Upplysningen

11 röster
40785 visningar
uppladdat: 2003-01-28
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Under 1700-talet och upplysningstiden tog förnuftet och vetenskapen över igen, med sin början i Isaak Newtons upptäckter. Populär vetenskap var ett nytt begrepp – alla som ville kunde få syssla med enklare eller mer komplicerade former av vetenskap.

Den första encyklopedin var sammansatt av Dederot och D’Alembert. Författarna var drygt 200 av Frankrikes främsta vetenskapsmän, såsom Voltaire, Locke och Rosseau. Encyklopedin kom ut år 1752, och den 17:e och sista delen publicerades drygt 20 år senare. Kyrkan och kungen försökte censurera, framför allt delarna som innehöll en attack mot kyrkans världsbild, och kritiken mot kungens och kyrkans makt. De lyckades dock inte, och encyklopedin fortsatte komma ut, med stor spridning. 1789 fanns åtminstone 25 000 exemplar ute i Europa.


Carl von Linné

Carl von Linné (eller Linnaues som han hette tills han blev adlad år 1757), föddes i maj 1707. Han var döpt efter den dåvarande kungen, Karl XII.

Carls far ville att han skulle bli präst, men det ville inte Carl. Han älskade blommor och örter, och gick ofta omkring vid Stenbrohults prästgård där fadern hade planterat 220 olika träd, blommor och örter. Under sina barndomsår lärde sig Carl alla namnen på dessa växter. I skolan var han däremot varken duktig eller flitig.

Efter gymnasiet studerade Linné på universitetet i Lund. Han tröttnade dock efter bara två terminer, och 1728 flyttade han till Uppsala. Där tog idéerna om ett nytt botaniskt system form, och han började skriva om ståndare och pistillers funktioner, och om befruktningen, pollen som sperma och frö som ägg. Hans tankar om växtvärldens sexualliv var klara och koncisa.

1732 gjorde Linné sin första forskningsresa – Lapplandsresan. Han färdades 672 mil i Norrlandsbyggden, klädd i grova kängor o skinnbyxor. Reseskildringen som följde heter Iter Lapponicum och har blivit en klassiker.


Uppfinningar på 1700-talet: Tandborsten

Under den tidigmoderna epoken blev socker plötsligt mycket populärt. Socker krävde ett varmt klimat – något som den nya världen stod för – och rikligt med arbetskraft – något Afrikas slavhandlare stod för. Sockret blev därmed billigare, och med den föll tandhälsan.

Tandborsten verkar först ha kommit från Kina, och där började man på 1400-talet tillverka något som ser ut som dagens tandborstar, det vill säga en borst, vinkelrätt placerad mot ett rakt skaft. Versioner av tandborstar fanns dock även i andra kulturkretsar, som den arabiska och indiska.

I Europa saknade man dock kunskapen om sockrets förödande egenskaper för tänderna. I början trodde man att karies orsakades av maskar. Sedan upptäcktes bakterierna och på 1600-talet började man experimentera med sätt att hålla munnen ren. Det var dock först på 1700-talet som idén breddes ut.


De tre stora revolutionerna

Tre stora revolutioner tog plats under 1700-talet – Den industriella revolutionen, den amerikanska revolutionen, den franska revolutionen.


Den industriella revolutionen

Den industriella revolutionen började i England under 1700-talet, och spred sig senare till det europeiska fastlandet, med Belgien som första land och senare även Tyskland och USA.

Förändringar och rationaliseringar inom jordbruket, specialiseringen inom produktionsgrenar, och folkökning var anledningarna bakom den industriella revolutionen. Specialiseringen inom produktionsgrenarna började med jordbruket och textilindustrin. Folkökningen berodde på den ökade avkastningen från jordbruket, vilket i sin tur betydde att dödligheten bland barnen sjönk (i och med att man fick både bättre och mer mat).

Också nya uppfinningar, som vaccinet, och grödor, som potatisen, gjorde att fler överlevde.


Den amerikanska revolutionen

Fram till år 1770-talet var Amerika en brittisk koloni. Britterna bestämde över dem, satte ut skatter och lagar, utan att de själva fick ha några representanter i det brittiska parlamentet, trots att de var på andra sidan Atlanten. De nyblivna amerikanarna tröttnade på detta, och kriget bröt ut. 1776 förklarade de 13 kolonierna i USA sig självständiga, och 1781 kapitulerade britterna. 1783 blev koloniernas självständighet erkänd.

1789, efter långa diskussioner om hur den nya staten skulle styras, trädde den nya författningen i kraft. Den gäller fortfarande. I författningen finns de mänskliga fri- och rättigheterna nedtecknade (”The right to life, liberty and the pursuit of happiness”).


Den franska revolutionen

Samma år som USA fick sin nya författning, det vill säga år 1789, bröt den franska revolutionen ut. Dess slagord var ”Frihet, broderskap och jämlikhet”. Mellan åren 1789 och 1814 kom och gick flera olika styrelseformer. Det började med en envåldshärskande kung och slutade med en diktatorisk kejsare – Napoleon. Han störtades av en sammanslagning av de mäktigaste länderna i Europa. Mellan dessa makthavare fick fransmännen också uppleva ett skräckvälde.

Bakgrunden till revolutionen var ett Frankrike i ekonomisk kris. Missväxt, krig och konkurrens från det industrialiserade Storbritannien gjorde att stor arbetslöshet och stor hunger följde. Utgifterna för landet var större än inkomsterna. Samtidigt började den gamla sociala strukturen, med adel, präster och det tredje ståndet (bönder, arbetare, med flera), började gå under.

Till slut gjorde det tredje ståndet revolt.

När revolutionen bröt ut i Frankrike år 1789 förändrades inte bara det egna landet, utan hela Europa under de följande årtiondena.

Napoleon Bonaparte

Napoleon Bonaparte föddes år 1769. Han gick med i armén redan som 16-åring, och avancerade under den franska revolutionen; han blev general. Som 27-åring utnämndes han till överbefälhavare för den franska armén i Italien.

Han vann stora segrar i Italien mot österrikarna under åren 1796-1797, och han blev en populär krigshjälte i Frankrike. Efter år 1799 skaffade han sig en ny maktposition – den nya författningen som skrevs efter hans stadskupp gjorde Napoleon till förste konsul på livstid. Den nya författningen hade godkänts i en folkomröstning, med stor majoritet. 1804 utnämndes Napoleon till kejsare.

Napoleon skrev lagarna som ligger till grund för många av dagens länders lagar – ”Code Napoleon”. Den avskaffade stånds- och privilegiesamhället, och gjorde alla män lika inför lagen. Den införde även religionsfrihet, och separationen mellan kyrkan och staten. Kvinnornas ställning förblev dock svag.

Ett av de mest förödande krigen var det mot Rysslands armé. Den franska armén, med 600 000 soldater, gick in i Ryssland, men Rysslands armé flyttade hela tiden bakåt. Napoleon började sitt anfall den 24 juni 1812, och kom fram till Moskva som segrare den 15:e september. Då var staden dock överg...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Upplysningen

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-11-23

    Diderot inte dederot.

  • Inactive member 2008-01-21

    ...

  • Inactive member 2008-02-28

    Stavningen???

  • Inactive member 2009-12-14

    vart har du hittat källorna om revolutionerna? :)

Källhänvisning

Inactive member [2003-01-28]   Upplysningen
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1564 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×