Upplysningen

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Den epok som kallas upplysningen räknas främst existera på 1700-talet, även om idéerna hade funnits ett tag var det främst nu som dem gjorde sig hörda. Upplysningen var även epoken som skulle urarta i franska revolutionen, då man halshögg både kungen och drottningen.
I upplysningen dominerade nya tankar än de tankar som dominerade samhället innan. Inte bara litteraturen, utan även konst och musiken ändrade stil radikalt. Många låtar, konstverka och framförallt böcker skrevs. Både för att ifrågasätta gud, eller vetenskapen, eller säga sin mening i detta samhälle som blev allt mindre och mindre religiöst. Man vågade tänka tankar som man inte tänkt förut. Mycket till stor del tack vare Martin Luther, som ett och ett halvt århundrade före hade spikat upp sina punkter och hjälpt till att inledda denna epok.
Vetenskapen var en viktig del av upplysningen, särskilt då man började våga tänka riktigt vågade tankar, och man trodde egentligen inte att något var omöjligt.
En annan viktig del var att man började tro på människans omdöme och det blev upp till var och en att tro på det prästen predikade, eller om kungen verkligen var värd att styra ett land eller om man kanske borde dela upp makten mer?
Man lärde sig också att inte lita till fullo på någon, bara för att de var ens överordnare. Man började lite mer på sin egen kompetens och inte på andra över sig själv. Folk började tänka tanken att samhället utvecklas bäst av en balans mellan olika människors tankar och åsikter. Det fördelar som man lyckats få när man var en del av adeln, var det dags att avskaffa, var en av många viktiga tankegångar.
Självklart gillades inte de här idéerna av det dåtida härskande, såsom adeln, präster och andra högt uppsatta personer. Vilket man kan förstå, inte många ville dela med sig av makten som de haft i flera århundraden. Man satte många ”upplysningsmän” i fängelse för att visa att sådana beteende inte tolererades av dem som hade makten. Ett annat sätt att visa deras ogillande och straffa dem som ville få samhället att gå framåt mot dagens var att driva dem att gå i landsflykt. Då personen tvingades att leva i ett annat land.
Många personer blev då rädda för att tycka att upplysningen var något bra, precis vad som de vid makten ville. Men det var en hel del som blev ännu mera dåligt inställda mot det dåtida samhället och ville göra revolter.
Vissa kungar använde upplysningen för att ta makten från kyrkan och behålla den själv, efter som kyrkan hade ett väldigt stort inflytande på den här tidsåldern.
Vissa personer började tvivla på gud, kanske tyckte vissa att visst, gud har skapat jorden punkt slut. Vad som händer med jorden sen är upp till oss. Vissa vågade till och med löpa linan ut och tro på att Gud inte ens existerade. Detta skapade utan tvekan troliga möjligheter för vetenskapen, då inget bara kunde finnas. Man sökta förklaringar på allt mellan himmel och jord, och förr eller senare fann man dem. Vissa saker fann man inte fören efter epokens slut, men det flesta sökande började under upplysningens gång, och slutade kort därefter. Visserligen söker vi fortfarande efter svar på en massa olika saker fortfarande idag, det finns så otroligt mycket att upptäcka om oss, alla andra och vår jord. Men grunden lades utan tvekan under 1700-talet.
Det var då Newton upptäckte gravitationen, och många fler raffinerande upptäckter gjordes.
Alla dessa upptäckter förmedlades till allmänheten genom en mängd böcker som trycktes för första gången just under upplysningen. Idag är de ett av de mest kända uppslagsverken i världen. Jag pratar naturligt vis om Nationalencyklopedin, som skapades för att man ville samla alla vetenskapliga upptäckter som gjorts någonstans, och då blev en samling böcker det självklara valet. Kanske just för att boktryckarkonsten nyligen hade uppfunnits, och eftersom de upptäckterna var relativt nya, så ville man antagligen samla det nya i något nytt. Samtidigt som det inte längre hade varit fakta om man låtit det bli historier som berättades från person till person. Då skulle men lägga till och ta bort och bättre på lite varje gång, och tillslut så skulle det vara något helt osannolikt. Då var det bättre att man hade något fast som alla kunde läsa och höra exakt samma sak ifrån, alltså var böcker ett säkert kort.
Man har fortsatt att bevisa och motbevisa de olika teorierna, och ju mer man hittade desto tjockare blev nationalencyklopedin.
Vi fortsätter även i dagens samhälle att försöka överträffa varandras teor...