annons
×

Vad är EMU?

9 röster
Ge betyg
18876 visningar
uppladdat: 2005-02-11
Anna Ljungkvist

Anna Ljungkvist 27 år

Från Falköping
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Inledning
Detta arbete handlar om EMU. Detta arbete är till för att jag ska kunna ta ställning till om jag tycker att Sverige borde gå med i EMU fullt ut eller inte. För att kunna svara på detta kommer det först en faktadel, där jag berättar om EMU och EU, varför, när och hur de bildades och hur de jobbar. Sedan kommer ja- och nej-argument från olika svenska partier och organisationer. Till sist kommer en avslutning, där jag förhoppningsvis kan ta ställning för eller emot ett införande av euron i Sverige.
De källor jag använt mig av i faktadelen kommer från riksdagens EU-upplysning, och ska vara neutrala. Till argument-delen har jag hämtat kataloger och liknande från olika partier och organisationer, och dessa är ju inte neutrala. Jag har även sökt på internet efter argument och hittat en del.
Ha en trevlig läsning.

Vad är EU?
EU betyder Europeiska Unionen och startades år 1951. Sex länder i Europa bestämde sig för att samarbeta och förhoppningsvis kunna undvika krig emellan länderna. Länderna var Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland.
Från början samarbetade man bara inom kol- och stålindustrin, men efter ett par år bestämdes det att även marknaden skulle vara gemensam, en del av tullarna som fanns mellan länderna skulle tas bort och man skulle också gemensamt ta tillvara på kärnkraften. Dessa två fördrag kallades Europeiska Ekonomiska Gemenskapen (EEG) respektive Europeiska Atom Energi Gemenskapen (EAEG) eller Euratom som tillsammans med Kol- och stålindustrin bildade Europeiska Gemenskapen (EG).

Fler länder vill vara med
År 1973 blev också Danmark, Irland och Storbritannien medlemmar. EG-länderna hade då börjat samarbeta ännu mer, tullavgifter hade försvunnit mer och mer, handeln hade ökat och man förde också en gemensam jordbrukspolitik. På 70-talet gick det dock sämre för EG, både arbetslösheten och priserna var höga. Trots detta blev Grekland medlem 1981.
I mitten av 80-talet bestämde man sig återigen för att fördjupa samarbetet. Inga tullar mellan länderna skulle stå i vägen för varor, tjänster, kapital och människor. 1986 gick också Portugal och Spanien med.
1993 trädde Maastrichtfördraget i kraft, som bl.a. innebar att EG numera var Europeiska Unionen (EU) och ett av målen var att försöka få med fler länderna i samarbetet. Detta lyckades man bra med, år 1995 tillkom Finland, Sverige och Österrike. Dessa länder hade haft folkomröstningar om medlemskapet. Även i Norge hade man folkomröstning, men där röstade man nej till ett EU-medlemskap.
År 2003 består EU av 15 länder, men det finns 13 stycken kandidatländer och av dessa kommer 10 stycken att få bli medlemmar ganska snart, medan Bulgarien, Rumänien och Turkiet inte uppfyller alla EU:s krav än, och därför får vänta ett tag till på ett medlemskap.

EU:s uppbyggnad
EU består av fem institutioner, i vissa av dem sitter folkvalda ministrar, som företräder sitt eget land och har ett visst antal röster baserat på landets folkmängd, i andra institutioner sitter personer som ska ta tillvara på hela EU:s intressen. I EU finns lagar och regler som länderna måste följa, i gengäld får medlemsstaterna vara med och påverka hur dessa regler ska se ut.
Idag består EU av tre steg, det första är att man för en gemensam kärnkraftspolitik och har en gemensam marknad (alltså EG:s syften), det andra är att man har en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och det tredje är att man samarbetar inom polis- och straffrättsområdet. Nu kan man säga att det finns ytterligare ett steg inom EU, och det är att länderna för en gemensam penningpolitik, och för att detta ska vara lättare har ytterligare en union bildats, EMU, som betyder ekonomisk och monetär union.

