Träning till mitt Miljökemi prov

5 röster
13269 visningar
uppladdat: 2006-03-12
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

12/1 Arbetsblad: Miljöproblem som måste lösas

1. Vad menas med växthuseffekten? Jorden är ungefär som ett växthus, det är varmare på Jorden än utanför atmosfären. Men båda är ju solbelysta? Hur kan det bli så varmt? Jo, det beror på att strålningen in i jorden inte är densamma som strålningen ut. Solens stålar är kortvågiga (UV-strålar), kortvågiga strålar släpper Jorden in, men strålningen som kommer utifrån Jorden är långvågiga (IV-strålar). Långvågiga strålar ”infraröd strålningen” stoppas när de ska ut av växthusgaser. Det är därför det blir varmare på jorden än utanför.
2. Vilka är de viktigaste växthusgaserna? CO2, H2O, CH4, dikväveoxid, CFC
3. Vad är orsaken till att växthusgaserna ökar? Mera utsläpp av koldioxid, CFC, metan. (material, möbler, flamskyddsmedel, energi, olja ^_^)
4. Vad kan hända om vi inte minskar utsläppen av växthusgaser? Om växthusgaserna ökar stoppas strålningen ut från Jorden och då kommer temperaturen att stiga. Detta kan föra med sig många negativa saker. Kanske nederbörden ändras, på vissa ställen kommer det att regna mycket mer, och på andra ställen regna mindre. Då finns det risk att viktiga jordbruksställen blir öknar, och obrukbara (ökenspridning). Kanske också havsströmmarna ändras, tänk på oss i Norden, vi som är beroende av golfströmmen, om den stoppas så kommer det bli mycket kallare här uppe. Det skulle ungefär bli samma klimat som i Sibirien. Kanske också havsytan stiger, genom att isarna smälter pga. att temperaturerna stiger. Eller att glaciärer smälter.
5. Hur är en ozon molekyl uppbyggd? Den är uppbyggd av tre syreatomer och har formeln O3
6. Hur bildas marknära ozon? Marknära ozon bildas genom kemiska reaktioner mellan kolväten och kväveoxider under påverkan av solljuset. När t.ex. bilar ger ut avgaser som både innehåller kolväten och kväveoxider på sommaren speciellt.
7. Vilka skador ger marknära ozon? Lungor och luftrör skadas, det ger omfattande skador på våra växter genom att stressa dem att åldras i förtid.
8. På vilket sätt skyddar ozonskiktet i atmosfären oss? Den stoppar till den största delen den Ultravioletta strålningen från solen.
9. Vad är orsaken till att vi håller på att förstöra ozonskiktet? Det beror på utsläpp av flera olika ämnen. Det största bidraget kommer från CFC-föreningar, som är uppbyggda av klor, fluor och kol (Freoner). Den största användningen av CFC-föreningar är som gasbildande ämnen i skumplast och som kylvätska i kylskåp och frysboxar. Ett stort problem med dessa föreningar är deras långa livslängd och att de stiger långsamt upp i atmosfären. De CFC-molekyler som idag är på väg upp mot ozonskiktet kommer att ge skador de närmaste hundra åren.
10. Vad kommer hända om vi fortsätter att förstöra ozonskiktet? Det kommer att medföra en ökning av den Ultravioletta strålningen, det leder till skador på människor, djur och växter. För oss människor som kommer det att bli större chans att man får hudcancer. Växternas fotosyntes försämras vilket betyder att de inte kan binda lika mycket koldioxid. Alltså uttunning av ozon skiktet leder till att växthusgaserna ökar!
11. Vilka är huvudsakerna till försurningen? Utsläppen från fabriker och t.ex. bilar, SO2, N2O NO NO2 (kväveoxider). De gaserna reagerar med vattnet i molnen och bildar syror. Svaveldioxiden ger svavelsyra och kväveoxiderna salpetersyra.
12. Vilka skador orsakar försurningen? Det gör nederbörden surare, och naturen tar illa vid det pga. Viktiga metallföreningar i marken frigörs till metaller av det sura regnet. Naturen behöver de här metallföreningarna (Kalium, kalcium och magnesium). Vissa metaller som frigörs ger direkta skador på träden. Aluminium t.ex., minskar rotsystemets förmåga att suga upp vatten och näringsämnen. Sjöarna blir också försurade, djurlivet dör i sjöarna om de blir försurade. Byggnader av marmor och kalksten blir också förstörda av det försurade regnet, de vittrar sönder.
13. Hur ska vi minska försurningen? Det enda sättet att lösa försurningen helt är att kraftigt minska utsläppen. Vi kan också behandla det med kalk. Ha katalysatorer i bilarna! Övergå till solenergi och vindkraftverk!

26/1 Läxa sida: 134-139

• Det är varmare inne i växthuset pga. strålningen in i växthuset inte är densamma som strålningen ut.

• Solens strålar är kortvågig strålning som glaset i växthuset till största delen släpper igenom och som gör att luften och marken i växthuset värms upp. Strålningen ut från växthuset är långvågig värmestrålning, s.k. Infraröd strålning, som till stor del stoppas av glaset.

• Atmosfären som omger Jorden består huvudsakligen av Kväve (N) och Syre (O).
Dessa gaser har ingen inverkan på värmestrålningen till och från Jorden.

• Men det finns andra gaser som däremot har betydelse för strålning, växthusgaser. De verkar på samma sätt som glaset i växthuset, de gör så att värme hålls kvar.

• De gaser som bidrar mest till växthuseffekten är Koldioxid, vattenånga, metan, dikväveoxid och klorfluorkarboner.

• Klorfluorkarboner är föreningar mellan kol, fluor och klor och förkortas CFC- föreningar. Hit hör de ämnen som kallas Freoner.

• Koldioxid och vattenånga är naturliga växthusgaser i atmosfären som skapar samma livsvillkor för människan och andra levande varelser.

• Årsmedeltemperaturen på jorden är ca +15*C. Utan dessa (naturliga) växthusgaser hade medeltemperaturen varit -16*C.

• Under senaste hundra år har jordens medeltemperatur nästan stigit med en grad. Samtidigt har koldioxidhalten ökat från 0,029  0,037 vilket betyder en höjning med 28%, havsytan har under samma tid stigit med 15-20 cm.

• De flesta klimat forskare hävdar nu att medeltemperaturen kommer att höjas upp till fem grader.

• De kan få mycket negativa konsekvenser;
1. Nederbörden kommer att ändras, vissa ställen kommer det att regna ännu mera, på vissa ställen torrare. Det kan bidra till ökenspridning.
2. Havsströmmarna kanske förändras. T.ex. om golfströmmen som ger oss värme skulle bromsas upp så skulle det ungefär bli samma klimat här som i Sibirien.
3. Vattnet kommer att stiga med svåra översvämningar pga polarisarna smälter.

• Kolets kretslopp:
1. Gröna växter på land och i vatten binder lika mycket koldioxid vid fotosyntesen som de avger då de andas och då de förmultnar och blir till Jord.
2. Födan som levande varelser äter innehåller alltid kol. När födoämnena förbränns bildas koldioxid som kommer ut i luften eller i vattnet vid andningen
3. När växter och djur förmultnar bildas koldioxid. Vid förbränning av biobränslen, exempelvis energiskog och skogsavfall, bildas också koldioxid. Om lika mycket ny skog får växa upp och binda denna koldioxid räknar man inte med att få någon ökning av koldioxidhalten i luften.
4. En del bergarter, som kalksten och marmor, har bildats av koldioxid. När dessa bergarter vittrar sönder frigörs lika mycket koldioxid som gick åt när de bildades.
5. Alla fossila bränslen innehåller kol. När man förbränner kol, olja och naturgas bildas koldioxid. Denna koldioxid ingår inte i kolets naturliga kretslopp, eftersom kolet bildats för så länge sedan, utan bidrar till att öka koldioxidhalten i luften och därmed växthuseffekten.



• Syrets kretslopp:
1. De gröna växterna på land och i vatten tillverkar syre vid fotosyntesen. En del av syret använder de själva när de andas, men överskottet släpps ut i luften eller i vattnet.
2. Människor och djur förbrukar syre vid förbränningen av födan. Syret tas från luften vid andningen och förs med blodet till kroppens alla celler, där förbränningen sker.
3. När växter och djur förmultnar åtgår syre till de bakterier och svampar som sköter om förmultningen. Vid förbräning av ved och andra biobränslen behövs också syre för att de ska brinna.
4. Vid förbränning av de fossila bränslena kol, olja, bensin och naturgas åtgår syre. Jämfört med luftens hela syremängd är åtgången mycket liten. Syrehalten håller sig oförändrat kring 21%.
26/1 arbetsblad
1. Varför är freoner och haloner så farliga?
2. Vad används freoner och haloner till?
3. Hur stor del av all klor i atmosfären orsak till?
4. Hur kan metylkloroform vara ”värsta” O3-ätaren- den är ju inte lika långlivad som freoner och den har relativt kort uppehållstid?
5. Kolteraklorid har lång uppehållstid och har värre O3-ätareffekt än de värsta freonerna, ändå betraktas detta ämne inte som lika farligt som freoner. Vad beror detta på?
6. Vilka effekter på jorden blir följden av ett uttunnat O3-skikt?

2/2 läxa sid 140-142, 171-173
Växthusgaser:
• Vattenångan är den gas som betyder mest för växthuseffekten. När temperaturen stiger ökar mängden vattenånga i atmosfären genom ökad avdunstning. Vi kan dock inte styra denna ökning om vi inte lyckas begränsa utsläppen av de andra växthusgaserna.
• Nästan lika stor betydelse som vattenångan har koldioxiden.
• Den ökade halten av koldioxid i luften är helt orsakad av människans utsläpp. Ökningen tog fart vid industrialiseringens genombrott i början av 1800-talet då man började elda kol.
• Tidigare hade man i stort sett endast använt ved som bränsle. Så länge man använde ved och andra biobränslen ökade inte mängden koldioxid i atmosfären, eftersom det växte upp nya växter som kunde binda koldioxiden som bildats vid förbränningen.
• Det fanns en naturlig balans mellan utsläpp och intag av koldioxid i atmosfären.
• Men när vi började använda fossila bränslen (t ex kol och olja) för uppvärmning av hus, i fabriker och som drivmedel för våra fordon stördes balansen.
• Mer koldioxid släpptes ut än vad växterna kunde ta hand om. Utsläppen av koldioxid har sedan dess hela tiden ökat genom en ökad användning av de fossila bränslena.
• Endast hälften av den utsläppta koldioxidmängden tas idag upp av växterna vid fotosyntesen.
• Koldioxid utsläppen sker än så länge till största delen i I-länderna.

Metan:
• Är ett kolväte
• En metanmolekyl har lika stor växthuseffekt som 21 koldioxidmolekyler.
• Under de senaste 10-20 åren har en tydlig ökning av metanhalten i luften kunnat märkas.
• Metan kallas också sumpgas.
• De största utsläppen till atmosfären sker från naturliga nedbrytningsprocesser i sumpiga marker, som kärr och myrar.
• På botten av risfälten bildas också metan. Jordens befolkning ökar ständigt och vi behöver större risodlingar.
• Idisslande djur släpper ut stora mängder metan. Bara korna rapar ut 75 miljoner ton metan varje år. En bidragande orsak till den höjda metanhalten kan vara att vi skaffat oss allt fler nötkreatur på Jorden.
• Metan utgör huvudbeståndsdel i Naturgas och den ökande användningen av naturgas gör att det förmodligen läcker ut en hel del metan från naturgaskällor idag.

Dikväveoxid (N2O):
• Kallas även lustgas
• Bildas vid förbränning av fossila bränslen samt vid nedbrytning av olika gödselmedel från jordbruket.
• En lustgasmolekyl har lika stor växthuseffekt som 310 koldioxidmolekyler.

Klourfluorkarboner (CFC):
• De är föreningar som framställts inom industrin.
• Råvaran är något kolväte där väteatomer ersatts av klor och fluoratomer.
• Många av de här föreningarna kallas freoner och används som kylvätska i kyl och frysanläggningar.
• De små blåsarna i skumplast fås ofta genom om man använder freoner som jäsmedel.
• Drivgasen i sprayförpackningar kan innehålla Freon, men i Sverige och många andra länder har den här användningen av freon förbjudits.
• Molekyler från CFC-föreningarna har upp till 6000 gånger så stor växthuseffekt som koldioxidmolekyler.

Hur ska vi minska utsläppen av växthusgaser?:
• I-länderna står idag för de i särklass största utsläppen av växthusgaser, men utsläppen är på väg uppåt är på väg uppåt i många U-länder.
• En del av växthusgaserna kan vi minska genom förbättrad rening.
• Koldioxiden som bildas vid förbränning av fossila bränslen går däremot inte att ta bort.
• 80% av världens energiförsörjning sker idag genom förbränning av fossila bränslen.
• För att stoppa ökningen av koldioxidsutsläppen måste vi enligt de beräkningar FN gjort minska utsläppen som gjordes 1990 med 60%.
• Vid världskongressen om miljön i Kyoto 1997 föreslogs att till 2010 skulle utsläppen minska med 5 % jämfört med 1990 års utsläpp.
• Vid en konferens i Bonn 2001 blev alla länder utom USA överens om Kyoto avtalet.
• Denna minskning kan vara en början men är helt otillräcklig.
• Dock minskade de effekterna genom att länder som Ryssland, Japan och Canada skulle få tillgodoräkna sig sina s.k. kolsänkor.
• En kolsänka är skog och annan växtlighet som binder koldioxid vid fotosyntesen. Även Sverige kan genom sina kolsänkor öka koldioxidutsläppen i stället för att minska dem.
• Ett mycket kortsiktigt sätt av minska koldioxidutsläppen är att ersätta kol och olja med naturgas som ger mindre utsläpp, men eftersom naturgas också är ett fossilt bränsle kommer koldioxidutsläppen ändå att öka.
• För att minska användningen av fossila bränslen och tvinga fram alternativa energikällor har en del länder infört särskilda skatter på koldioxidutsläppen. I Sverige var t.ex. koldioxidskatten för bensin 1,24 kr per liter år 2001.
• Istället för fossila bränslen måste vi satsa ännu mer på alternativa energikällor som t.ex. väte, biobränslen, solenergi, vattenkraft och vindkraft.
• Mycket av den koldioxid vi släpper ut löses i världshaven. Ytvattnet som är varmast är mättat med koldioxid medan det kallare vattnet på större djup kan lösa mycket mer koldioxid. För att minska utsläppen till atmosfären finns därför funderingar på att samla koldioxid från stora utsläpp på land och via pipelines leda ner koldioxid till flera km djup i världshaven där den lätt skulle lösas i det kalla vattnet!

En molekyl som både kan skydda och förgifta

• Ozon är en mycket giftig gas som bildas naturligt i luften vid elektriska urladdningar, t.ex. när det åskar.
• Man känner igen gasen på dess fräna doft.
• Ozon som förekommer nära marken, s.k. marknära ozon, ställer genom sin giftighet till skador på både växter och djur, medan ozon som förekommer högre upp i atmosfären skyddar oss från farlig UV-strålning.
• Under senare år har vi genom utsläpp av olika ämnen fått det marknära ozonet att öka
• Däremot har det skyddande ozonskiktet högre upp minskat.


