annons

Världsreligionerna

32 röster
Ge betyg
65725 visningar
uppladdat: 2002-11-28
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
VÄRLDSRELIGIONERNA

Det finns två block bland världsreligionerna:

Det 1 blocket "det västliga" : Judendomen, Kristendomen , Islam
Det 2 blocket "det östliga" : Hinduismen, Buddhismen

Denna uppdelning uppstår när man tänker på :

Ursprung: Rent geografiskt alltså att religionerna i samma block har uppstått i nästan samma område. Dels också att religionerna inom samma block delvis är "släkt" med varandra ex : Jesus var jude men han gav ju upphov till kristendomen, Buddha var hindu men…osv.

Person- och tidssyn :En annan del som också splittrar och förenar religionerna är tids- och personsyn. Det första blockets tidssyn går att likna vid ett streck. Denna strecktanke gäller för i stort sett allt inom dessa religioner utom gud. I och med att jordens livstid är som ett streck blir ju varje enskild människa som gör något viktigt mycket mer viktig eftersom det kommer ju bara att hända en gång.
Det andra blockets tidssyn kan mer liknas vid en cirkel. Allt går runt. Genom detta blir varje enskild person mindre viktig än i det första blocket. För att personen ifråga var ändå bara en del av det stora kretsloppet.

Syn på gud/gudar: Första blockets religioner som tror på en enda gud kallas monoteism. Dessa religioner kan vara bra för att detta skapar en slags gemenskap som inga hudfärger eller språk kan överkomma. Vi är ju alla skapade av samma gud (låter bra men funkar inte alltid i praktiken). Men denna syn på den enda guden gör det också väldigt lätt att förkasta och döma andra religioner.
Det andra blocket innehåller de två religionerna hinduismen och buddhismen. I sin gudssyn kan dessa två faktiskt inte kopplas ihop utan måste bli presenterade var för sig:
Hinduismens gudssyn är ett slag blandras som kan beskrivas så här: Panteismens tanke att hela världen är en gudomlig själ eller likande, polyteismens månggudadyrkan men också monoteismen för att även om gudarna är många så har de alla inkarnerats utifrån samma gudomliga kraft.
Buddhismen ses av vissa som en del av hinduismen. Men buddhismen har ett helt annat sett att se på gudar och deras förmåga att styra våra liv. Buddhismen liknar mer en livsfilosofi än någon annan världsreligion. Inom buddhismen finns inga gudar starka nog att påverka våra liv. Vi måste hitta frälsningen (bli upplyst, komma till Nirvana) inom oss själva.



Hur de olika religionerna ställer sig till varandra: Varje världsreligion anser ju att deras lära är rätt. Men hur fel eller rätt man tycker att de andra religionerna har skiftar.
Man kan säja att det första blocket är det mer fördömande. Även om de tycker att de andra inom första blocket har fel, så tycker de att de inom det andra blocket har tusen gånger mer fel.
Det andra blocket är mer öppet för andra religioner. Man anser att de bara har andra vägar för att uppnå samma mål som de själva har.


Okej, det var lite om blocken, nu kommer en presentation av varje enskild religion:

Judendomen: Till viss mån utgör Judendomen grunden inom både kristendomen och islam. Den bygger på tron att gud gjorde judarna till sitt speciella folk. Judarnas bibel tanak har samma innehåll som gamla testamentet i de kristnas Bibel. Alltså berättelserna om skapelsen, hur Mose fick de 10 budorden och hur en messias utlovas…Här kommer den största skiljepunkten mellan judendomen och kristendomen. Judarna väntar fortfarande på messias medan de kristna tycker att Jesus var messias.

Kristendomen: Som sagt bygger Kristendomen på att Jesus var messias, alltså guds son och genom kristendomens omtalade treenighet också gud och den helige anden. De brukar symboliseras av en triangel för att visa att även om de ser skilda ut så är de ändå bara olika sidor av samma sak. Vilket snarare drar ens tankar till hinduismens syn på gud än till judarnas och muslimernas klara mening att gud bara kan vara en och att säja att han är flera är att förringa honom. Judarna tycker ju att de kristna har fel men de verkar ändå ha mer överseende med det än muslimerna som tycker att de kristna begår en stor synd när de säjer att gud kan vara tre.
Den kristna tron bygger ju till stor del på nya testamentet men också på det gamla. Om man jämför den gud som judarna tillber och den gud som de kristna tillber kan man se klara skillnader. Judarnas gud är mycket strängare och hårdare i sina straff än de kristnas gud. Detta kan förklaras med att efter det att gud hade varit nere på jorden som Jesus hade han fått känna på allt som människorna får känna. Med detta ska inte säjas att judarnas gud är en grym gud men exempelvis öga för öga, tand för tand byttes i nya testamentet ut mot rådet att vända andra kinden till.

Islam: Islam tycker att både judendomens Mose och kristendomens Jesus var viktiga profeter. Men deras budskap har blivit fördärvat. I både judarnas bibel och i de kristnas bibel finns vissa sanningar men den bok som man ska gå efter om man vill ha hela sanningen är koranen anser muslimerna.

