Ta marijuana på allvar!

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Ta marijuana på allvar!

Narkotika är ett samhällsproblem som kräver statliga ingripanden och preventiva metoder. Statliga organ och opinionsbildande organisationer har därför under de senaste decennierna upplyst skolor, arbetsplatser och hushåll om olika narkotikapreparat och dess baksidor. Människors attityder och värderingar förändras med information. Denna satsning har varit motiverad och av samhällelig nytta – med ett undantag: marijuana. När en nation ska informera sina medborgare, är sanning och ansvar två stora förutsättningar. När ska sanningen om marijuana komma fram? Vem ska ta ansvaret för den desinformation och propaganda som förts om marijuana i över 40 år?

En drog är ett ämne som påverkar kroppen annat än medicinskt. Därför är även kaffe, the, cigaretter och alkohol droger. En stor bidragande orsak till att dessa droger inte är förbjudna (även om kaffe och alkohol har varit förbjudna i Sverige) är att de har tillåtits bli en del av vår vardag, och på så sätt fått en social acceptens. Idag är bl.a alkohol och tobak två socialt accepterade och lagliga droger. Det betyder inte att de är ofarliga.

Svenskarnas attityd till marijuana har byggts upp på demagogers okunnighet. Jag efterfrågar en ny opartisk utredning; vi kan inte ha en lagstiftning som i stort sett bygger på amerikanska beslut som togs i början av seklet. Vi bör utvärdera drogen utifrån forskningsresultat, inte utifrån fördomar och av regeringen inprogrammerade ”sanningar”. Vi har först då möjlighet att se eventuella risker och användningsområden drogen kan medföra. Vad jag inte kan förstå, är hur svensken kan ta så stark ställning mot marijuana samtidigt som han rasar över alkoholutlåtningens begränsningar. Alkohol är en drog som agiterar människan - marijuana är en drog som pacifiserar människan.

Enligt CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) avlider 5 - 7 000 svenskar varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkoholdrickande. Fler än 10 000 vårdplatser inom socialtjänst och sjukvård för alkoholvård och inom den psykiatriska sjukvården är andelen alkoholfall omkring 40 procent.
Drogpolitik är inte bara en samhällsekonomiskfråga, även om alkoholens totala samhällskostnad uppgick till 50 miljarder 1984. (internetadress: www.can.se) Drogens berusningskaraktär har också en viss inverkan på hur samhället ser ut. Alkoholens suddar ut gränser och har en klar koppling till våldsbrott. Enligt organisationen Non-Violence är c:a 70% av gärningsmännen och 40% av offren berusade i misshandelssammanhang. (internetadress: www.respekt.nu)

Trots alkoholens tydliga och allvarliga effekter på samhället blir inte regler och lagar kring utlåtandet mer restriktiva. Däremot finns en folklig och juridisk opinion för hårdare straff för narkotikarelaterade brott. Detta är en faktisk motsägelse när det gäller marijuana. Det kan vara svårt att acceptera fakta, när okunskap och lögner i flera år varit just fakta. Många fördomar finns idag om marijuana och dess verkningar. Farlighetens karaktär kan beskrivas i siffror: I USA, 1987, avled 340.000-395.000 pga tobaksrökning, över 125.000 (ej medräknat brott/olyckor) pga alkohol, 14.000-27.000 pga överdoser av lagliga preparat, och 3.800-5.200 pga överdoser av olagliga preparat. Marijuana är i stort sett illegalt i USA. Trots det togs dödsfallen i samband med marijuanarökande ej upp i statistiken; inte en enda person har avlidit från att använda marijuana. (Källa: U.S goverments Bureau of Mortality Statistics 1987)
Att marijuana skulle vara en ”inkörsport” till tungt drogmissbruk är ett vanligt argument hos många. Enligt Department of HHS:s National Household Survey on Drug Abuse (1997), faller endast en av 104 personer som använder marijuana i kokainmissbruk och mindre än en i heroinmissbruk. Förvisso sätts marijuana ”i samma rum” som andra tyngre droger, eftersom innehav, framställning och försäljning är illegalt. Konsumenten tvingas att vända sig till ”undre världen” för att införskaffa drogen, och marijuana kan på så vis bli en ”inkörsport”. Även att marijuana gör användaren farlig och oberäknelig är en myt; marijuana bildar bl.a östrogen (kvinnligt könshormon), vilket hämmar aggressioner. Dessutom erfar användaren en känsla av välbefinnande och harmoni (Jones; Journal of Clinical Pharmacology 21:143-526 1981).

På laboratorier runt om i världen forskas det nu kring marijuana, främst då i USA. Hendrien Kaal (e-mail: hendrien@kaal.ndo.co.uk) på Bristol University, genomförde en enkät bland 95 poliser inom narkotikaroteln. Enkäten gick ut på att poliserna skulle klassa olika drogers grad av beroende utifrån deras erfarenheter. Av elva droger kom crack på första plats, alkohol på femte och marijuana på elfte plats. Drogen kaffe hamnde på tionde plats. Det statliga amerikanska organet Department of HHS skriver i sin publikation National Household Survey on Drug Abuse (1997), att mindre än en procent av alla marijuanarökare använder drogen dagligen. Det påstår också att det ännu inte finns belägg för att drogen skulle skapa något beroende över huvudtaget.

Även inom medicinen forskas det nu om marijuanas potentiella användningsområden. Redan 1975, i The New England Journal of Medicine fanns det att läsa att ämnet THC, som finns i marijuana, ”är en effektiv mot illamående för cancerpatienter som benhandlas med kemoterapi”. I artikeln Cannabinoids Control Spasticity and Tremor in a Multiple Sclerosis Model, i tidningen Nature (David Baker 2000-03-02), redovisas vetenskapliga bevis på att drogen är lämplig för MS-patienters och epilepsipatienters konvulsions- och muskelbesvär. I bl a Maryland och Maine är det idag möjligt för personer som är drabbade av grå starr, MS, epilepsi, HIV och vissa former av cancer att helt lagligt bruka marijuana som ett komplement till den ordinarie behandlingen, skriver Bangor News den 22 november 1999.

I tidningen New Scientist avslöjade i februari 1998 (Nr.2) att FN-organet WHO ämnade att publicera en rapport om att marijuanarökning inte skulle vara mer skadligt för kroppen än alkohol och tobak. Andra tjänstemän inom WHO i Genéve, lyckades stoppa dock publiceringen. Rapporten, som var skriven av WHO:s egna experter och tillsatta sakku...