Utvecklingspsykologi

15 röster
71118 visningar
uppladdat: 2006-09-29
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Utvecklingspsykologi handlar om människans utveckling, från själva födseln och framåt. Bowlby grundade anknytningsteorin, även kallad bindningsteorin. Den betyder att små barn har en medfödd drift att knyta sig till en vårdare, denna drift är mycket starkt.
Riktigt små barn kan inte göra så mycket annat än att titta, skrika och fäkta för att få uppmärksamhet. Ibland skriker barnen för att de vill ha fysisk närhet. När barnet slutar skrika kan man tolka det som att barnet är nöjt.

När barnet är ca 2 – 3 år förstärks anknytningen ytterligare genom att barnet börjar le mot föräldern, ännu tydligare blir anknytningen när barnet börjar krypa.
Anknytningen är ett primärt behov alltså nästan livsnödvändigt. Eftersom barnen under en lång tid behöver hjälp och stöd är det viktigt att barnet tidigt knyter an till en vuxen för att få skydd och stöd.
När ett barn får respons av en förälder skapas en ”inre arbetsmodell” hos barnet. Denna modell berättar vad barnet kan vänta sig av andra, vad barnet har för värde, hjälper barnet att hantera verkligheten och hur det ska förhålla sig till nya relationer.
Skulle mamman försvinna under denna tid skulle barnet förändras, det skulle bli oroligt och känna sig otrygg. Förmodligen skulle även barnets självbild förändras.
Redan från början har barnet två system, systemet för närhetssökande och systemet för utforskning. Närhetssökande systemet gör så att barnet söker trygghet och utforsknings systemet gör så att barnet är nyfiket och vill utforska.
Det närhetssökande systemet är viktigt för att utforsknings systemet ska fungera. Ett otryggt barn ger sig inte ut på upptäcktsfärder medan ett tryggt barn är nyfiket på världen.

Även behovet av att utforska världen är en medfödd drift som befordras av att barnet känner sig trygg. Saknar barnet en grundtrygghet kan det bli problem i tonåren när de ska alstra en egen identitet.
Det värsta är om barnet blir helt avvisade och inte får någon chans att binda sig till någon. Blir barnet avvisat under det tid då anknytningen ska ske kan det ge skador för livet på omvårdnads systemet. Får inte dessa barn hjälp blir även deras egen förmåga att ta hand om barn sämre.
Tonåren kan vara en ganska rörig tid då man ska ha skaffat sig en utbildning gärna en partner och en lägenhet. Dessutom ska tonåringen ha utformat sig en identitet.
Identiteten kan beskrivas som personens värderingar och alla roller den bär i olika umgängeskretsar. Identitet tar lång tid att forma och en stor del ”växer” fram i relationen till andra människor.
Tonåringar i stort bråkar inte så mycket med sina föräldrar och även värderingarna brukar likna varandra.
Men alla måste ändå frigöra sig från mamma och pappa även om det inte måste ske genom skrik och bråk.
En stor del i att bli vuxen är att inte behöva höra efter med föräldrarna när ett viktigt beslut ska fattas. Just när tonåringen frigör sig kan den behöva bekräftelse från annat håll som vänner eller pojk-/flickvänner.
En annan del i frigörelsen ät att testa olika saker som klädstilar, musik och gränser.
Den stora skillnaden mellan en vuxen och en tonåring är erfarenhet. Därför kan ungdomarna tänka lite svartvitt och vara ganska intoleranta.
Genom kritik och viss argumentation kritiserar de unga de äldre, och det är bra, det är en del av identitetsskapandet och frigörelsen.
Alla lyckas tyvärr inte med identitetsskapandet. Vissa bli inte socialt accepterade med sin identitet och andra känner sig bara vilsna och tomma.
Vissa tänker att de heller vill vara dåliga än ingen och skaffar sig alltså en kriminell identitet.
De som jobbar med kriminella ungdomar har inte bara i uppgift att få dem att sluta med brottsligheterna, utan även att få ungdomarna att bygga upp en ny och positiv identitet.
Amerikanen Erik H. Eriksson skrev en mycket känd bok som hett barnet och samhället.
Boken beskrev olika faser i människans liv. Det har kommit fram att framförallt de senare faserna inte stämmer, men grundprinciperna är viktiga.
I varje ny fas i livet får vi en uppgift, klarar vi den bra har vi större chans att luckas i nästa.
Hela samhället har ändras, det finns mycket fler valmöjligheter och större variation, det leder till att vuxna byter jobb, partner och ibland livsstil.
Det är det då svårt att säga att vid 30-års ålder ska det och det hända.
Life-span psykologi är en amerikansk teori som säger att: Den bilogiska faktorn styr oss mest fram till puberteten. Barn lär sig gå, tala och blir könsmogna. Den biologiska faktorn styr oss sen också när man börjar bli riktigt gammal. Under tonåren är det den kulturella faktorn som påverkar mest. Och som vuxen är det livshändelser som t.ex. skilsmässa.
Schweizaren Jean Piagets teori om tänkandets utvecklig har spridits till väldigt många människor som arbetar men barn. Piaget var åt det kognitiva hållet och delade upp utvecklingen.

0-2 år det sensomotoriska stadiet: Assimilation är när barnet tar till sig nya erfarenheter och för in det i gammal kunskap. Och ackommodation är när barnets tidigare kunskap förändras av nya erfarenheter. Barnet lär sig i detta stadiet att skilja mellan föremål och sin egen uppfattning av dem. De lär sig också att ett föremål som inte syns inte slutat existera för det. 2-7 år det peroperationella stadiet: En fyraåring kan ännu inte koma ihåg en låg handlingskedja. Och än så länge bedömer de oftast en ska i taget.
7-12 år de konkreta operationernas stadium: I skolåldern får barnen lära sig om vikt, längd och volym. Gör barnet något med sitt tänkande med oftast ett konkret underlag kallas det för konkret operation.
12-15 år de formella operationernas stadium: Här lär sig barnet/tonåringen att se ett samband utan att ha något konkret underlag. De kan diskutera abstrakt om t.ex. politik, och ifrågasätta värderingar på grundläggande grunder.
Piagets teori brister på vissa ställen och barnen hade större variation på individualiteten än han hade tänkt sig. De mognar olika fort och de konkreta operationernas stadium verkar komma tidigare än i sju års ålder.
I övrigt har Piagets teorier stämt bra överens med forskningsresultaten och undersökningar har stött hans resultat.
Margaret Mahler var barnläkare i Wien men emigrerade till USA. Där var hon först väldigt intresserad av barn psykoser och studerade tidigt störda barn.
Hon kom fram till att hon först måste ha kännedom on hur normala barn utvecklas för att förstå de störda barnen.
Freud tog reda på hur barnet förhöll sig till sina driftsimpulser, Mahler koncentrerade sig istället på barnets utveckling i förhållande till olika objekt som även kunde vara människor.
Även Mahler ser olika faser i utvecklingen och den första kallade hon för en autistisk fas. Med det menade hon att barnet inte var särskilt medveten om den yttre världen. På senare år har dock motsatsen bevisats, barnen är redan i denna ålder utforskande.
Nästa fas är den symbiotiska fasen, här uppfattar barnet sig själv och modern som en syntes. Barnet förstår inte riktigt ännu att modern är en helhet, utan ser handen, bröstet och flaskan som delobjekt.

En lyckad symbios ger bättre förutsättningar för nästa fas, där barnets psykiska individ ska börja utvecklas. Härifrån startas separationen-individuation som Mahler kallade det. Separationen är ju frigörelsen från föräldrarna och individuation innebär utvecklingen i individuella svep.
Först i differentieringsfasen förstår barnet att modern är en egen person och att främlingar är enskilda människor. Mahler hävdade att barnet hade lättare att möta nya ansikten utan att känna rädsla om symbiosen varit harmonisk.
Nästa fas är övningsfasen och här händer det mycket på samma gång. Barnet lär sig att tala och gå så att det kan utforska världen och klara sig utan mamma korta stunder.
De flesta barnen skaffar sig ett övergångsobjekt som kan vara en nalle eller filt, den ska hjälpa dem när modern inte kan vara till hands. Oftast är detta en mycket lycklig period.
I närmade fasen söker barnen mer efter modern eftersom det kommit på att det är en mycket liten varelse i en mycket stor värld. Känslan av att klara allt ersätts av en mer realistisk bild. Denna period kan vara ganska jobbig både för barnet och modern och Mahler talade till och med om en närmandekris.
Barnet ser både moderns goda och dåliga sidor och har svårt att få ihop en hel modersbild. Känslorna skiftar snabbt och det är inte ovanligt med en tendens till splittring.
Mahlers sista fas är konsolideringen där upplevelsen av att vara en självständig person bekräftas och modersbilden faller på plats, och visar förhoppningsvis en i stort sett en god person men inte perfekt. Även förmågan att klara sig lite utan mamma blir bättre.
I denna fas är utvecklingen så individuell att det är svårt att de några generella mönster menade Mahler.

Modern småbarnsforskning har visat att mycket små barn är allt annat än autistiska, de är aktiva och undersökande.
Även faserna symbios och separation har kritiserats, kritikerna tycker inte att det finns några bevis som stödjer de åsikterna.
Vissa av kritikerna kan istället tolka barns utveckling som en självständighetssträvan.
En av Mahlers viktigaste tanke var att småbarnets möte med omvärlden påverkade barnet starkt, att det fick en inre bild av saker och ting. Denna tanke har också kritiserats, kritikerna påstår att betydelsen av denna tidiga barndom överdrivs.
Mycket forskning däremot visar att barndomen har stor betydelse men hur stor är svårt att avgöra.
Kritikerna säger också att det inte finns något som styrker att barnet bara ska ha en vårdare (modern) och att det kan leda till modersfixering. Barn kan ju knyta an till flera personer som syskon och mor-/farföräldrar.
En intressant synpunkt är i vår kultur ska modern ska ha en speciell roll mot barnen. I en ”kärnfamilj” jobbar fadern medan modern tar hand om barnen. Man kan tro att barnens starka band till mamman beror på människans natur, men det är faktiskt samhällets påverkan som gjort att det oftast är mamman barnen knyter an till.

Amerikanen Daniel Stern var psykiatriker, analytiker och spädbarnsforskare. Stern gjorde en egen utvecklingspsykologisk modell som blev mycket uppmärksammad.
Stern anser att spädbarn är kapabla till mycket mer än man trott. Men det är svårt att avgöra vad barnet upplever, det man kan göra är att titta åt vilket håll barnet kollar åt och registrera hur intensivt spädbarnet suger.
Barnen kan helt klart skilja på doften från sin egen mamma och andra, de föredrar heller människoansikten än bilder, röster framför ljud osv.
Med detta menar Stern att barnet aldrig är autistiskt. Och att barnen strävar efter självständighet redan från början.
Det som talar för Stern är att han bygger det mesta på konkreta iakttagelser och hans teori ha...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Utvecklingspsykologi

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2007-01-05

    Tack för en enkel och upplysan

Källhänvisning

Inactive member [2006-09-29]   Utvecklingspsykologi
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=6817 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×