Vad är EMU?
EMU är alltså en union för de EU-länder som också vill föra en gemensam penningpolitik. EMU:s mål är ungefär desamma som i EU, man vill att personer, varor, tjänster och kapital ska få röra sig fritt, och att en gemensam penningpolitik och även en gemensam valuta underlättar detta. Alla nuvarande 15 EU-länder är också medlemmar i EMU, men EMU är uppbyggt i tre etapper och alla länder har inte gått med i unionen fullt ut.
EMU har, liksom EU, regler som alla länder måste följa. Dessa kallas konvergenskriterierna. De som ser till att konvergenskriterierna följs är Europeiska Centralbanken (ECB).

EMU:s tre etapper
? Den första etappen infördes i de flesta EU-länder den 1 juli 1990.
Detta innebar bl.a. att man fick flytta kapital fritt mellan EU-länderna, utan att betala
avgift. EU började också övervaka de enskilda EU-ländernas ekonomier. Man började
också jobba för att de nationella centralbankerna skulle bli mer självständiga, alltså att
riksdag och regering inte skulle ha något inflytande över banken.
? Etapp två infördes den 1 januari 1994. Den Europeiska Monetära Institutionen (EMI)
började titta på vägar för att alla EU-länder skulle kunna ha gemensam penningpolitik
och samarbeta ekonomiskt, de gjorde regelbundna mätningar av att länderna började
uppfylla konvergenskriterierna. De nationella bankerna blev helt självständiga.
? Den tredje och sista etappen infördes den 1 januari 1999. EMI hade då ersatts av
Europeiska Centralbanken (ECB) och en valutaunion bildades.
Alla länder som uppfyllde konvergenskriterierna fick fullfölja detta steg, som innebar
att man bytte sin nationella valuta mot en gemensam, euron. ECB bestämmer också
över penningpolitiken i dessa länder och statsfinanserna kontrolleras.
1 januari 2002 byttes alla länders nationella mynt och sedlar ut mot euron.
Alla länder har också samma ränta.
Vilka länder är med i den tredje etappen?
Det var 11 länder som fullföljde den sista etappen år 1999. Dessa var Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike. De resterande fyra EU-medlemmarna Danmark, Grekland, Sverige och Storbritannien fullföljde inte detta steg. Grekland och Sverige uppfyllde inte konvergenskriterierna året innan, Grekland kunde dock gå med den 1 januari 2001. Sverige, som inte hade stabil valuta och för osjälvständig riksbank, bestämde sig för att ha folkomröstning. Denna hölls år 2003, och folket röstade nej.
I Danmark och Storbritannien uppfyllde man kraven, men valde ändå att stå utanför. I Danmark hade man folkomröstning år 2000 och även där röstade man nej. I Storbritannien har man inte haft folkomröstning, men detta ska man kanske ha senare.

Konvergenskriterierna
För att ett land överhuvudtaget ska få gå med i EMU måste man uppfylla vissa krav. Ett av kraven är att man anpassar sin lagstiftning till reglerna som styr valutaunionen och Europeiska Centralbankssystemet. En av dessa regler är att de nationella Centralbankerna är oberoende av landets regering och parlament.
Vill man gå med i den tredje etappen av EMU, alltså att byta ut den nationella valutan mot Euro, måste man uppfylla konvergenskriterierna.
Dessa innebär i korthet:
• Låg inflation.
• Låg (eller sjunkande) statsskuld och budgetunderskott.
• Stabil växelkurs gentemot Euron i två år.
• Låg ränta.
Sverige uppfyller alla kraven utom nummer tre, men hade vi valt att gå med i den tredje etappen av EMU, så skulle vi ha knutit vår krona till euron i två år, för att sedan kunna införa euron som valuta.

Stabilitets- och tillväxtpakten
För att EMU-länderna inte ska strunta i sina ekonomier när de uppfyllt konvergenskriterierna finns Stabilitets- och tillväxtpakten. Den innebär helt enkelt att medlemsländerna ska ha en bra och stabil ekonomi. I de offentliga finanserna får underskottet högst vara 3% av BNP (Brutto National Produkt), vilket kan leda till att euroländerna kanske måste sänka eller höja sina skatter, vilket innebär att EMU även styr lite över ländernas finanspolitik.
De länder som är med i valutaunionen kan få t.ex. böter om de inte klarar att hålla underskottet på max 3 %, men de länder som inte är med slipper sådant.

