Utvecklingsbeskrivning under Romarriket, Den Svenska Medeltiden och Frihetstiden i Sverige

10 röster
21785 visningar
uppladdat: 2008-03-15
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
1. Övergripande beskrivning av romarriket
Romarriket var en företeelse som växte fram under århundraden av politiska spel, militär strategi och list . När romarriket var som störst bodde en fjärdedel av hela jordens befolkning i ett enat rike.

På 600-talet f. Kr. dominerades staden Rom av etruskerna. När romarna slutligen lyckades frigöra sig från sina etruiska herrar förändrade man stadens styrelseskick och Rom blev en republik med ämbetsmän valda av en folkförsamling (som dock i praktiken var relativt maktlös). Roms senat bestod uteslutande av medlemmar från den romerska överklassen.

I slutet av 200-talet f. Kr. hade Romarna lagt hela Italien under sig och var ivriga att utöka sitt rike. Efterföljande år färgas av maktkamper mellan olika politiker och underklassen användes ofta som ett vapen i dessa kamper. En av de mest välkända segrarna i dessa maktspel var Julius Caesar.
Julius Ceasar utsågs till ståthållare i provinsen Gallien (i nuvarande Frankrike) och genom en serie fälttåg utökade han det romerska riket ända upp till dagens Holland. Hans makt oroade senaten och Ceasar beordrades att ensam återvända till Rom. Caesar trotsade senatens order och återvände i sällskap med sina styrkor och lade därigenom grunden till det efterföljande inbördeskriget.
Genom list och genial militär taktik vann Caesar över senatens styrkor och utnämnde sig själv till diktator på livstid. En grupp senatorer såg detta som återinförandet av monarkin som man tidigare framgångsrikt störtat och bildade en sammansvärjning för att mörda Caesar.

Mordet på Ceasar resulterade i att nya inbördeskrig blossade upp. Den slutliga vinnaren av striderna var Caesars adoptivson Augustus som snabbt genomförde ett antal reformer i riket. En av förändringarna Augustus genomförde var att utnämna sig själv till befälhavare över hela den 300 000 man stora krigsmakten, han utsåg själv officierarna och belönade dem med statliga medel.
Augustus införde även en skattereform där anställda tjänstemän ansvarade för att samla in skatten i stället för som tidigare, ståthållare ur överklassen som gjorde sig rika på den typen av arbete. En annan av Augustus reformer var att dela ut spannmål bland de fattiga och genom utbyggnad och modernisering av Rom skapade han arbetstillfällen. Augustus införde även åtgärder som syftade till att göra samhället mer rättsäkert.
Genom dessa förändringar gjorde sig Augustus till en populär härskare och det beslutades att makten skulle ärvas inom Augusts ätt och den romerska republiken blev nu det romerska kejsardömet.
Kejsardömets två första århundraden kallas ”pax romana” och präglades av fred. Nya städer uppstod som bidrog till spridningen av både romersk kultur och det latinska språket. Vid sidan av det blomstrande romerska samhället växte kristendomen fram som en ny religion.

Romarrikets fall har sin egentliga början i början av 200-talet e. Kr. då romarna förlorade de västra delarna av sitt rike till andra erövrare samtidigt som man drabbades av flera epidemiska sjukdomar. Romarna tvingades att lägga stora resurser på militären, något som ledde till ett ökat skattetryck på den allt krympande befolkningen. Under 300-talet härskade kejsare Konstantin. Han lyckades avvärja angreppen mot riket, men priset var högt, Konstantin införde en sträng diktatur som reglerade romarnas hela tillvaro samtidigt som han gynnade kristendomen genom att i praktiken göra den till stadsreligion. År 395 e. Kr. delades romarriket upp i två delar. Den västliga delen av riket styrdes nu från Rom och den östra delen från Konstantinopel. När de germanska folkvandringarna tilltog under 400-talet kunde inte Västrom försvara sig och i slutet på 400-talet avsattes den sista romerska kejsaren vilket kan markera slutet av romarrikets tusenåriga historia.


1.1 Latin som utvecklingsområde

Motivering till val av latin som utvecklingsområde
Jag har valt latin som utvecklingsområde då jag finner det intressant att det latinska språket fortlever än idag. Det är fascinerande hur latinet har använts historiskt men även hur det används idag. Många ord, ordspråk och betingelser som vi idag anser som vardagliga kommer ifrån latin.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet
Latin är det språk som talades och skrevs under romarrikets tusenåriga historia. Latinet kommer ursprungligen från provinsen Latinum i nuvarande Italien. Exakt hur latin uppstod som eget språk är svårt att säga. I boken Perspektiv på historien A av Hans och Örjan Nyström påstås att romarna utnyttjade etruskernas kunskaper om hur man byggde städer med fungerande vattentillförsel och avlopp. Med anledning av detta är det i min mening inte osannolikt att det latinska språket utvecklades från etruskernas språk.

Latinets starka framfart grundade sig framförallt i det romerska samhällets behov av ett enhetligt skriftspråk. Att administration handlades på ett enda språk underlättade bl. a för skatteindrivare, köpmän och tullare.
En annan anledning till latinets kraftfulla spridning kan kopplas med att de stora författarna skrev på latin och författarna i sin tur var kopplade till Roms inflytesrika maktelit. För den vanliga befolkningen bör det ha varit gynnsamt att lära sig latin för att kunna påverka och vara en del av samhället.

Latinets spridning kan även berott på kristendomens framfart i romarriket. Under kejar Konstantins styre på 300-talet blev kristendomen statsreligion i romarriket och kristna texter översattes från grekiska till latin vilket resulterade till att latinet spreds i Europa. Latin som talspråk dog ut i slutet av 400-talet i samband med att romarrikets fall men levde vidare i olika dialekter och framförallt inom kyrkan.
Kopplingar till nutid
I modern tid fortlever det latinska språkarvet i de romanska språken. De romanska språken är utbredda över hela världen men talas framförallt i Europa, Latinamerika och Afrika. De största romanska språken är spanska och franska. Andra romanska språk inkluderar italienska, portugisiska, rumänska och katalanska.
Över 50 länder tillämpar en variant av latin som officiellt språk, ett tydligt tecken på att latin har starka kopplingar till nutid. Man kan jämföra användningen av latin under romarrikets epok och efterföljande sekel med dagens användning av engelska.

Inom de flesta vetenskaperna används fortfarande en latinsk terminologi. I Vatikanstaten är latin fortfarande det officiella språket och de officiella dokumenten ges ut på latin. I kommersiella sammanhang används latin även till att skapa slagkraftiga företagsnamn. Ett exempel på detta är att det svenska företaget Volvo som har hämtat inspiration från latin vid valet av sitt företagsnamn som betyder ”vi rullar”.
Följdaktigen kommer vi även fortsättningsvis att vara kopplade till latin och till romarriket. Uttryck som vi idag använder myntades av människor för 1000-tals år sedan. Ett uttryck som är slående i detta sammanhang är Julius Caesars ord ” Veni, vidi, vici”, en mening som stämmer förträffligt bra in på latin och dess utveckling under loppet av tusentalsår; jag kom, jag såg, jag segrade.


1.2 Romersk rätt som utvecklingsområde

Motivering till val av Romersk rätt som utvecklingsområde
Då i princip all modern civilrättslig rättskipning utgår ifrån den romerska rätten har jag valt romersk rätt som utvecklingsområde. Den rättsordning som utvecklades inom romarriket var revolutionerande och nyskapande, och användes för att få till en mer rättvis rättskipning i samhället.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet
Med romersk rätt menar jag det rättssystem som utvecklades under romarriket och som ligger till grund för hur man arbetar i den moderna västerländska domstolen idag.
Den första egentliga lagen som gällde nationellt över hela det romerska riket var de tolv tavlornas lag, en sammanfattning av de lagar man tidigare använde sig av. En av anledningarna till kodifieringen var att man ville samla de existerande juridiska lösningarna på ett övergripligt sätt.
Lagarna i det tidiga romarriket stiftades av folkförsamlingen och senaten, och kanske var de tolv tavlornas lag ett sätt att lugna den uppretade underklassen som upprördes över överklassens sätt att agera slumpmässigt i rättsliga frågor.
Under 100-200 talet e. Kr. utvecklades den romerska rätten ytterligare när vetenskapsmän tillhörande olika rättsskolor började studera de befintliga lagarna och dess användning. Deras åsikter inhämtades ofta, inte bara av de målsägande, utan även av domare som på den tiden inte behövde vara rättslärda utan agerade efter ”gott omdöme”. Kejsar Augustus gav på 300-talet e. Kr. jurister rätt att ge offentliga utlåtanden som var bindande för domaren under rättsliga förfaranden. Detta ledde till att romarna även knöts samman av ett rättsligt band och imperiet växte sig starkare.
Kopplingar till nutid
Efter romarrikets fall ersattes de tolv tavlornas lag av en ny större lagkodifikation, Corpus juris civilis, som innehöll senatsbeslut, förordningar och bestämmelser över vilka lagar domarna skulle tillämpa i sitt dömande. På 1000-talet e. Kr. strömmade rättslärda från hela Europa för att ta del av detta arbete och när de återvände hem spred de sin kunskap och den romerska rätten satte på så sätt sin prägel på rättssystem över hela Europa. Denna utveckling har varit otroligt viktig för domstolsprocessen där man än idag inhämtar utlåtanden från de rättslärda, det är även ett krav på att vara rättslärd för att kunna arbeta med de juridiska frågorna på en domstol. Den romerska rättens spridning påverkade även lagstiftningen i Sverige i och med vårt inträde i kristendomen då vi utvecklade band till romarriket och dess lagstiftning.

En av de absolut mest grundläggande rättsprinciperna inom ett flertal rättsområden är pacta sunt servanda, avtal ska hållas. Pacta sunt servanda har sitt ursprung i den romerska rätten.
Inom EU-rätten används denna grundprincip flitigt då alla medlemsstater har en lojalitetsplikt gentemot EU. EU-rätten går före svensk rätt vid konflikt i domstol något som av EU-rådet motiveras med pacta sunt servanda- grundsatsen.

Det moderna samhället och den moderna människan är även inom detta utvecklingsområde (jmf. latin som utvecklingsområde) kopplat till romarriket, vilket för mig visar romarrikets storhet.


2. Övergripande beskrivning av den svenska medeltiden
Under den svenska medeltiden genomgick Sverige stora förändringar som lade grund för dagens moderna nationalstat. Den europeiska kulturen tog ett insteg i Sverige och förändrade det svenska samhället radikalt.
Det äldre medeltida samhället var ett ojämlikt samhälle styrt av olika stormän. Stormännen utmärktes genom sitt jordinnehav, nätverk och sina ledaregenskaper. Sverige bestod av olika landskap som styrde sig efter egna lagar och traditioner. På 1000-talet tog kristendomen ett insteg i Sverige och samhället börjades sakta förändras och kungar började erkännas i både Götaland och Svealand. Kungarna var en slags överherrar över de lokala stormännen.

