Vad var korstågens egentliga orsaker?

28 röster
50161 visningar
uppladdat: 2005-02-03
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Abstrakt

Detta fördjupningsarbete handlar om korstågen och vad orsakerna till dessa var.
Vad var anledningen till att tiotusentals anslöt sig till korstågen? Hur kom det sig att människor lämnade allt de hade, inklusive familj, för att riskera sitt liv? Fanns det andra underliggande orsaker till korstågen än religion? Var korstågen egentligen plundringståg, sanktionerade av den kristna kyrkan? Ledde korstågen till någon förändring av det Europeiska samhället? Skulle det kunna vara så att en del av nutidens krig i själva verket är korståg? Dessa frågor hoppas jag kunna svara på med detta arbete.



Inledning

Korstågen förknippas av de flesta med riddare, Richard Lejonhjärta och långfilmen Ivanhoe. Få vet vad som egentligen var orsaken till korstågen och hur samhället på verkades av dessa. Medan de tappra riddarna kämpade i det heliga landet förändrades samhället i Europa, till stor del just p.g.a. korstågen. Hur kan det komma sig? Denna fråga anser jag vara den viktigaste när jag nu skall berätta om korstågen till det heliga landet.


Syfte och frågeställningar

När jag först läste om korstågen tyckte jag att det verkade konstigt att så många människor var frivilliga till att riskera sina liv för kyrkan. Jag undrade hur makten över den heliga staden Jerusalem kunde vara så viktig. Var den viktig av religiös själ eller var det kanske pengar det egentligen handlade om? När kyrkan i slutet av 1000-talet propagerade för korståg kom tiotusentals människor att ansluta sig för att delta. Vad var anledningen till detta? Hur kom det sig att människor lämnade allt de hade, inklusive familj, för att riskera sitt liv? Fanns det andra underliggande orsaker till korstågen än religion? Var korstågen egentligen plundringståg sanktionerade av den kristna kyrkan? Ledde korstågen till någon förändring av det Europiska samhället? Skulle det kunna vara så att en del av nutidens krig i själva verket är korståg? Dessa frågor fick mig att välja korstågen som ämne till detta fördjupningsarbete. Jag anser att svaren på dessa frågor är viktiga då det kan finnas likheter med vår tids krig. Om det är så att det finns likheter, så kanske man kan se hur samhället kommer att förändras av dessa krig. Historien kan kanske användas som ett facit till framtiden!


Metod och material

Korstågen ägde rum under flera hundra år och innehöll oerhört mycket olika slag med väldigt många personer som anförare. Med anledning av detta har jag begränsat mig till att endast fokusera på de saker jag anser berör mina frågeställningar. Då dessa i huvudsak handlar om orsaker och följder av korstågen, är detta fördjupningsarbete inte någon heltäckande beskrivning av alla de korståg som ägde rum.

Jag har valt källor till detta fördjupningsarbete i samråd med personal på Stockholms Stadsbibliotek. Anledningen till detta är att dessa personer har stor erfarenhet av litteratur som skildrar vår historia och dessutom en hög kompetens när det gäller att kritiskt granska den litteratur som publiceras. Jag har också valt att ej använda internet i sökandet efter information. Anledningen är att jag funnit det svårt att avgöra sanningshalten i dessa källor, något som jag ansett varit mycket viktigt för resultatet av detta arbete.
Jag har i huvudsak använt mig av tre tryckta källor. ”Det nya ridderskapet” av M. Barber skildrar grundandet av Tempelherreorden, en orden som i huvudsak hade till uppgift att skydda pilgrimer från ”de otrogna”. Dick Harrison, fil dr i medeltidshistoria har skrivit förordet i denna bok. Han utgör i sitt yrke som historiker vid Lunds Universitet en, enligt mig, mycket pålitlig källa. För att läsa mer detaljerat om korstågen har jag använt mig av ”The Crusades” av H.B Mayer. Denna bok innehåller mycket detaljerad fakta om samtliga korståg och dessutom väl ansedd som källa. Slutligen har jag använt mig av ”Korstågen enligt araberna” av Amin Maalouf. Denna bok har jag sett som ett komplement till de övriga då denna ger en bild ur ett muslimskt perspektiv.
Till källor för mina jämförelser mellan korstågen och nutida krig har jag valt två dokumentärer varav den ena är M. Moore´s ”Fahrenheit 9/11”. Anledningen till att jag valde denna film trots sin, enligt min uppfattning, oerhörda vinkling, var att filmen visar att ekonomi är en faktor som kan vara orsaken till ett krig. Moore´s övertygelse om att det ofta är andra orsaker bakom ett krig än de vi först tror, är en uppfattning jag delar. Jag har med vetskap om att det ej nödvändigtvis är objektiva fakta, använt vissa av filmens fakta i mina jämförelser. Den andra dokumentären jag använt mig av är ”Bilder av ett krig” producerat av ett franskt tv bolag. Denna film visade vikten av propaganda under ett krig. En tv-sekvens visad i ett land behöver inte ha samma betydelse i ett annat. Det vi ser och hör är inte alltid verklighet. Denna film har gett mig mer insikt i hur tv kan användas till ett speciellt syfte. Det talade ordet var kanske medeltidens media. Följaktligen behöver inte allt som sades ha varit sant!


Disposition

Jag inleder med att berätta lite om hur samhället var uppbyggt under den äldre medeltiden, för att sedan kortfattat beskriva hur det gick till när påven uppmanade till korståg. Sedan följer en redogörelse av årtalen för de vanligast beskrivna korstågen med Orienten som destination. Jag ger sedan en kort beskrivning av det första korståget för att sedan berätta om ett korståg jag anser påverkat riddarkulturen, och kanske även till viss mån utvecklingen i Europa. Slutligen berättar jag om orsakerna till korstågens upphörande och hur de Europeiska samhällena kom att påverkas av de kristnas resor till Orienten.
I min analys kommer jag att försöka svara på mina frågeställningar för att sedan under rubriken resultat redogöra för de svar jag anser detta fördjupningsarbete gett mig.


Korstågen

Under den äldre medeltiden infördes det feodala samhället. Detta byggde på att kungen styrde sitt rike med den kristna kyrkan som sin högra hand. I gengäld mot att kungen lät döpa sig, och därmed erkänna den kristna tron, fick han pengar och mark av kyrkan. Detta gjorde att kyrkan hade väldigt stor makt. Folket kontrollerades av kyrkan genom bl.a. de sju dödssynderna. Bröt man mot dessa regler riskerade man enligt kyrkan både liv och lem. Sammantaget var det kristendom och jordbruk som dominerade de enkla människornas liv. Runt åren 1093-1094 drabbades jordbruket av missväxt. Folket ställde då sitt hopp till kyrkan och Gud. Det var då, när folket var i nöd, påven Urban II under ett kyrkomöte i Clermont år 1095, vädjade till folket att hjälpa sina kristna bröder i det heliga landet Jerusalem. Muslimerna, som hade tagit makten över Jerusalem på 600-talet, sades trakassera och plundra de pilgrimer som begett sig dit för att besöka Jesu grav. De, och även judarna, påstods även utföra ritualmord på pilgrimerna. Påven ville nu samla ihop en kristen arme´ för att befria det heliga landet från ”de otrogna”. Eftersom detta heliga krig var Guds vilja skulle de som deltog befrias från sina synder och dessutom belönas med den rikedom de kom över. Detta tillsammans med det hat och den skräck mot muslimer och judar kyrkan lyckats sprida, gjorde att hundratusentals så småningom kom att delta i korstågen.



Under medeltiden förekom åtta större korståg med Orienten som destination.
Åren för dessa var:

• 1:a 1095-1099
• 2:a 1145-1149
• 3:e 1187-1192
• 4:e 1202-1204
• 5:e 1217-1221
• 6:e 1228-1229
• 7:e 1249-1259
• 8:e 1269-1272

Under det första korståget lyckades de kristna år 1099 under Godfrey av Bouillon´s befäl och efter hårda strider, erövra Jerusalem. Godfrey avled dock år 1100 och makten kom att innehas av hans yngre bror, Baldwin. Under hans styre bildades ”Den heliga gravens riddare”, en religiös orden bestående av munkar, vars uppgift var att skydda den heliga graven. Senare bildades även ett antal riddarordnar, bl.a. Tempelriddarna och Johanniterriddarnas orden. Deras uppgift var i huvudsak att skydda de pilgrimer som kommit för att besöka den heliga graven.
När Europa nåddes av budet att staden Edessa erövrats av muslimerna under ledaren Saladin, organiserades det andra korståget. Till skillnad från tiden för det första korståget, var nu muslimerna enade och besegrade därför de kristna utan problem. År 1187 var Jerusalem åter under muslimskt styre och kom så att fortsätta även under de följande korstågen.

Ett viktigt korståg som kom att bidra till riddarkulturens, än idag välansedda ideal, var det tredje korståget. När Richard Lejonhjärta år 1187 nåddes av nyheten att Jerusalem återerövrats av ”de otrogna”, lovade han att föra ett korståg till Orienten för att befria den heliga graven. I juli 1190 drog han iväg tillsammans med kung Filip av Frankrike. De hade innan de gett sig av hört nyheten att den tyske kejsaren Fredrik Barbarossa, drunknat i en flod i norra Syrien. De båda konungarna beslöt sig att ta skilda vägar för att senare mötas på Sicilien. När dom så småningom nått Orienten och gemensamt erövrat staden Akka år 1190, beslöt sig den då sjuke kung Filip att återvända hem. Kung Richard tog samtidigt sina trupper och tågade mot Jaffa, där hans män skulle få vila ut innan de fortsatte mot Jerusalem. Medan kung Richard tågade mot Jerusalem blev vintervädret allt sämre. Regnet och kylan blev farligare än fienden. Korsfararna var både trötta och kalla. Den ihållande fukten hade gjort att det mesta av provianten hade möglat. Med anledning av detta, och vetskapen om att hans bror prins John försökte ta makten i hemlandet, försökte kung Richard förhandla om vapenvila med muslimernas anförare Saladin. Under dessa förhandlingar uppstod något som kom att förändra hela riddarkulturen. Det uppstod en ömsesidig beundran och respekt mellan de två anförarna. Denna respekt kom att bli väldigt tydlig under en senare strid. Kung Richards häst stupade och tvingade honom att strida till fots. En muslimsk krigare galopperade då fram med två hästar till honom och hälsade att de var en gåva från Saladin själv. En månad efter denna händelse slöts ett fredsavtal mellan de båda. Enligt avtalet skulle staden Jaffa tillfalla korsfararna. Båda folken skulle få färdas genom varandras landområden utan att störas. De kristna skulle också få besöka Jesu grav ostört. I och med detta avtal var kung Richards korståg slut och han återvände hemåt. Under en strid med en av hans franska vasaller år 1199, dog kung Richard av en förlupen pil. Saladin hade 6 år tidigare dött av en svår feber.
Den ädelhet som uppstod mellan kung Richard och Saladin spred sig och kom att bli en mycket viktig del av riddarkulturen. Den påverkade hela livsföringen. Det var som riddare oerhört viktigt att vara lojal, ödmjuk, att tjäna både Gud och människor, att vara tapper och att vara hövisk. Européerna kom i fredstid att leva sida vid sida med muslimerna. Detta var en stor orsak till all ny vetenskap och kultur som strömmade in i Europa. Frukt, grönsaker, bomull, papper, nya tyger är några exempel på saker som kom till Europa. Även läkemedel, instrument, siffersystemet och vetskapen om att jorden är rund följde med dom som återvände till sitt hemland. Under kättarrättegångarna som kom att hållas mot de riddarordnar som grundades i samband med det första korståget, anklagades många för att ha tillbett guden Baphomet, ett namn man idag utan tvekan anser vara besläktat med Mahomet, Muhammed. Detta tyder på att korsfararna tog stort intryck av de människor som levde i Orienten.

Under 1200-talet började intresset för att dra iväg på korståg minska betydligt. De kristna hade börjat bråka med varandra om vilka områden som tillhörde vem. I nuvarande Italien såg städerna Venedig och Genua endast till sina egna handelsintressen. De olika riddarordnarna, som vid det här laget var oerhört rika, var nöjda med det liv de levde, utan korståg och strider. De som hade makten i de kristna städerna i Orienten var fullt sysselsatta med att bråka med varandra om vem som egentligen skulle ha makten i de olika städerna. Under denna tid gjorde den muslimska ledaren Baibars många erövringar. Han visade ingen nåd när han intagit städerna och lät avrätta alla de kristna som man tillfångatog. En av hans borgar var, i avskräckande syfte, omgiven av pålar med avhuggna huvuden på. Ryktet om hans grymhet spred sig. När han kom till en stad gav oftast de som levde där upp i princip helt utan strid. Vid 1200-talets slut var alla de städer och landoråden de kristna erövrat under tidigare korståg, åter i muslimsk makt. Detta berodde till stor del på den osämja som rådde internt inom de kristna leden.

När de människor som överlevt slagen i Orienten återvände till Europa var inte mycket sig likt i förhållande till hur det var under tiden för det första korståget. Den odlade jorden hade spridigt sig i Europa, länderna var översållade av städer och små samhällen. Bankirer, köpmän och hantverkare drev sina näringar i organiserade former. Många av de små byar som funnits år 1100 var nu blomstrande handelsstäder med internationella förbindelser. Den expansionsprocess som inletts i och med jordbrukets blomstring hade påskyndats med anledning av korstågen. Detta hade i sin tur lett till rivalitet och konflikter inom de olika ständerna. Kungarnas makt hade stärkts. Sakta men säkert gick de ibland små kungadömena mot att bli länder.

Analys

Vad kan då ha varit orsaken till korstågen? Anledningarna var förmodligen olika i takt med att det Europeiska samhället utvecklades. Det är nog med största sannolikhet så att orsakerna var fler än endast påvens vädjan till folket att befria det heliga landet.


De religiösa orsakerna

Under 1000-talet kom folket att i allt större utsträckning ta till sig det kristna budskapet. Vanliga människor tog stort intryck av vad prästerna predikade. Man hade stor tilltro till kristendomen. När påven uppmanade till ett heligt krig i Jerusalem, såg många paradiset framför sig. Man såg en stad full av marmor, guld och ädelstenar framför sig. Att få komma till Jerusalem var det största man kunde uppnå som kristen. Ett heligt krig tolkades som en pilgrimsfärd med vapen. Detta ledde till att de första korsfararna som nådde orienten 1096, bara var vanliga enkla människor utan egentliga kunskaper om krig. Ett stort kristet nederlag blev naturligtvis följden av detta. Segern dröjde till 1099 då de första kristna riddarna kom till Jerusalem.

De ekonomiska och sociala orsakerna.

I Sydfrankrike och Italien rådde från ca år 850 till ca år 1000 en ekonomisk kris. Detta gjorde att privatekonomin för adeln var ostabil. Adeln såg en möjlighet att kunna bli förmögna i Jerusalem. Man hade också blivit lovade av påve Urban II att ostört få styra de landoråden man erövrade. Man såg detta som en möjlighet att bygga upp kolonier. Italien hade på denna tid makten över handeln på Medelhavet. Handelsstationer i Orienten skulle både underlätta och utveckla handeln.
I Europa kom jordbruket att blomstra under högmedeltiden. Anledningen till detta var bl.a. ett effektiviserat jordbruk. Man hade infört nya skiftesordningar och dessutom börjat använda bogträ och hästskor. Även väderkvarnar och vattenkraft började användas. Man specialiserade sig mer inom ett område. Jordbruk och boskapsskötsel sköttes av olika gårdar. All denna utveckling ledde till blomstrande ekonomi men också till stor arbetslöshet pga. effektiviseringen. Detta tillsammans med den kraftigt ökande befolkningen gjorde att många började få det sämre ställt. Det brukliga var att endast den äldste sonen gifte sig och ärvde gården. Detta gjorde att de yngre sönerna inte hade någon ljus framtid när det blev sämre ekonomiskt. Korstågen blev med anledning av detta en mycket vanlig väg ut ur den ekonomiska krisen. Det blev färre munnar att mätta och det fanns en chans att bygga upp ett jordbruk i orienten.

De politiska orsakerna

I det feodala systemet var det utåt sett kungen som hade makten. Kyrkan försåg kungen med pengar och mark men stod ändå i skuggan av kungen. Folket var genom vasallerna i kungens makt. I det feodala systemet var vasallerna skyldiga att ställa upp med en arme´ om kungen behövde det. Folket kunde alltså enas i arméer under kungen. När påven Urban II manade till heligt krig var folket till stor del istället enat under kyrkan. Genom att delta i detta heliga krig skulle man bli fri från sina synder och dessutom få möjligheten att bli rik. Detta gjorde att väldigt många människor anslöt sig till korstågen. Detta kan också ha bidragit till att kungarna tog kyrkans makt på allvar.



Hur är det idag, finns det korståg i vår tid?

Enligt min uppfattning är alltid grundorsaken till krig makt. Alla de religionskrig vi har idag, och har haft under modern tid, handlar i slutändan om makt. För att göra en jämförelse mellan korstågen och ett modernt krig, tänkte jag använda mig av USA´s krig i Afghanistan och Irak efter terror attackerna den 11 september 2001.

Enligt journalisten Ulf Nilsson´s ledare skriven i Expressen den 10/9 2004, är ca 50 miljoner amerikaner kristna. 9 av 10 tror på den kristna guden och ca 40 % av befolkningen går i kyrkan varje vecka. Detta är givetvis inte speciellt höga siffror jämfört med ett kristet, Europeiskt rike under medeltiden. Dessa siffror måste dock ses som höga med våra mått mätt.
Det är inte så svårt att se likheter mellan påve Urban II´s vädjan om hjälp och George W Bush´s reaktioner efter terror attentaten mot World Trade Center. Angreppen ansågs både av Bush administrationen och av de amerikanska folket som ett angrepp på den kristna tron. Att sedan Bush ofta avslutade sina tal med ”God bless america” känns lite som att Gud skulle stå bakom det han uttryckt. Under medeltiden hade den kristna kyrkan under lång tid smutskastat Islam och Judendomen. Man hade fått folket att hata dessa folkgrupper baserat på det kyrkans män berättade om dom. Man visste att muslimerna ständigt erövrade nya landområden. Man hade kanske därför en rädsla för att dom en dag skulle stå utanför ens egen dörr.
Känslan man fick efter terror attackerna var att alla muslimer var onda. Efter den 11 sep talade Bush mycket om ”vi” och ”dom”, något som man onekligen kan tolka som att han syftade på kristna och muslimer. Han sa bl.a. ”they want to take away our freedom” och ”they hate the fact that we love freedom”. Att lyckas ena folket är ett måste för att kunna föra ett krig. Detta var just vad påve Urban II lyckades med och till stor del även George W Bush. Medlet för att nå detta var i båda fallen ”vi mot dom” metoden.
Det hävdades att pilgrimerna var helt oskyldiga till något ont mot muslimerna när de besökte Jerusalem, på samma sätt hävdade Bush de kristnas oskyldighet när landet blev attackerat. I sina tal sa han att alla måste vara försiktiga och vara på sin vakt. Terroristerna kunde finnas var som helst. I nästa andetag uppmanade han folket att passa på att resa runt och uppleva USA. Detta gjorde att människor fick dubbla budskap. När denna typ av förvirring uppstår knyter man oftast ann till det man känner till, det som känns tryggt. Eftersom 9 av 10 är troende blev det självfallet kristendomen som blev tryggheten för dom flesta. Denna förvirring och misstänksamhet som skapades, ledde till att många angav varandra till FBI som misstänkta terrorister eller Bush motståndare. Samma fenomen skedde under medeltiden när man angav varandra som kättare, speciellt under rättegångarna mot Tempelriddarna.
När det gäller de som värvades till de båda krigen, finns stora likheter mellan det första korståget, det som kom att kallas folktåget och de som stred på USA´s sida under de moderna krigen i Orienten. I båda fallen kan man, om man hård drar det, hävda att det handlade om att försvara välfärden. De som i första hand kom att försvara denna välfärd var dock inte de som åtnjöt den samma. Under folktåget var det de delvis p.g.a. missväxt, fattiga folket och efter den 11 sep var det i stor utsträckning den fattiga underklassen. Anledning till denna likhet kan vara likheten mellan vad som lovades i belöning för krigstjänstgöring. Under medeltiden var belöningen det största man kunde få, att besöka den heliga graven. Samtidigt sades alla vara lika mycket värda under korstågen, från bonde till riddare. När det gäller belöningen för att delta på USA´s sida under krig, så är äran att få tjäna sitt land motsvarande att få besöka den heliga graven. Även inom USA´s arme´ har alla en chans att bidra till sitt lands säkerhet. Oavsett hur fattig eller socialt utslagen man är, är man alltid välkommen att ta värvning.

Faktum är att det är den fattiga underklassen man mest inriktar sig på vid värvningskampanjer. Inom Usa´s försvarsmakt påstås man kunna lyckas både inom sin militära tjänst och inom t.ex. sport eller musik. Som fattig i USA kan man helt enkelt finna en väg ut genom att ta värvning, precis som under korstågen.
När det gäller de ekonomiska vinsterna finns en väsentlig skillnad mellan krigen. Under medeltiden tjänade både kyrkan, adeln och även till viss del det enkla folket på korstågen. Enskilda personer kunde odla ny mark eller som för adelns del bygga upp nya feodala samhällen. Under USA´s krig var vinnarna de amerikanska företagen. När Afghansistan och Irak bombats sönder behövde länderna byggas upp igen, självfallet av amerikanska företag. I och med att företagen var amerikanska betalde dom skatt i USA. Följaktligen tillföll en del av vinsterna på krigen den amerikanska staten.
När jag försökt jämföra hur striderna gick till så har jag upptäckt att historikerna inte är helt överens om hur det gick till. Dick Harrison hävdar t.ex. att striderna i själva verket inte alltid var så blodiga som ofta beskrivs. Hans uppfattning är att det ofta handlade om långa, händelselösa belägringar som slutade med att ena sidan gav upp pga. mat eller vattenbrist. Han har beskrivit korstågen som långa ”militärpromenader”. Om hans uppfattning är den sanna så är skillnaden mot moderna krig väldigt stor. Materiell förstörelse och blodbad är i vår tid inget ovanligt under krig. Jag har, i motsats till Dick Harrison´s uppfattning, även läst om hur hela städer massakerades. Detta skildras både av kristna och av muslimer. I boken ”korstågen enligt araberna” utmålas även de kristna som kannibaler. Vad som är sanning låter jag vara osagt. Som jag påtalat tidigare användes propaganda även under medeltiden. Det är därför kanske näst intill omöjligt att säga vad som stämmer och inte.



Resultat

Under mitt arbete med korstågen har jag lärt mig oerhört mycket. Jag har varit tvungen att använda mig av fakta rörande samhällets alla områden för att kunna besvara de frågor jag haft som utgångspunkt. En av mina frågor var om korstågen var plundringståg sanktionerade av kyrkan. Min uppfattning är att de till stor del var plundringståg men att detta inte var kyrkans syfte med korstågen. När det plundrades och erövrades landområden var det ingenting som kyrkan hade någon del i, undantaget staden Jerusalem naturligtvis. Syftet med korstågen var ju som bekant att erövra den heliga staden. Detta ger svar på en annan fråga, om det var av religiösa eller ekonomiska skäl korstågen genomfördes. Jag tror att kyrkans anledningar var religiösa men att folkets ändrades i takt med samhällsutvecklingen i hemländerna. Vid tiden för det första korståget tror jag att många såg korstågen som en kombination av kristet klimax och en möjlighet att ta sig ur sin kanske eländiga livssituation. Ju mer de Europeiska samhällena blomstrade, desto mer e...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vad var korstågens egentliga orsaker?

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-05-22

    bra fakta. Men om du läser Da-

  • Inactive member 2005-10-31

    bra fakta, och kul att läsa!

  • Inactive member 2006-03-30

    Det var lite häftigt att komma

Källhänvisning

Inactive member [2005-02-03]   Vad var korstågens egentliga orsaker?
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=3304 [2024-03-28]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×