ECB
De som sköter allting i EMU är Europeiska Centralbanken (ECB). De är helt oberoende av medlemsländernas parlament och andra politiska organ, och ska bara titta på hela euroområdets intressen. De fungerar alltså som de nationella centralbankerna gör, med den skillnaden att en nationell centralbank bara behöver ta tillvara på ett enskilt lands ekonomiska intressen.
Alla EU-länders nationella centralbanker bildar tillsammans Europeiska Centralbankssystemet (ECBS). Alla centralbankschefer i euroområdet och de sex ledamöterna i Direktionen bildar en av tre styrande institutioner. Denna kallas ECB-rådet och beslutar bl.a. om räntan ska höjas eller sänkas. Det är ECB-rådet som har mest makt.
Den andra institutionen är Direktionen som ser till att ECB-rådets beslut blir verklighet och de ser även till att allt dagligt jobb blir gjort. De sex ledamöterna i Direktionen är utsedda av euroländernas regeringar och sitter på sina poster i åtta år och kan bara avsättas av EG-domstolen.
Institution nummer tre är Allmänna Rådet, där alla centralbankschefer i hela EU, och även Direktionens ordförande och vice ordförande, är med och bestämmer. Deras främsta uppgift är att ta fram ekonomisk statistik och få med fler EU-länder i EMU, och förbereda dem för ett framtida inträde.

ECB:s och de nationella centralbankernas uppgifter
Hela ECB:s främsta mål är att det ska vara prisstabilitet, alltså låg inflation i hela euro-området. För att man ska motverka att det blir hög inflation måste räntan regleras och man måste se till att det finns lagom mycket pengar ute i samhället.
ECB:s övriga mål är bl.a. att utföra valutaväxlingar, ha hand om hela euroområdets valutareserver och se till att systemet fungerar. Det är ECB som beslutar, men det är de nationella centralbankerna som får utföra jobben. Om ett enskilt land vill att den nationella centralbanken ska göra andra saker också, får banken bara det, om ECB:s intressen inte blir lidande.
Alla nationella centralbanker äger varsin andel i ECB. Andelen är beräknad på landets folkmängd och Bruttonationalprodukt (BNP). Sveriges andel är 2,6537 %, ungefär 133 miljoner Euro. Detta betalas in av Sveriges centralbank, men eftersom Sverige inte gått med i valutaunionen har vi bara betalt in 5 % av dessa 133 miljoner Euro. ECB:s hela kapital är 5 miljarder Euro.
Centralbankerna ska också betala in lite av sina valutareserver till ECB, så att ECB har en valutareserv. Man har bestämt att ECB:s valutareserv ska vara 50 miljarder Euro, och även här har medlemsländerna betalt in varsin andel. Sverige ska betala in 2,6537 % även här, man har dock inte behövt betalt in allt här heller. Den delen som återstår av de nationella reserverna har ECBS hand om.
Alla ECB:s vinster fördelas ut jämt på ländernas inbetalda andelar, det spelar alltså ingen roll om ett land hjälpt till väldigt mycket för att få in pengar till ECB, landet får bara ut den procentandel man betalt in ändå.

Det är viktigt att komma ihåg att EMU inte är någon finans- eller skatteunion, utan en penningpolitisk union. Men ländernas valutapolitik kan komma att påverkas, om man t.ex. måste sänka skatterna för att det ska vara fortsatt prisstabilitet.

Bör vi gå med i valutaunionen eller inte?
Söndagen den 14:e september hålls det folkomröstning i Sverige om vi bör gå med i den europeiska valutaunionen eller inte. Alla politiska partier har tagit ställning och det har även många andra organisationer gjort.
De partier som vill gå med i valutaunionen är: Socialdemokraterna (S), Folkpartiet (Fp), Kristdemokraterna (Kd) och Moderaterna (M). S är ett socialistiskt parti, och dessutom det största regeringspartiet, Fp, Kd och M är borgerliga.
De partier som säger nej är: Vänsterpartiet (V), Miljöpartiet (Mp) och Centerpartiet ( C). V och Mp är socialistiska partier och C är borgerligt.
Bägge sidor menar att det finns både ekonomiska och demokratiska argument för att gå med i valutaunionen. Några av dem presenteras här:

Ja till euron
*EMU är ett fredsprojekt – det borde vi inte stå utanför.
*Genom ett ja visar vi att vi vill vara med och påverka, och ett ja är vår enda chans till att kunna påverka.
*Det är otryggt att stå utanför, vi får stabilare ekonomi om vi är med.
*Har vi stabil ekonomi vågar företagen satsa mer här, vilket leder till fler jobb och de svenska företagen kan konkurrera med utländska företag.
*Om företagen anställer fler, måste de betala mera skatt, och då går det mer pengar till den offentliga sektorn.
*Företagen behöver inte ha så många dyra valutaförsäkringar.
*Om vi har en ostabil valuta, finns det risk att företagen flyttar ut ur Sverige.
*300 miljoner använder euron, vilken är världens näst största valuta.
*Vi handlar mycket med euroländerna och då är det praktiskt och tryggare med samma valuta.
*I Sverige har vi högre räntor än resten av Europa, går vi med så kan dessa sänkas.
*Man slipper växla pengar när man åker till andra euroländer.
*Det är inte sant att vi är ett för litet land för att kunna påverka. Sverige har öppnat EU:s ögon angående jämställdhets-, miljö och arbetslöshetsfrågor.

Nej till euron
*EMU är odemokratiskt, vi kommer inte ha någon insyn, eftersom mötena är hemliga och protokollen sekretessbelagda.
*De stora länderna kommer att få mest makt, och Sverige är ett för litet land för att kunna påverka
*Det enda ECB kommer att bry sig om är att ha låg inflation.
*Inflationsmålen är för svåra (0-2% per år). Ska vi klara det kan det hända att vi måste dra ned i den offentliga sektorn, vilket kan bidra till högre arbetslöshet.
*SCB vill att man ska spara pengar i goda tider, för att ha som reserv när det går dåligt, detta kan innebära att 20 miljarder måste sparas varje år.
*Risken finns att EMU även tar makten över finanspolitiken och till slut kommer EMU bli en ny supermakt, vid namn Europas Förenta Stater.
*De ekonomiska skillnaderna i euroländerna är för stora för att en valutaunion ska kunna fungera på ett bra sätt.
*Vid ett inträde i valutaunionen kommer det att kosta pengar att ställa om allt till euron, vi måste också betala in pengar till ECB.
*Om vi inte kan använda räntan för att vända konjunkturen rätt, måste vi kanske höja skatterna, eller sparka folk.

Min åsikt om ett inträde i valutaunionen
Att ta ställning för eller emot ett införande av euron i Sverige är mycket svårt. Man måste ha mycket kunskap och tänka efter väldigt noga. Jag tror inte man kan säga att det bara finns bra, eller att det bara finns dåliga, saker om euron och EMU, och det är just därför det är så otroligt svårt att bestämma sig.
När kampanjerna i Sverige drog igång för och emot ett införande av euron i Sverige var jag för först. Jag lockades av att tillhöra en stor grupp, att man skulle slippa växla pengar när man reste till andra euroänder och att man kan jämföra priser med resten av Europa. Men ju mer jag lärde mig om EMU, desto mer emot blev jag.
Anledningen till detta är att jag tycker att EMU styrs odemokratiskt. T.ex. detta att alla möten är hemliga, att bara EG-domstolen kan avsätta ledamöterna i Direktionen och att de bara omvals vart åttonde år.
Jag tror heller inte att tolv (ev. tretton) olika länder på olika ekonomiska nivåer kan ha samma valuta, på ett bra och fungerande sätt. Ska vi ha samma valuta och penningpolitik bör vi också föra ungefär likadan politik i övriga saker också.
Självklart kan det aldrig bli negativt att man slipper växla pengar när man åker utomlands och att företagen inte behöver ha lika många och dyra valutaförsäkringar, men jag tycker att de odemokr...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Vad är EMU?

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

Anna Ljungkvist [2005-02-11]   Vad är EMU?
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Vad_aer_EMU_5194.htm [2014-11-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

PM Guide

Hur skriver man den perferka uppsatsen på universitetet? Mimers Brunn reder ut alla begrepp och hjälper dig! PM Guide

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna