Upplysningen
36928 visningar
uppladdat: 2007-03-27
uppladdat: 2007-03-27
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
Under denna epok handlade det mest om vetenskapen och dess framsteg, man trodde på naturvetenskapen och man vände sig till naturreligion och deism (det är en gudsuppfattning som går ut på att det finns en personlig Gud, som skapat världen, men inte längre ingriper i världens gång), det fanns mycket kritik mot kyrkan, man strävade efter samhällsförändringar (Franska revolutionen 1789 – 1799) och började ifrågasätta hur allting fungerade i samhället (ifrågasatte mest kyrkan och kungarna), gamla traditioner och det man alltid gjort.
Under upplysningen så kom många idéer inom politik, ekonomi och det sociala.
”Alla människor kan tänka själva”
– menade man inom upplysningen, den viktigaste idén var tron på människans förnuft, (även om vissa filosofer fortfarande menade att bara bildade människor kunde tänka själva, ej sådana som jobbade med något som krävde kroppsarbete).
Under denna period så strävade man efter att människan skulle upplysas, därmed namnet ”upplysningen”.
Upplysningen präglas av ett sökande efter det som skapar förutsättningar för det ideala sättet att leva; i harmoni med natur och människor och med sig själv.
Filosoferna:
Tänkte mest på hur det var nu, under denna tid, inte så mycket på framtiden.
Kritiserade tidigare generationer för att vara oupplysta, barbariska och ociviliserade.
Ansåg att ett rättvist samhälle kunde bildas om människorna använde sitt förnuft.
John Locke, en mycket framgångsrik filosof som fick många idéer under upplysningstiden, han ansåg att människan får kunskap genom studier och erfarenheter och inte medfödda idéer som hade varit teorin hon tidigare filosofer.
”Förnuftet lär envar att alla är lika och oberoende och at ingen ska kränka sin nästas liv, hälsa, frihet och egendom.” –John Locke predikade för naturrätten.
Vetenskapen:
Hade tidigare varit styrd och beroende av kyrkan, men började nu användas som ett vapen mot kyrkan, vetenskapen tog makten över kyrkan.
Isac Newton uppfann tyngdlagen och sa att svaren på hur naturen fungerar ska man inte söka hos gud.
Vetenskap stod under upplysningens tid för rationalitet, förnuft och framgångar.
Samhället:
Många länder i Europa var, under 1700-talet, stora handelscentrum, det gjorde att Europa blev rikare än övriga kontinenter. Välståndet ökade för de flesta grupperna i samhället.
De nya köpmännen och borgarna vägrade underkasta sig adeln och kyrkan, de ville bevara sin frihet så de gick istället till angrepp mot dem.
Den ökande handeln gjorde att medelklassen ökade och att ekonomin och statusen mellan borgarklassen och adeln utjämnades, detta gjorde i sin väg att medelklassen började ifrågasätta det feodala samhället. (Amerikanska och Franska revolutionerna tog sin början).
Religion:
Inom många länder var det orligt och det pågick flera krig utanför de, där man kämpade för att få herraväldet runt om i världen, det gjorde att det uppstod nya tankar om religionen, människan och staten.
Många ansåg att kyrkan hade hindrat människans personliga utveckling
Kyrkan stod för förtryck, vidskepelse och bakåtsträvande.
Konsten:
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentarer på arbetet
-
Inactive member 2015-10-18
Bra arbete
Liknande arbeten
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
-
Inactive member
Källhänvisning
Inactive member [2007-03-27] UpplysningenMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=7841 [2024-03-29]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera