Transporter

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Frågor jag velat ta reda på:
Jag har valt ämnet transport för det intresserar mig mycket att få veta om hur våra avgaser påverkar miljön och vad vi människor kan eller borde göra åt det för att skydda miljön.
Jag vill få reda på…

 Hur stor del bidrar Sverige med avgaser från bilar och fabriker?
 Kan ozonlagret förstöras?
 Vad kan vi människor göra åt utsläppen?
 Vilka påverkas av utsläppen? Djuren? Växter? Människorna?
 Kör vi för mycket bil?
 Varför gör vi inget år det eller…
vad görs åt problemen?
 Hur ställer sig politiken i frågan?
 Hur ser världen ut om 1000 år?

Historik
Innan industrialismen var de flesta luftföroreningar kopplade till boendet och utsläppen var relativt små. I samband med industrialismen, i slutet av 1800-talet, påbörjades de stora utsläppen av olika luftföroreningar till atmosfären. Kolet och oljan var då, liksom idag, vanliga energikällor, fast det var under 1945 då oljeförbrukningen satte regäl fart.
Då var det ett stort problem hur man skulle slippa all gas och rök som avdunstade vid förbränning och först gjordes allt högre skorstenar så att man slippa få all rök över sig. Man trodde då att det skulle förvinna, men insåg efter en tid att gaserna fördes med vinden och hamnade några orter därifrån.
Under 60- och 70-talet ökade bilismen, då bilen övertog allt mer av person- och varutransporterna. Därigenom ökade också utsläppen. Detta gjorde att svavelutsläppen fördubblades till i början av 1970-talet. Den kraftigaste sjöförsurningen var under 1950- och 1960-talet då svavelutsläppen ökade som mest. Under 1970-talet började antalet försurade sjöar minska.
Idag är vägtrafiken den största enskilda luftföroreningskällan.
Framtiden ser ut att gå mot ännu energieffektivare processer, bilar m.m. Och även renare bränslen. Dessutom försöker man se till att få bra energikällor och ett minskat transportbehov.

Mätningshistorik
Man började mäta olika luftföroreningar för ungefär 25-30 år sedan. I första hand mättes svaveldioxid och svävande stoft. Mätstationen byggdes efter hand ut till att även kunna mäta halten av kväveoxider, ozon, kolväten, strålning m.m.

Problem
Miljöproblem som växthuseffekten, försurning, marknära ozon, hälsofarliga ämnen i luften och övergödning av hav och vattendrag är mer eller mindre kopplade till trafiken eftersom de flesta av våra transportmedel drivs av fossila bränslen. Av 1 kg bränsle bildas 3 kg koldioxid. Samtidigt som industrins och energisektorns utsläpp har minskat kraftigt de senaste årtiondena har trafikens utsläpp ökat. För att försurningen ska stoppas måste utsläppen minska. Detta är ett svårt problem, som kommer kosta en del pengar om man ska vidta åtgärder. Man kan bl a satsa på friskare skogar, människor, sjöar och vattendrag. Om åtgärderna utförs på rätt sätt minskar även vår viktigaste gas, koldioxid. Men trafiken skadar även på fler sätt än avgaser. En undersökning visar att var femte svensk får huvudvärk, illamående eller blir trötta och stressade av bullret i trafiken.

Vad är luftföroreningar?
Luftförorening är något ämne som förekommer i större mängd än den naturliga halten i luften. Den naturliga halten kan variera med tiden och med platsen på jordklotet. Idag vet vi att luftföroreningar har stora effekter på vår miljö. Globala effekter orsakade av luftföroreningar
är bl.a. växthuseffekten och uttunningen av ozonskiktet, medan försurning och övergödning orsakas mest av regionala eller lokala luftföroreningsutsläpp. De högsta luftföroreningshalterna finns i människans närhet, där de största källorna är trafiken (väg-, flyg-, och sjötrafik), uppvärmningen och energiproduktionen.
För höga luftföroreningshalter ger upphov till skador i naturen och på människan. Skadorna efter luftföroreningar är främst cancer, alleriger, luftvägssjukdomar och allmän försämrad hälsa. Tätorternas luftföroreningar beräknas orsaka mellan 300 och 1 000 cancerfall per år.
Ser man långsiktigt måste utsläppen minska med 80-100 % för att miljön ska bli bättre än idag.

Vad är fossila bränslen?
Fossila bränslen kommer från döda djur och växter som legat i marken många tusentals år, som t ex alger. När de dött och ramlat ner till havets botten pressas de efter många år ihop allt tätare och pressas så hårt att vi nu kan använda det, som idag kallas olja. När djuren och växterna dör och omvandlas till fossila bränslen innehåller de lite svavel. När vi förbränner det förenas det med syret i luften och omvandlas till svaveldioxid som går ut i atmosfären.
Användningen av fossila bränslen i Sverige är till ca. 90% för energiproduktion.

Utsläppen
Utsläppen av svaveldioxid är den viktigaste källan till försurning. Mest svavel finns det i kol och minst i naturgas Det mesta kommer från eldning av kol och olja för el- och värmeproduktion, där det svavel som finns i bränslet omvandlas till svaveldioxid vid förbränningen. Svaveldioxid är förödande för sjöar och skogar på sikt och kan även vittra sönder kulturföremål.

Kväveoxider bildas vid all förbränning och uppkommer alltså genom en kemisk reaktion mellan syret och kvävet i atmosfären, under hög temperatur. Omkring hälften av utsläppen i Europa kommer från motordrivna fordon (främst bilar och lastbilar), resten till största delen från stora förbränningsanläggningar. Kvävedioxidutsläppen orsakar efter ett tag problem med övergödning, som visar sig i form av igenväxta sjöar, algblomning och förändrad flora och fauna. Höga kvävedioxidhalter kan även orsaka b la. luftrörsproblem hos människor.
Svavel- och kväveoxiderna kan omvandlas i atmosfären till svavelsyra och salpetersyra. Kväveoxiderna deltar också i bildningen av marknära ozon.

Kolväten är byggstenarna i fossila bränslen. Utsläppen sker dels genom avdunstning och dels genom att förbränningsprocessen inte är fullständig.

Koldioxid är den mest välkända och den dominerande växthusgasen. Koldioxid uppkommer vid förbränning/nedbrytning av ämnen som är uppbyggda av kol. Kol finns i allt levande.

Ammoniak är en annan kväveförening som bidrar till försurningen och övergödningen av mark och vatten. Huvuddelen av utsläppen kommer från lantbrukets gödselhantering.

Marknära ozon bildas i luftent vid förbränning av kväveoxid och flyktiga kolväten, med hjälp av solljus (uv-ljus). Ozonlagret är däremot inte uppbyggt på samma sätt som det marknära ozonet. Det är till för att skydda oss mot uv-ljus och dess strålning.
Ozon är en giftig gas, som orsakar skador på jordbruksgrödor, skogsträd och människor. Det förekommer alltid skadligt höga halter av marknära ozon i Europa.

Växthuseffekten. Nästan allt svavel och en stor del av kväveoxiderna som släpps ut till luften kommer från förbränning av kol och olja. Samma förbränning ligger också bakom det mesta av utsläppen av den viktigaste klimatpåverkande gasen, koldioxid, som bidrar till växthuseffekten. Det finns en naturlig växthuseffekt på jorden och den är nödvändig för allt liv. Annars skulle vi ha 35 grader kallar klimat än vad vi har idag. Det vi gör är att förstärka den växthuseffekt vi redan har och påskyndar det hela, vilket gör det ännu varmare.

Övergödning. Nedfallet av kväve, från utsläppen av kväveoxider och ammoniak, innebär ett tillskott av näring till många miljöer som normalt är kvävefattiga, t.ex. hedar och högmossar, med biologisk utarmning som följd. Nedfallet av kväve är också ett problem i havet, där det orsakar algblomning och bottendöd.

