Torahs betydelse i judendomen - Uppsala Universitet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Torah och Talmuds betydelse inom judendomen




Vilken ställning har Torah inom judendomen?

Torah har den mest centrala roll av något inom judendomen. Den erbjuder stöd att luta sig mot under en judes hela livstid; från födsel till död och under hela dygnets timmar finns regler med hur en rättlevande jude bör ordna och reglera sitt liv, med böner, andra ritualer, lösningar på moraliska dilemman, etc. Den täcker alla spirituella spörsmål som kan uppkomma under livet och spinner från universums skapelse till dess slut. Torah hjälper till med hur man ska leva sitt liv.
Torah är dessutom rättslag i vissa judiska gemenskaper, och ortodoxa judar i Israel vill att den religiösa lagen ska gälla som civillag i landet.
Judendomen liksom kretsar kring Toran och knyter hela tiden an till den. Nu när judarna är bosatta på så geografiskt spridda platser fungerar skrifterna som den enda konkreta materiella sak i världen som knyter alla judar samman, samtidigt och alltid. Torah är ett ”transportabelt fädernesland”1. Judar har trakasserats och förföljts i alla tider och om skriften inte funnits som knytpunkt skulle judendomen inte vara det folk det är idag, i och med utspridningen. Om judisk kultur varit knyten endast till ett tempel så skulle traditionen haft mycket lättare att dö ut
Torah har den högsta möjliga ställning för judar; den är Guds ord plus de visaste av visa mäns förklaringar och tolkningar av detta. Texterna ska studeras och tas in som en evig diskussion, inte som en utredd rättegång om vad Gud vill. Fortfarande i vår tid pågår omtolkningar av texterna.


När tillkom dessa skrifter och när fick de denna ställning?

När skrifterna tillkom finns liten enighet om. Skrifterna utvecklades under mycket lång tid. De allra äldsta delarna av Torah från den yttersta början var det budskap Mose fick av Gud på berget Sinai. Detta var år 1280 f.v.t.2.
Efter att Mose fått budskapen på Sinai bärs budskapen direkt som Guds ord på vandringen till Kanaans land. Med varje utvecklingsfas från berget Sinai till när Talmud skapades ökar skriftens fäste i kulturen. Efter första templets förstörelse får skrifterna än mer vikt i judarnas liv då tonvikten i det religiösa livet flyttas från templet in i hemmen och till folket från prästerna. Krig, plundringar av templet och exil för alla judar, massmord av judar och annat som försökt splittra judendomens kultur och väsen har stärkt vikten judarnas tilltro till och band till sin Torah; det är viktigt att ha något som sammanknyter judarna som folk. Fariseerna lärde ut till folket vad som stod i Toran och påminde dem om vikten att minnas Gods ord som folket fick genom Mose på Sinai. Efter de första och andra templens förstörelse stärktes Torahs ställning ytterligare.
Efter andra templets fall började Talmuddiskussionerna nedtecknas, och antagligen var de väntade för dess muntliga version var högt ansett i judisk kultur, och de accepterades snabbt som auktoritär tolkningslag till Guds grundtorah. Toran utöver de texter Mose tog emot är litterära skrifter som kommenderar den, först Mishna, och sedan kommertarer till Mishna, Gemara. När rabbinerna i generationer tolkat och omtolkat och analyserat och diskuterat muntligt skrifterna, och de insåg att det var ohållbart, dels på grund av materialets omfattning, dels på grund av det politiskt oordnade klimatet som rådde, att inte skriva ner diskussionerna för att de inte skulle gå förlorade. De nedskrivna diskussionerna är Mishna. Detta skedde 90-200 e.v.t.3 Nästa fas i Talmuds tillkomst var att tannaimens efterträdare Amoraimerna, ”de som tolkar”, skrev ner kommentarer till Mishna. Kommentartexterna var Gemara, det vill säga ”fullbordandet” av Torahs kommentarer. Dessa tillkom 200-400 e.v.t.4 Det är Mishna och Gemara som gemensamt formar Talmud, ”studiet till Torah”. Allmänt säger man att den hebreiska bibeln, grundtoran stod samlad i Javne år 90 e.v.t., med viss oenighet om huruvida Höga visan och Esters bok skulle finnas med.


När, var och varför utvecklades Talmud?

Formationen av Talmud startade för att efter att fariseerna länge burit budskapen under tolkningsdiskussioner; följde fem generationer av tannaim, rabbinspar som ledde tolkningsdiskussionerna. Denna period började med Hillel- och Shammaiepisoden (vilka var det första rabbinparet) där diskussionerna fann två sidor; den strikta Shammais och den älskvärda Hillels. Det bestämdes dock att då de båda lärorna skilde sig åt i tolkningen av en viss sak, skulle man följa Hillels åsikt. När rabbinerna i Jerusalem i fem generationer tolkat och omtolkat och analyserat och diskuterat muntligt skrifterna, och de insåg att det var ohållbart, dels på grund av materialets omfattning, dels på grund av det politiskt oordnade klimatet som rådde, att inte skriva ner diskussionerna för att de inte skulle gå förlorade. De nedskrivna diskussionerna kallas Mishna. Materialet organiserades under sex ämnen som skulle täcka allt som behövdes i en människas liv; jordbruk, högtider, äktenskap, rättsvetenskap, tempelritualer och rituell renhet. Dessa nedskrivna texterna går under namnet Mishna. Efter detta skrevs Gemara, ”fullbordan” till Torahtolkningarna, som tillsammans med Mishna utgör Talmud.

Formationen av Talmud tog tid. Mishna formades mellan 90 och 200 e.v.t och Gemara mellan 200 och 500 e.v.t.3 Den första versionen av Talmud formades i Jerusalem ca 400 e.v.t. och den senare mer fullkomliga versionen i Babylonien ca 600 e.v.t.4 Men alla tider är mycket omtvistade och forskare är oeniga om dessa årtal.


Vilken roll har Talmud spelat inom judendomen fram till idag?

Talmud har varit strikt följd av judar sedan den första versionen färdigställdes. Och när den babyloniska bibeln spreds var det genast vikigt att ta ställning vilken version man skulle följa. Det har sagts att man ska ”sätta stängsel runt Toran”5, och judar har alltid varit angelägna om vad för ord man ska rätta sig efter i det vardagliga livet och i mindre och större moraliska dilemman. När i princip alla judar bodde i Israel behövdes inte tas ställning till en mängd saker som man behövde senare. I de nya bosättningarna i andra kulturer fanns fenomen som Talmud inte tar upp, den religiösa lagen täckte alltså inte längre alla moraliska frågor under en judes hela livstid. I våra dagar anser de flesta riktningar att Talmud inte är färdigutvecklad, utan att Toran hela tiden måste appliceras på det samhälle Talmudföljare lever i. Och många judar är idag sekulariserade och följer judendomens högtidstraditioner om ens det. Oavsett om de strikta riktningarna får uppsving i popularitet är det ett faktum att Talmud inte har samma auktoritet som den en gång haft. Detta beror på att alla människor anpassar sig efter sin omgivning. Om man bosätter sig i en sekulariserad stad i Västeuropa blir man självklart influerad av dess kultur. För att bli socialt accepterade spelar Talmud idag en mindre och mindre bindande roll för judarna.


Vilken betydelse hade första respektive andra templets förstörelse för att Torah och Talmud blev så viktiga?

Första templets förstörelse innebar att plattformen och mötespunkten för judisk kultur och religion försvann och det var inte längre möjligt att utöva religionen offentligt. Överheten, rabbinerna, insåg därför att för att få judendomen att överleva behövdes en ny plattform och utövandets centrum förflyttades från templet som inte längre existerade, till synagogorna, och viktigare, in i judefolkets egna hem. Och då eftersom mötena med prästen blev färre ökade vikten av kontakten med texterna direkt, utan mellanhänder. Man betonade vikten av att be och att studera skrifterna.

Efter exilen när judendomen åter blev legal och man fick bidrag för att bygga det andra templet, byggdes kulturen att ha templet som knytpunkt upp igen. Dock fanns kulturen fortfarande kvar att ha skriften och bönen som gemensam nämnare, vilket sedan dess fungerar som skyddsnät för att judendomen inte ska gå att förinta genom att förinta en enda byggnad. Efter templets förstörelse byggdes dock en judisk rättsdomstol, Ett Sanhedrin, i Javne. Judarna hade ett tag sådana plattformer, men under emancipationen dog de ut mer och mer då judarna föredrog att vända sig till icke-judiska domstolar. Jag tror att under tiden de dog ut vände man sig inofficiellt till Talmud för att få råd, medan man i mindre privata tvistemål föredrog en i landet officiell inrättning.


Torah och Talmud: Skillnaden mellan olika riktningar? …tolkingar? …tillämpningar?

Liberal- och reformjudendom är de mest liberaliserade riktningarna inom religionen. Denna uppkom när emanciperade judar behövde kombinera sin tro med kulturen i de västeuropeiska länder de bosatt sig i. Man behövde bli accepterad av majoriteten så väl som att inte gå emot judendomen bara för att de anpassade sig till landet. Liberal- och reformjudars gudstjänster moderniserades. Bibeln översattes till tyska, musik sattes in och män och kvinnor satt tillsammans. Kvinnor fick mer rättigheter och man försöker könsneutralisera Gud. Nu räckte det inte med att studera Talmud, man behövde även en yrkesutbildning. Inom den här riktningen anser man att utvecklingen av Talmud måste fortsätta; skrifterna bör hela tiden omtolkas efter hur samhället ser ut. Den liberala riktningen betonar mer den enskilde judens rätt att bestämma hur hårt man önskar följa Toran. Ett barn med endast judisk far är jude om det fått judisk uppfostran.
Konservativ judendom uppkom för att man behövde ett mellanting mellan liberal och ortodox judendom. Toran är här en gudomlig uppenbarelse, men den är nedskriven av människor. Skrifterna kan därför studeras med vetenskapliga metoder. Riktningen betonar tradition och kultur, och anser judendomen vara lika mycket nationell tillhörighet som religion. De flesta räknar barn med judisk far och judisk uppfostran som jude. Kvinnor har fått vissa rättigheter, fler än i ortodox men mindre än i liberal- och reformjudendom.
Rekonstruktionism är sprungen ur den konservativa judendomen, utvecklad för att man ville ge judendomen ”nytt liv i en ny tid”6. Inom rekonstruktionismen anses skrifterna inte vara gudomliga uppenbarelser. Man betonar istället starkt judendomens kultur och tradition och ser Toran som judarnas fädernehistoria. Som sann jude bör man därför följa riter och bruk för att hålla fast vid judendomen som folklig identitet. Kvinnor har många rättigheter, de deltar aktivt i religionens utövande och är tillåtna att bli rabbiner.
Ortodox judendom är motpolen till de reformativa rörelserna. De har mycket stark tro till att Torah och Talmud är gudomliga och att det är judars livs mening at...