demokratiska statsskicket är nära förknippat med liberalismen.
Liberalismen vände sig också mot alla auktoritära styrelseformer, som enpartistater, militärdiktaturer och kungligt envälde.



Folkskolan

Under 1600-talet fanns bara ett fåtal skolor men ändå krävde kyrkan att alla vuxna skulle kunna läsa och förstå de viktigaste delarna i...