Klimatet
Har klimatet och utsläpp något samband? Det skulle kunna vara två helt skilda saker, men det har det faktiskt. Faktum är att förbränningen av fossila bränslen – i första hand kol och olja – orsakar det mesta av utsläppen av koldioxid, den viktigaste växthusgasen, svavel- och kväveoxider. Detta orsakar försurning mm.
Gör man något för att minska utsläppen av koldioxid betyder det även att problemen med försurning, övergödning, marknära ozon mm minskar.
Genom att växthuseffekten ökar gör det att medeltemperaturen i världen ökar. Nu beräknas det ha höjts med 0,5 grader. Flera glaciärer har krympt i storlek och att de smält har medverkat till att vattennivån har höjts med runt 10 cm. Det har varit mycket prat om hur vida människan har påverkat denna klimathöjning eller om det enbart är något i jordens utveckling, men 1995 fastslog IPCC (FNs internationella expertpanel för klimatfrågor) att vi människor hade börjat påverka klimatet. Man tror att världen kommer fortsätta att öka och man tror att klimatförändringen kommer bli 1,4-5,8 grader mer år 2100.

Försurning
Försurningen (pH < 4,6) orsakas av utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och ammoniak. Det faller ner på jorden med hjälp av regnet. Är nederbörden sur, försuras även områdena där vattet faller ner. Numera är den mycket surare gämfört med innan vi industrialiserades. Det beror på att vi idag förbränner fler fossila bränslen, främst kol och olja.
Svavel är viktigast i försurningsprocessen, men kväveföreningarna bidrar också och de ger dessutom upphov till flera andra miljöproblem.
Ex på förödande konsekvener: Försurning leder till att kadium och aluminium löser sig. Kadium sprider sig till åkrar och förorenar gödningsmedlet. Växterna tar i sin tur upp kadiumjonerna som sedan hamnar hos djuren, som äter växterna. Efter en tid kan även vi männsikor få i oss dessa ämnen genom att vi äter djur. Detta kan göra att man drabbas av njurskador. Rökare får i sig mer kadium än icke-rökare eftersom tobaksplantan suger upp mycket kadiumjoner.

Redan på 1950-talet upptäcktes att fiskarna försvann från sjöarna och det påverkade växt- och djurlivet enormt. Det handlade om sura sjöar. Idag har vi det problemet i 17 000 svenska sjöar (varav många är små sjöar). Även luftföroreningar påverkar detta så växter och djur försvinner av olika skäl. De känsligaste är fiskar, lavar, mossor, vissa svampar och vattenlevande smådjur. Bakterier och myggor är exempel på djur som klarar sig längst.

I en undersökning visade det sig att var fjärde undersökt träd är skadat. Det vill säga att de har blad/barrförlust på mer än 25 %. De flesta forskare är överens om att det är för höga halter av marknära ozon som orsakar detta.

Vi människor påverkas av luftföroreningar på olika sätt. Mycket genom inandning av t ex små partiklar i luften, ozon, svaveldioxid eller kvävedioxid.
Vid försurning kan markens produktionsförmåga minska vilket bidrar med en utlösning av metaller som kan skada allt från nedbrytarna, fåglar och till och med människan. Dessa metaller kan vara mycket giftiga och man bedömer att detta kan orsaka flera tusen dödsfall i Europa varje år.

Långväga transport
Svavel- och kväveoxiderna transporteras med vindarna tusentals kilometer i luften. Det betyder att försurningsproblemet går över landgränserna med hjälp av vinden. Ofta hinner inte luftföroreningar vara kvar i luften mer en ett par dygn, men det räcker för att vinden ska hinna transportera det flera tusen kilometer bort.
I Sverige och Norge kommer omkring 90 procent av det försurande nedfallet från andra länder - främst från Storbritannien och centraleuropa, samt interrnationell sjöfart.

Åtgärder
Om en sjö blivit sur betyder inte det att den kommer dö och att man inte kan göra något åt den, för det kan man. För att återställa en sur sjö använder man sig av metoden kalkning. Det gör att pH-värdet stiger igen och jämnar ut det. Det finns andra länder som använder sig av kalkning men Sverige gör det i störst bredd. Sen 1970 har över 7000 svenska sjöar kalkats minst en gång.
När man väl kalkat en sjö räcker det inte för att den ska återställa sig utan man måste fylla på med kalk vartannat eller var tredje år.
Men kalkning använder man bara som en åtgärd i väntan på att försurningen av sjöar ska upphöra. Det hjälper inte att bara vi här i Sverige bestämmer oss för att göra något åt saken, utan det kräver en internationell överenskommelse som bestämmer att man ska begränsa antalet sura utsläpp.
Den svenska politiken har engagerat sig i frågan om miljö och har beslutat, tillsammans med andra länder, att vi ska begränsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären så att klimatförändringen inte kan bli farlig.

Biobaserade bränslen
Om vi i framtiden ska kunna lösa trafikens miljöproblem måste vi gå över till biobränslen som drivmedel. Det finns redan idag bilar som går på alkohol, som är ett biobränsle, men hittills har det kostat för mycket för att vi ska satsa mer på det. Alla bilar kan redan idag köra med en blandning av 5% etanol (alkohol) i bensinen. Om vi börjar blanda in etanol i bensinen kan vi skapa underlag för en framtida etanoltillverkning. Redan nu körs många bilar på rapsoljebaserat bränsle. Men att bara byta bränslen kommer inte att räcka. De skogs- och åkerområden vi har idag räcker inte till för att producera de biobränslen som behövs i framtida miljöanpassade transport- och energisystem. Därför måste transporterna bli mer energieffektiva. Fordonen måste bli mer bränslesnåla och vi måste ersätta bilresor med kollektiva transporter, som bussar, tåg eller cykel och promenader.

Vad bör göras?
Svavelutsläppen i Europa minskade 44 procent mellan 1990 och 1998. Utsläppen av kväveoxider minskade under samma tidsperiod med 21 procent, medan de av ammoniak minskade cirka 15 procent.
Det har alltså minskat, men det är ändå en bit kvar tills vi når de belastningsgränser kritikerna påstås ha.
Om alla länder håller vad de lovat i det s.k. Göteborgsprotokollet kommer de samlade europeiska utsläppen av luftföroreningarna svaveldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och ammoniak att minska med respektive 63, 40, 40 och 17 procent till år 2010, jämfört med 1990 års nivåer.
Om länderna håller detta avtal krävs att förbränningen av fossila bränslen minskas och begränsas, vilket jag tror är mycket svårt, med tanke på hur mycket vi idag t ex transporterar varor och själva kör bil.
Man kan bygga miljövänligare och effektivare kraftverk för då får man ut mer av samma mängd energi. Man måste minska förbränningen av kol och olja och istället ersätta det av naturgas eller förnybara enerigkällor. På så sätt minskas svavelutsläppen och kväveoxidgaser minskar kraftigt.
Förutom dessa globala förändringar finns det saker varje enskilld individ kan göra som att spara på el, vatten och ta cykeln istället för bilen.

Visst går det!
Men är detta verkligen möjligt? Ja, det går att minska utsläppen av luftföroreningar till nivåer som naturen och människorna tål, utan att det behöver kosta allt för mycket.
Det kan göras på många olika sätt, men två huvudstrategier kan beskrivas som så: dels tekniska åtgärder, t.ex. rökgasrening på kolkraftverk och dels strukturella åtgärder - t.ex. effektivare energianvändning som gör kolkraftverket överflödigt.
Det är svårt att dra någon klar skiljelinje mellan de båda åtgärderna och störst miljönytta för pengarna får man om man kombinerar dessa två.

Vad kan jag göra för att spara energi och onödiga utsläpp?
 Damma baksidan av kyl och frys. Det gör dem mer effektiva.
 Cykla till skolan, jobbet, affären, eller ta en promenad, så sparar du pengar samtidigt som du värnar om miljön.
 Gör bra miljöval, som att handla miljömärkt, och skaffa en bra elleverantör.
 Fyll diskmaskinen innan du startar den.
 Till datorn behövs en grendosa med brytare där man kan samla alla sladdar. Datorn avger onödig ström även när den är avstängd.
 Se till att ventilationen fungerar som den ska.
 Klipp gräset med handgräsklipparen.
 Börja kompostera.
 Varmvatten kostar tre till fyra gånger mer än det kalla. Det säger sig själv. Spar på varmvattnet!
 Duscha ist...