Tolstoj: värdeperspektiv och ickevåld

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Värdeperspektiv



Tolstoj växte upp hos sin moster, då hans föräldrar omkom när han var väldigt ung. Mostern var en djupt religiös person. Hon var en hängiven anhängare av den rysk ortodoxa kyrkan, som i Ryssland på denna tid var ett organ under staten, inte en självständig institution. Tolstoj påverkades på många sätt av de budskap om moral och rättvisa som man finner i Bibeln, eftersom han växt upp i den andan och även han var an religiös person. Men på senare år kom han att ta avstånd från kyrkan. Detta innebar inte att han på något sätt förnekade sin kristna tro. Tolstoj kände en stark samhörighet med det ryska folket, som undertrycktes av tsarens ämbetsmän och godsägarna. Tolstoj såg alla människor som bröder, och därför skulle ingen säga: ”detta är mitt”, för äganderätten föder missunnsamhet och hat, mellan personer, mellan klasser och mellan folk enligt Tolstoj. Han ansåg att den rysk ortodoxa kyrkan och tsarväldet kränkte kristendomens största bud: ”Älska din nästa ”. –”Döm ej”, som Kristus sagt ,”sätt eder ej upp mot det onda”. Detta bud verkade inte tsarens polis ta till sig, då de fängslade dem som inte ej böjde sig och de som ej ville handla emot sitt samvete. Kyrkan förföljde ”kättare”, de som ej ville tro på dess lära, och när den gjorde det trampar man på sin egen broder, menade Tolstoj. Han såg varje människa som okränkbar och helig. Dessutom ansåg han att den rysk ortodoxa kyrkan, liksom de många andra ’versioner’ av kristna kyrkor bara har förfalskat Jesus enkla lära om kärlek som vi människor är skyldiga att ge alla.



Den franske upplysningsmannen Jean-Jaques Rousseau anses vara en av de största inspirationskällorna till Tolstojs intellektuella och moraliska utveckling. Rousseau ansåg framförallt:



- alla är lika värda

- älska det lilla i livet

- man kan inte statligt kontrollera sexualitet



Dessa punkter levde inte Tolstoj efter, men de påverkade frmaförallt hans litterära verk , men även hans liv till en viss del. Så småningom utvecklade han själv vissa förhållningar, där det framgick hur han ansåg att man skulle leva.



- kött är mord

- alkoholförtäring och rökning är syndigt

- man kan inte bota våld med våld

- dödsstraff är fel

- organiserad religion är fel

- konst främjar de goda sidorna hos människan

- individuellt ägande är stöld



Men trots att det låter så fint, hade Tolstoj själv svårt att leva efter dessa förhållningar till punkt och pricka. Han var, som tidigare nämnt, greve och hade därmed gott ställt. Han slets mellan sin moral och sin familjs åsikter. Han ville ge bort sina ägodelar, och leva ett enkelt liv som bonde. Han ville inte ta betalt för böckerna han skrivit och gav sin hustru godset . Familjen förstod honom inte, och det tidigare harmoniska familjelivet blev djupt olyckligt. Livet blev jobbigt, och 1910 rymde han; en gammal och skröplig, man hemifrån. Han ville gå kloster, för att lämna fjärran världen. På färden insjuknade han i lunginflammation som han inte överlevde.









Icke-våldsprincipen



När en konflikt är ett faktum samlas vissa utvalda personer för att diskutera, om inte historien, rätten och framåtskridandet kräver att t ex våld användes. Vi diskutera konsekvenser som är självklara, vänder och vrider på dem, samt försöker analysera moraliskt förfall osv. Vi agerar alltså när kriget är ett faktum; när det redan har planerats. Där ligger delvis felet, för man ska visa och påpeka vad som kommer att hända; att folk troligen kommer att dö, att de kommer fly sina hem och att grannländer (ofrivilligt?) kommer få ta emot flyktingströmmar osv. Men man kan ju inte alltid förebygga på ovannämnda sätt, men man måste beakta att även om man inleder fredssamtal, innebär det inte att människor inte dödas, för dödandet fortsätter. För att stoppa dödandet behövs ingen internationell rätt någon skiljedom eller internationella domstolar. För människor som inte behöver kriget behövs inte heller någon internationell rätt, skiljedom eller internationell domstol. Här behövs det endast att dessa bedragna människor, som Tolstoj menar att de är, vaknar upp och frigör sig ur den förtrollning som de befinner sig i. Medlet mot krig är att de som inte behöver kriget, de som ser det som en synd att delta, helt enkelt inte slåss.



Detta har nämnts i Tolstojs böcker, men kristna författare har skrivit om det sedan forntiden säger han. Han påpekar det syndfulla i militär tjänsten, och att folk i det ryska väldet kämpar mot myndigheterna för att inte behöva delta i militätjänstgöringen, och det leder till att de får lida.



Men Tolstoj var inte dum; han insåg att fredsvänner av hans tid rynkade på näsan åt han teori. De ansåg att den var orealistisk och idiotisk, medan de begagnade en utmärkt metod, som går ut på att man övertalar regeringar , som har våld och bedrägeri att tacka för sin existens. Och att lösa missförstånd mellan regeringar med hjälp av internationella institutioner rynkar Tolstoj helt på näsan åt, eftersom det är tack vare att dessa missförstånd i viss mån kvarstår, som regeringarna kan behålla sin krigsmakt och det är grunden som deras myndighet vilar på. Med sin förklaring vänder fredsvännerna bort offrens uppmärksamhet från den enda metod som kan rädda dem, nämligen Tolstoj metod, enligt honom själv. Detta pågår hela livet, menar Tolstoj. Först med patriotismens hjälp i barndomen, sedan med kyrkans hjälp där präster föser samman människor under ed för att slutligen skrämma dem med hot och straff.



Tolstoj ansåg själv att det största problemet med hans metoder är att människor inte vågade vägra militärtjänst, i rädsla för det straff regeringarna då skulle utge. Att vägra krigstjänst är inte bara annorlunda det är också en möjlighet; en möjlighet att visa ett pacifistiskt ställningstagande.



Har denna metod fungerat praktiskt någon gång då, kan man fråga sig. Ja, om vi ska vara ärliga så har vi inte funnit några fakta på att just Tolstoj använt denna metod i något sammanhang, men han har ju givetvis skrivit till betydelsefulla personer och försökt påverka, och hans ideal kan man finna i hans böcker, speciellt han senare verk. Kontentan av metoden är i alla fall att våld aldrig tjänar ett syfte, och att det är upp till varje människa att avgöra det. Detta låter nog bekant för många, men jag tror inte att man då tänker på Tolstoj, utan snarare så är det nog Gandhi som ploppar upp i huvudet. Och man kan verkligen se likheterna mellan Tolstojs idéer och det som Gandhi talade om. Gandhi var aktiv senare än Tolstoj, och eftersom Gandhi var en bildad man läste han säkert Tolstojs böcker och påverkades nog på så sätt av hans ideal. Och om det nu är så, så kan man ju säga att Tolstojs metoder användes i praktiken i Sydafrika och i Indien. Det som dock skiljer dem åt, är att Tolstoj talar om laglöshet, på många olika plan. Dels i kyrkan, men på senare år intresserade han sig av vad vi idag kallar anarkism, vilket då skulle innebära ett laglöst samhälle. Så långt sträckte sig inte Gandhi.



Svårigheterna med denna metod är att den nog måste få tid på sig; att människor inte tar den till sig i ett ögonblick, utan de behöver tid på sig att utvecklas. För många regeringar skulle det nog vara ett stort steg att ta, om de bestämde sig för att avskaffa militärtjänst, men ett dock så modigt steg. De anarkistiska tankar som Tolstoj också så småningom utvecklade en aning är nog näst intill omöjlig för en regering att ta till sig, eftersom det då skulle innebära att den ej...