Under 1200-talet övertog Birger Jarl makten i Östergötland. Birger Jarl ville stärka den kungliga centralmakten i Sverige och stiftade därför de första lagarna nationella lagarna. Birger Jarl drev även igenom en reform som innebar att bönderna skulle betala skatt till kungen då deras insats i militären inte var lika viktig som riddarnas. Riddarna utgjorde ett långt mer kraftfullt instrument vid krigsföring och var därför det främsta stridsmedlet.
De stormän som ställde riddare till kungens förfogande befriades från skatteplikt och den på så sätt skapades den svenska adeln. Under 1300-talet regerade Magnus Eriksson. Även han ville stärka kungens makt och arbetade för en starkare centralmakt varför han ersatte landskapslagarna med en allmän landslag som gällde i hela riket. Under Magnus Erikssons styre drabbades Sverige av en krisperiod. Befolkningen minskade som ett resultat av den ökända pestens framfart och det kallnande klimatet innebar svårigheter för jordbruket.
Trots de svåra tiderna ville Magnus Eriksson utvidga sitt rike och för att stärka stadskassan drog han in adligt ägt gods och begränsade kyrkans skattefrihet. Självklart motsatte sig adeln kungens politik, och gjorde till slut uppror där man utsedde den tyske fursten Albrekt von Mecklenburg till kung.

Albrekt von Mecklenburg kom att styra landet med sina egna rådgivare, i stället för att ta hjälp av de svenska adelsmännen och han gav tyska fogdar i uppdrag att samla in skatten. Under Albrekt von Mecklenburgs styre influerades Sverige mycket av Tyskland. Handeln påverkades starkt av handelspakten mellan de nordtyska städerna: Hansan . Hansan kontrollerade varuflödet till och från Norden och i de svenska städerna utgjorde tyskarna ofta en majoritet av befolkningen. Hansan och tyskarnas makt visade sig vara impopulär och man ville stoppa den ojämna maktbalansen. Med hjälp av den dansk-norska drottningen Margaretha kunde adeln besegra och avsätta Albrekt von Mecklenburg från tronen och driva igenom en mer Hansan-fientlig politik.
På ett möte i Kalmar år 1397 kröntes drottningens släkting Erik av Pommern till kung över de nordiska länderna (Kalmarunionen).

Erik av Pommern startade under 1420-talet krig mot de nordtyska handelsstäderna i enlighet med den hansa-fientliga politiken. Snart växte ett missnöje fram mot Erik av Pommerns politik, framförallt bland bönderna och borgarna i då deras främsta inkomstkälla minskade i samband med att Hansa-blockaden. Så småningom slöt sig bönderna, riksrådet och adeln samman i ett uppror under ledning av Engelbrekt Engelbrektson som ledde till avsättandes av Erik av Pommern. Efterföljande år kom olika män att strida om makten men majoriteten av männen var unionsfientliga stormän.
I slutet av 1400-talet valdes Sten Sture d.ä. till riksföreståndare vilket kan anses markera början av slutet för den svenska medeltiden. Sten Sture och hans efterträdare var stora jordägare med goda förbindelser med Hansan. De hämtade stöd hos andra som liksom dem var beroende av handeln med Hansan.
Det var under denna tid riksdagar började sammankallas i Sverige. Även Sten Sture och hans efterträdare ville bygga upp en starkare centralmakt, dock ville man ha stöd av hela Sveriges befolkning, vars olika grupper fanns representerade i riksdagen. Denna utveckling av centralmakten låg till grund för den politik som så småningom skapade nationalstaten Sverige.

2.1 Kristendomen som utvecklingsområde

Motivering till val av romersk rätt som utvecklingsområde
Jag har valt att skriva om kristendomen i Sverige för att denna religion historiskt sett genomsyrat det svenska samhället och även våra värderingar idag.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet
Under 1000-1100-talet övergick svenskarna till den kristna tron. I början var kristendomen elitens religion och utvecklades främst på grund av att kyrkan och stormännen hade nytta av varandra. Prästerna behövde kungens hjälp för att bygga kyrkor och för att tvinga fram förtryckande åtgärder mot den då rådande tron – hedendomen. När makthavarna tog del av den nya religionen och så accepterade den ledde det till att deras ställning i samhället upphöjdes ytterligare - kristendomen gjorde dem i princip till guds jordiska representant. Kungen härskade på guds välsignelse och mer makt förflyttades till kungen och kyrkan.
En annan anledning till att majoriteten av människorna i det medeltida samhället övergick till den kristna tron har sin grund dels i det faktum att man blev påtvingad kristendomen men kanske även då detta var en tro som välkomnade alla, ung som gammal, kvinna som man, fattig som rik. Kristendomen bör ha varit, för den tiden en revolutionerande tro.

I samband med kristendomens inträde ärvde Sverige band till det romerska riket i form av kontinentens universitet, påvar, biskopar samt rättstraditioner. Kyrkan hade med sig skrivkunniga administratörer med lärdom vilka samlade de olika bygderna till ett nätverk av socknar, kyrkor och kloster och bidrog således till framväxten av ett enat Sverige. I och med kristendomen utvecklade medborgarna nya beteendemönster och umgängesvanor och även en annan namntradition. Mycket av det kristna arvet från medeltiden lever vidare i det moderna västerländska samhället.

Kopplingar till nutid

Kristendomens utveckling i det medeltida svenska samhället påverkar oss än idag. Julfirande, påsk, pingst, dop, bröllop är alla kristna traditioner som man tog till sig under medeltiden och som fortfarande firas idag.
I och med kristendomens inträde i Sverige ärvde vi en annan namntradition (se ovan).
Statistik från statistiska centralbyrån visar att många av dagens vanligaste namn för nyfödda pojkar härstammar från biblisk namntradition, så som Lucas, Isak och Johannes.
En annat värdefullt bidrag som härstammar från kristendomen och dess utveckling under medeltiden är det litterära vetandet genom utbildning. Ett exempel på detta är att den första svenska skolan för högre studier, som grundades år 1438 i Lund var för blivande präster. Skolan kan betraktas som en föregångare till dagens Lunds universitet. Den enda utbildning över vilken kyrkan inte hade ett övergripande ansvar under medeltiden var den praktiska utbildning som flickor och pojkar tog del av hemma på gården, dvs. grundläggande lantbruk.
En annan viktig konsekvens av kristendomens utveckling under medeltiden är att den så småningom gav upphov till den svenska folkbokföringen. Kyrkorna förde register över sina medlemmar i kyrkoböckerna och antecknade bl. a dop, dödsfall. P. g. a. den svenska folkbokföringen har vi idag ett framgångsrikt skattesystem vilket är en av grundstenarna till det svenska välfärdssamhället.


2.2 Uppkomsten av svensk adel som utvecklingsområde
Motivering till val av svensk adel som utvecklingsområde
Jag har valt att skriva om den svenska adeln då jag finner det intressant att adeln som en grupp är de som har påverkat makten och landets styrning både kungavälden och efterkommande styrelseskick.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet
Den svenska adelns uppkomst räknas från omkring 1280, då Alsnö stadga upprättades.
Jordinnehav och krigstjänst var grundkriterierna för adelskap och de män som ställde riddare till kungens förfogande kompenserades med skattefrihet och benämndes det världsliga frälset.
I Alsnö stadga fastställdes det att adelsmännen var skattebefriade och det fastställdes även att de män som hjälper kungen har mer ära än andra män. Det upprättades även regler för adelsmännen med avsikt att hindra maktmissbruk och utnyttjande av bönder i de kungliga länen.

Med hjälp av Alsnö stadga är det troligt att kungen ville stärka sin centralmakt. Kungen måste ha insett att den kungliga makten stärktes av en kung med stöd både av adeln och från bondemajoriteten. Kungen kan även ha insett att han behövde adelsmännen för att bevara sitt inflytande i Sverige. En uppretad grupp adelsmän gjorde lätt uppror och adelns riddare var en maktresurs som kungen säkerligen ville knyta sig an till då riddarna kunde användas både för kungen eller emot kungen.

I samband med formationen av den svenska adeln började adelsmännen importera europeiska kulturdrag såsom bruket av sigillet och tornerspelen. Man använda sig av sigill för att bestyrka dokuments äkthet och på 1200-talet hade även domkyrkor och städer egna sigill. Under 1300-talet började den ridderliga kulturen att spridas i Sverige, komplett med fagra jungfrur och artig kärlek.

Konsekvenserna av adelns uppkomst i Sverige var att mer makt överflyttades till adeln som senare kom att avsätta och tillsätta många kungar efter egna intressen, inte bara under medeltiden utan även under andra historiska epoker.
Kopplingar till nutid

Genom adelns utveckling i Sverige fastställdes det också vilka som skulle ha rätt att ta del av den kungliga makten. Under lång tid hade adeln stort politiskt inflytande i Sverige och kunde åtnjuta fördelar som ibland bekostades av bondebefolkningen. I slutet av 1500-talet utfärdades adelskriterier som stadgade att berättigade till adelskap var födsel inom adlig ätt eller ett adelsbrev utfärdat av kungen vilket resulterade till att adeln blev en mer sluten grupp, bestående av samhällets elit.

Den svenska adeln idag är politiskt officiellt helt maktlös och räknas som ett opolitiskt sällskap.
Den svenska adeln äger ett flertal stora jordegendomar och byggnader vars vinst har grundat stora stiftelser vilka idag används till stipendier och understöd till adelns medlemmar. Den politiska makt som adeln åtnjöt under medeltiden har utvecklats till en form av social makt då adeln är idag en sammansvärjd grupp, som gärna hjälper sina egna medlemmar. Riddarhuset byggdes för den svenska adeln och Riddarhuset används än idag bl. a. för fester, konserter, och föreläsningar.


Den svenska frihetstiden
Frihetstidens främsta kännetecken är utveckling inom landet och politiska maktspel. Under frihetstiden gjorde Sverige stora framsteg inom ekonomin, handeln och framförallt vetenskaperna.
Karl XII:s död markerar början av den svenska frihetstiden. Sverige var i kris efter pestepidemier, missväxt och oreda i statsfinanserna. Många skyllde katastrofen på det kungliga enväldet och för att garantera att detta inte skulle ske igen avskaffades det kungliga enväldet, och Sverige styrdes av riksdag och ett riksråd. Riksrådet fungerade som en regering vars sammansättning fastställdes av riksdagen, som även kunde avsätta riksrådet. Riksdagen bestod av de fyra klasserna; adel, präster, borgare och bönder.
Akademiker, arbetare, tjänstefolk, frälsebönder som stod utanför klassindelningen fick heller ingen representation i riksdagen. Sverige styrdes främst en majoritet adelsmän som hade ensamrätt till de stora ämbetena, trots indelningen i riksdagen. Offentligheten kring riksdagens arbete hämmades av smussel och censur och förföljelser mot dess motståndare. Politikerna under den svenska frihetstiden gynnade naturvetenskaperna och tekniken i sann upplysningsanda.

Under frihetstidens första decennier styrdes landet av ett pars högadliga godsägare som förde en försiktig och sparsam politik som inriktade sig mot fred och återuppbyggandet av Sverige och statsfinanserna.
Bland de yngre adelsmännen började det snart att växa fram en opposition mot den politiken. De yngre adelsmännen förespråkade en mer utmanande politik, de ville vinna tillbaka de baltiska områdena från Ryssland som Sverige förlorat och lyfta upp Sverige som en stormakt i Europa. De kallade de styrande för nattmössor för att understyrka hur tråkig deras politik var, sig själv kallade de hattarna. På så sätt skapades det första partiväsendet i Sverige.

Vid riksdagen år 1738 fick hattarna majoritet och kunde överta platserna i riksrådet. Hattarna ville skydda Sverige från konkurrens utifrån och införde höga tullavgifter och importförbud medan de gynnade exportnäringen i Sverige. Några få företag och köpmän gavs monopol på varor, genom att gynna vissa företag eller städer kunde staten lättare kontrollera och beskatta ekonomin och samtidigt skapa starka företag och städer som var kopplade till staten.

Efter krig mot Preussen och Ryssland där hattarna led nederlag hamnade Sverige i en ekonomisk kris och hattarna förlorade makten till de yngre mössorna. De yngre mössorna eftersträvade sparsamhet och fredlig utrikespolitik och ville gynna jordbruket och kunde på så sätt knyta an sig grupper som inte gynnats av hattarnas politik. Under frihetstiden stärktes böndernas politiska roll genom att deras ekonomiska makt växte sig starkare i och med nyodlingar, befolkningsökning och stigande spannmålspriser. Bönderna anslöt sig oftast till mösspartiet, och bland de yngre mössorna växte det fram ett missnöje mot adeln och deras politik blev allt mer adelsfientlig. Under denna tid beslutade riksdagen att avskaffa censuren och införa tryckfriheten i Sverige bland annat p.g.a. påtryckningar från mössorna. Vid sidan av detta växte det fram ett missnöje bland adelsmännen men även bland de politiskt maktlösa som saknade förtroende för de styrande politikerna. Kung Gustav III såg möjligheten och framställde sig som den enande makt folket behöver.

Vid riksdagen 1771-1772 fick mössorna majoritet och det verkade forma sig mot ett angrepp mot adelns privilegier. Då ingrep kung Gustav III och genomförde en oblodig statskupp som åter gav kungen makten i Sverige. I samband med detta förbjöds partierna och tryckfriheten begränsades och den svenska frihetstiden var över.


3. 1 Vetenskapernas blomstringstid som utvecklingsområde
Motivering till val av vetenskapernas blomstringstid som utvecklingsområde

Jag valde vetenskapernas blomstringstid som utvecklingsområde för dess innebörd idag.
Det är fascinerande att man så tidigt som på 1700-talet kunde ge sådana forskningsreslutat som vi fortfarande har nytta av än idag.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet
Politikerna under frihetstiden var inspirerade av den Europeiska upplysningsandan som förespråkade det egna tänkandet och naturvetenskapernas logik. Politikerna ville sprida de naturvetenskapliga lärdomarna i Sverige och ge stöd till forskning och vetenskaplig utveckling men även i ett längre perspektiv stärka statsfinanserna.

På tidigt 1700-tal var Sverige i en svår kris och i praktiken var staten i konkurs och förlusterna från de tidigare krigen gjorde sig påminda med en krympande befolkning. Sverige som en stormakt hade krossats, och människorna i samhället längtade förmodligen tillbaka till storhetstidens glans.
Förhoppningen i satsningen på vetenskaperna kan ha varit att vinna tillbaka svunnen glans, fast denna gång på ett fredligt sätt.

Satsningen på vetenskaperna gav upphov till ett flertal framstående vetenskapsmän såsom Carl Von Linné, Anders Celsius och Carl Wilhelm Scheele. Myndigheterna var ivriga att ge offentlighet åt dessa nya rön och därför grundades Kungliga Vetenskapliga Akademien, vars mål var ” att i Sverige upparbeta och kringsprida kunskaper i matematik, naturkunnighet, ekonomi, handel och nyttiga konster och manufakturer."
Handlingarna publicerades på enkel svenska vilket gjorde akademien och svenska vetenskapsmän kända inte bara inom landet, utan även i Europa.

Koppling till nutid
Man kan göra många kopplingar till nutid av utvecklingen inom vetenskaperna under svensk frihetstid.
Den första kopplingen är Kungliga Vetenskapliga Akademien som finns att beskåda än idag.
Den Kungliga Vetenskapliga Akademien delar bl. a ut nobelpriset i kemi och fysik.
Ur Kungliga Vetenskapliga Akademien har Centrum för vetenskapshistoria inrättats, utgångspunkten i deras arbete är Akademiens egna samlingar från svensk frihetstid på 1700-talet.
Under frihetstiden klassificerades växter, djur och mineraler av Carl von Linné i systema naturae. Han tilldelade dem latinska benämningar, som används än idag. Vetenskapsmän och tekniker gjorde även stora framsteg inom mineralogin, vilket påverkar oss idag eftersom en stor del av den materiella välfärden till stor del grundar sig på ämnen som utvunnits ur jordskorpans mineraler. Exporten av mineralvaror som järnmalm och stål är en av de främsta inkomstkällorna inom svensk exportnäring, både under frihetstiden som idag.
Två av de idag mest använda föremålen har sin grund i den svenska forskningen under frihetstiden; Termometern och tändstickan.

Detta sammantaget visar betydelsen av den svenska forskningen under frihetstiden.
Genom att satsa på vetenskaperna så fick Sverige ett högt anseende som en forskningsnation både under frihetstiden som idag.


3. 2 Införandet av tryckfrihetsförordningen och avskaffandet av censur
Motivering till val av vetenskapernas blomstring som utvecklingsområde

Införandet av tryckfriheten och avskaffandet av censuren var en revolutionerande reform, unik för Sverige på den tiden. Reformen är av stor betydelse för utvecklingen av den svenska demokratin, varför jag valde det som ett utvecklingsområde.
Beskrivning, orsaker och konsekvenser till/ av utvecklingsområdet

Tryckfriheten och avskaffandet av censuren utvecklades under en orolig tid i Sverige, där offentligheten kring riksdagens arbete hämmades av smussel och censur och förföljelser mot dess motståndare. (se ovan)
Oppositionen (mössorna) drev en aktiv politik mot adelsmännens privilegier och var trötta på att inte ha insyn i den offentliga verksamheten och drev på en förändring inom statsmakten.
Trots motstånd från adeln lyckades bland annat Anders Chydenius driva fram frågan i riksdagen som år 1766 beslutade att införa tryckfrihetsförordningen och regler om offentliga handlingar och förbud mot censur.
Detta innebar i princip att allmänheten hade rätt och kunde granska riksdagens arbete och tanken var antagligen att allmänheten gavs en möjlighet att påverkas arbeten i den offentliga verksamheten. Införandet av tryckfrihetsförordningen bidrog till utvecklingen av den svenska demokratin.

Reformerna om tryckfriheten och avskaffandet av censuren fick ett abrupt slut i samband med Gustav III statskupp vid riksdagen 1771-1772 då de förbjöds. Efter Gustav III:s död återinfördes en ny tryckfrihetsförordning som under århundraden har moderniserades och skrev in i 1809 års regeringsform.

Koppling till nutid
Tryckfriheten och insynen i den offentliga verksamheten är en självklar rättighet i Sverige idag, och är en av de viktigaste grundprinciperna inom demokratin.

Man kan jämföra det nutida Sverige med exempelvis Nordkorea (avseende tryckfrihet och information) och skillnaderna mellan länderna är enorma. I Nordkoreas förordningar om bl. a. tryckfrihet väger delarna om att medborgarna ”ska följa socialistiska normer” och underkasta sig ”kollektivets anda” tyngre än själva rättigheten. Staten kontrollerar all information, medborgarna får inte del av annan information än den staten erbjuder. Brevväxling kontrolleras, tillgången till utländska publikationer är mycket begränsad.

I Sverige däremot är tryckfrihetsförordningen instiftad grundlagen och dessutom detaljerat beskriven, vilket Sverige länge var ensamma om. Vi har förbud mot förhandscensur, vi har rätt till att ta del av allmänna handlingar (utan att behöva uppge namn) och det råder meddelarfrihet (rätten att ”läcka” uppgifter av betydelse till pressen) i ...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Utvecklingsbeskrivning under Romarriket, Den Svenska Medeltiden och Frihetstiden i Sverige

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2014-09-01

    Bra skrivet!

Liknande arbeten

Källhänvisning

Inactive member [2008-03-15]   Utvecklingsbeskrivning under Romarriket, Den Svenska Medeltiden och Frihetstiden i Sverige
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=9468 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×