Det hotade ozonskiktet
• Ozonskiktet skyddar oss från UV-strålning från solen, den finns på en höjd av 15-50 km upp i atmosfären.
• I skiktet förekommer ozonmolekyler endast i låga koncentrationer.
• Ozon bildas och sönderdelas hela tiden i atmosfären.
• Koncentrationen av ozon skulle vara ganska konstant om vi inte släppte ut ämnen i atmosfären som bryter sönder ozon molekylerna.
• Sedan ett antal år tillbaka har man genom mätningar kunnat konstatera att ozonskiktet tunnats ut. Särskilt illa ställt är det vid Nord- och Sydpolen. Över Antarktis är läget så kritiskt att man talar om ozonhål.
• Ett tunnare ozonskikt kommer att med föra en ökning av den UV-strålningen. Detta leder till skador på människor, djur och växter.
• För människans del kommer i första hand antalet fall av hudcancer att öka.
• Växternas fotosyntes försämras vilket betyder att de inte kan binda lika mycket koldioxid.
• Ett skadat ozonskikt leder därför till att också växthuseffekten ökar.
• Orsaken till uttunningen av ozonskiktet beror på utsläpp av flera olika ämnen.
• Det största bidraget kommer från CFC-föreningar, som är uppbyggda av klor, fuor och kol. De kallas ofta freoner.
• Den största användningen av CFC-föreningar är som gasbildande ämnen i skumplast och som kylvätska i kylskåp och frys boxar.
• Ett stort problem med dessa föreningar är deras långa livslängd och att de stiger långsamt upp i atmosfären. De CFC-molekyler som idag är på väg upp mot ozonskiktet kommer att ge skador de närmaste hundra åren.
• För att komma till rätta med uttunningen av ozonskiktet har de flesta länder idag skrivit på avtal om att sluta använda CFC-föreningar.

Marknära ozon
• Ozon nära marken bildas genom kemiska reaktioner mellan kolväten och kväveoxider under inverkan av solljuset.
• I Sverige och andra länder på norra halvklotet sker ozonbildningen till större delen under sommaren när det är varmt och solen lyser länge.
• Marknära ozon har ökat under hela 1900-talet. Det beror på att antalet bensin- och dieseldrivna motorfordon ökat. Avgaserna från dessa fordon innehåller både kväveoxider och kolväten.
• Vid höga ozonhalter under sommaren får känsliga personer huvudvärk och andningsbesvär. Lungor och luftrör skadas.
• Ozon ger omfattande skador på våra växter genom att stressa dem och få dem att åldras i förtid.
• Inom jordbruket räknar man med att ozonet, pga. Minskade skördar och andra skador, varje år orsakar förluster på 1-2 miljoner kronor.
• För att inte förvärra de skador ozonet idag orsakar måste halten av ozon minska kraftigt.
• Internationella överenskommelser som gjort med en minskning på 30% räcker inte till för att bli av med ozonets skadeverkningar.

Så här bildas ozonmolekyler
UV-strålning från solen bryter sönder en syremolekyl till två syreatomer.
En fri syreatom slår sig samman med en syremolekyl och bildar en ozonmolekyl. Ozon molekylen är inte stabil utan kan sönderfalla i en syremolekyl och en syreatom.

Så här kan ozonmolekyler förstöras
När en CFC-molekyl träffas av UV-strålning spjälkas en kloratom av från molekylen.
Den fria kloratomen reagerar med en av syreatomerna i ozonmolekylen och bildar kloroxid. Av ozon molekylen återstår en syremolekyl

I ozonskiktet finns fria syreatomer. En sådan syreatom reagerar med syreatomen i kloroxiden och bildar en syremolekyl. Det blir då en fri kloratom över som kan bryta ner nya ozonmolekyler. På det här sättet kan en enda kloratom vara upphovet till att tusentals ozonmolekyler bryts ner.

2/2 Artikel ”Så försuras miljön” med tag reda på frågor
• Vad är ”surt nedfall”? Det är regn, snö, dimma och hagel som är försurat. Det är när vattnet avdunstar som de n samlar till sig avgaser (t ex koldioxid) då blir den svagt sur. Det försurade regnet kan få berg att vittra sönder och skapa märkliga sandstensgrottor, klyftor och spetsiga stenformationer.
• Hur många ggr surare än bakpulver är batterisyra? Citronsaft? Batterisyra = 10 000 000  100 000 000 ggr. Citronsaft = 150,000 ggr
• Vad bildas när fossila bränslen bränns? Energi, en mängd ämnen som inehåller svavel och kväve.
• Vad är torrdesposition? Ett visst antal av föroreningarna faller ned på marken innan de hinner sugas upp av fuktigheten. De lägger sig på träd, byggnader och sjöar. Ofta inom samma område som producerade dem. Detta kallas torrdesposition.
• Varför kan vårarna innebära ”surchocker” för naturen? Det är för att sur nederbörd som faller på vintern som snö fördröjer skadorna på miljön. Sedan på våren när allt smälter kommer det skadliga in i bäckar, åar, floder, sjöar och skog m.m. En chock helt enkelt för naturen.
• Förklara sammanbandet mellan försurningen på en plats och utsläpp på en annan plats. Utsläppen förs med vindarna.
• Vilka orsaker har försurningen?
• Hur kan det komma sig att sjöar och marker som ligger bara någon km från varandra har helt olika försurningsnivåer?
• Sammanfatta effekterna av försurning på sötvatten djur!
• Hur påverkas skogar av surt regn?
• Kan försurning orsaka andra skador än på växter och djur?

Läxa 9/2 sid. 184-187
• Utsläpp av försurande ämnen från industrier, kraftverk, jordbruk och trafik är den främsta orsaken till att försurningen av mark och vatten är ett av våra största miljöproblem.
• De föroreningar som släpps ut i ett land sprids med vinden till andra länder och för att komma till rätta med försurningsproblemen krävs därför att alla länder samverkar.

Svaveldioxid
• I både kol och olja finns svavel.
• Mängden svavel skiftar mellan olika fyndigheter.
• Vid förbränning av kol och olika oljeprodukter bildas därför svaveldioxid. Efter olika reaktioner bildar svaveldioxiden med vattendroppar i luften främst svavelsyra, men också andra sura ämnen kommer ner till mark och sjöar med regnvattnet.
• Den största delen av svavelnedfallet i Sverige kommer från andra länder, av det svavel vi själva släpper ut blåser mer än hälften bort till utlandet.

Kväveoxider
• Vid all förbränning reagerar bränslet med syret i luften. Under reaktionen blir temperaturen hög och då kan luftens syre och kvävemolekyler binda varandra och bilda kväveoxider.
• Ju högre förbänningstemeperaturen är, desto mer kväveoxider bildas.
• Kväveoxiderna reagerar i sin tur med vatten i luften och bildar salpetersyra och andra sura ämnen som bidrar till att vi får surt regn.
• Liksom när det gäller svavel kommer det mesta av kvävenedfallet från utlandet, men av det kväve vi själva släpper ut driver en del bort till andra länder
• Den ökande mängden kväveföreningar bidrar också till övergödning av mark och vatten.

Skador som orsakas av försurningen
• Innan människan började släppa ut försurande ämnen hade nederbörden ett pH-värde på ca 5,5. Att inte pH-värdet var neutralt beror på att koldioxiden i luften löses i regnvattnet och bildar kolsyra.
• Idag ligger nederbördens pH-värde på ca 4,5 vilket innebär att den blivit 10 gånger så sur.
• Södra Sverige är värst drabbat av den sura nederbörden.
• Hur omfattande försurningen blir beror på hur stor motståndskraft marken har mot försurning.
• I områden där marken är rik på kalk neutraliseras den sura nederbörden så länge det finns kalk kvar. Men den svenska berggrunden består till stor del av kalkfattigt urberg och är mycket känsligt för det sura regnet.
• Skogen tar skada när marken blir sur därför att metallföreningar i marken löses upp och metaller frigörs. Viktiga näringsämnen, som kalium, kalcium och magnesium förs allt längre ner i marken och blir oåtkomliga för trädens rötter. Andra metaller ger direkta skador på träden när de frigörs. Aluminium till exempel, minskar rotsystemets förmåga att suga upp vatten och näringsämnen.
• Barrträden är särskilt känsliga för försurningen.
• I Sverige är idag ca 14 000 av våra 85 000 sjöar försurade. De flesta ligger i sydvästra Sverige.
• En sur sjö ser ut att vara ren och klar, men är ofta allvarligt skadad. Klarheten i sjön är tecken på att växter och djur dött.
• Först försvinner känsliga arter som kräftor och laxfiskar och slutligen tåliga arter som gädda och ål.
• Känsliga växter konkurreras ut av viltmossa som breder ut sig över bottnen i den sura sjön.
• Det är inte bara surheten i sig själv som är förödande för livet i sjön, utan även upplösta metaller som rinner ut i sjön från markerna runt omkring. Fiskar är särskilt känsliga för aluminium. Deras gälar kan täppas till av aluminiumföreningar så att den kvävs.
• I vissa sjöar finns det fisk som fått i sig så mycket kvicksilver och kadmium att den inte längre duger som människoföda. I sådana sjöar är allt fiske förbjudet – sjöarna har blivit svartlistade. Fiskätande fåglar får emellertid i sig de giftiga metallerna.
• Den sura nederbörden orsakar också skador på byggnadsverk gjorda av kalkhaltigt material som marmor och kalksten.

Hur ska vi minska försurningen?
• Enda sättet att lösa försurningsproblemen är att kraftigt minska på utsläppen av försurande ämnen.
• Det krävs också att alla länder samverkar. Bäst vore om vi helt slutade använda bränslen som ger upphov till försurande ämnen och i stället övergick till rena energislag, t.ex. solenergi och vindkraft.
• Men detta är knappast möjligt idag och därför får vi i stället inrikta oss på att göra förbränningsprocesserna effektivare, så att det går åt mindre bränsle och att vi ser till att rökgaser och avgaser renas så bra som möjligt.
• Svaveldioxiden kan till största delen tas bort genom att rökgaserna behandlas med kalk. Så sker till stor del redan idag i de större förbränningsanläggningarna och utsläppen av svaveldioxid har därför minskat de senaste åren.
• Men den försurning vi redan ställt till med fortsätter att verka under många år.
• Utsläppen av kväveoxider går att minska genom att alla bensin och diesel motorer förses med katalysatorer. Med hjälp av katalysatorn omvandlas kväveoxiderna i avgaserna till kväve.
• I stora förbränningsanläggningar går det också att omvandla kväveoxiderna i rökgaserna till kväve.
• Trots att man infört olika reningsmetoder ligger utsläppen kvar på oförändrar nivå.
• En förklaring är den ständigt ökande trafiken till lands, på vatten och i luften.
• För att tillfälligt rädda mark och vatten från försurning sprider vi ut massor av kalk i sjöar och i skogen. Man räknar med att om vi inte kalkat skulle vi haft ytterligare 4000 sura sjöar.

16/2 Jordens stora miljöproblem!
• Växthuseffekten
• Haven: övergödning, föroreningar (metaller), klororganiska ämnen (olja), rovfiske, skövling av korallrev och mangrove.
• Försurningen (sjöar, mark, luft)
• Erosion (matjord/odling, avrikning(?))
• Befolkningsutveckling (länder, samhällen, fattigdom, hälsa, miljöslitage)
• Energi ( icke förnybara, förnybara)
• Krig (mark, vatten, luft, hälsa)
• O3-lagrets uttunning
• Vattentillgångar (grundvatten, föroreningar, användning, brist)

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Träning till mitt Miljökemi prov

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2006-03-12]   Träning till mitt Miljökemi prov
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=5828 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×