Hinduismen: Hinduismen bygger som sagt på tron att allt går runt i ett enda stort kretslopp. Meningen med livet för en hindu är att komma ur detta kretslopp så att ens själ förenar sig med världssjälen "brahman". För att detta ska kunna ske ska man ha bra karma och för att få detta ska man göra vissa handlingar och låta bli att göra en del handlingar. Grundreglerna för att detta ska kunna ske är att man inte ska skada eller döda någon levande varelse och att man ska känna och visa kärlek mot allt i hela skapelsen. En av hinduismens mest centrala gudar heter Vishnu och han är upprätthållandets gud men han är mest känd och dyrkad som sina inkarnationer. En av dessa ska vara Buddha säger hinduerna. Om detta är sant måste jag säga att Buddhas "inga gudar teori" faller lite.

Buddhismen: Buddhismens grundare är Siddharta Gautama eller som han ofta kallas Buddha. Buddha betyder upplyst. Och det är just det som alla buddhister strävar efter att bli. Precis som i alla andra världsreligioner finns det i buddhismen olika grader av hur mycket buddhist man är eller om man så vill två olika inriktningar. De brukar kallas den stora och den lilla vagnen. Den lilla vagnen kan jämföras med de ortodoxa judarna. Båda tror att bara de som följer det ursprungliga budskapet eller läran kan nå nirvana i buddhisternas fall och "bli heliga såsom herren är helig" i judarnas fall. Den lilla vagnen är till för munkar och nunnor. Den stora vagnen är mer till för de vanliga människorna och kan jämföras med reformjudar som anpassar sin tro för att passa in i det moderna samhället..

Samband:
Religioner är ju ett slags sätt att förstå och förklara frågorna som människorna genom alla tider har ställts sig. Men det handlar också om att på något sätt skapa ordning. Denna ordning skapas inom religionerna med både hot och morot. Ex: Om du gör så här kommer du till himlen och får leva i all evighet med gud. Men om du inte gör så här kommer du till helvetet och där får du brinna!
Reglerna inom de olika religionerna varierar men det finns nästan alltid några slags "grundregler" och dessa brukar vara ganska lika inom nästan alla religionerna. Att inte skada eller döda är ju en klassiker värd att upprepas. Men de flesta religionerna har ändå genom tidens gång hittat kryphål till och med för denna "grundlag". Ex: kristendomens korståg och krigarkastet i hinduismen.
Många av religionernas regler är nuförtiden antingen lagar eller normer.
Här följer kristendomens, judendomens och till viss del islams budord:

1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig!
2. Du skall inte missbruka herrens din guds namn!
3. Tänk på vilodagen så att du helgar den!
4. Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du må länge leva in ditt land!
5. Du skall inte dräpa!
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott!
7. Du skall inte stjäla!
8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd!
9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus!
10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna , ej heller till något som tillhör din nästa!


Man kan dela upp budorden i två fack:
I det första skulle då de tre första budorden hamna.
Det första budordet lyder ju: Du skall inte ha några gudar vid sidan av mig! I gamla testamentet följer efter det första budordet något som låter ungefär så här: ty jag gud, din herre, är en svartsjuk gud. Hmmm det låter lite konstigt hela det där budordet om man tänker på det. Varför skulle gud ens ha detta budord med när det inte finns några andra gudar, vilket både kristendomen, judendomen och islam så envist hävdar? Och det som kommer efter " Ty jag gud, din herre, är en svartsjuk gud" är ju visserligen ärligt men inte särskilt gudaaktigt eftersom svartsjukan enligt min åsikt är en dålig egenskap (gud ska ju vara perfekt) och den ligger ganska nära avundsjukan.
Om jag sedan får fortsätta att spekulera fritt kan man ju tolka de två sista budorden (du skall inte ha begärelse till din nästas hus, du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller tjänarinna, ej heller till något som tillhör din nästa!) tolkas just som att man inte ska vara avundsjuk.
I alla fall ……Både det första och det andra och tredje budorden har en sak gemensamt. De är religösa eller kultiska. Medan det fjärde till och med det tionde budorden är etiska. Alltså en sed som anses vara den rätta.
De religösa budorden kan skifta från religion till religion medan de etiska oftast finns kvar i någon mån även om de är sagda på annat sätt eller till viss del omskriva. Vad man vill uppnå genom att lyda dessa regler är också olika, men att det här livet bara är någon slags mellanstation står ofta rätt klart.
Eftersom dessa etiska regler är till för att skapa ordning finns det oftast också rent praktiska regler som genom att få en religiös mening efterlevs på ett helt annat sätt. T ex inom nästan alla religioner finns någon slags tvättningsritual eller likande. Också matregler kan till viss del vara praktiska regler. Även om matregler i sig är en väldigt bra metod att få in andlighet i vardagslivet.
Det kan låta konstigt men jag tror att människor behöver få återkommande "påminnelser" om sin religion. Kanske inte öppet typ: kommer du ihåg att du är hindu? Men genom en massa små regler i vardags livet och genom högtider. För det är ju faktiskt något återkommande inom alla religioner. Högtider binder samman människor inom samma religion och låter dem fira händelser som gör just deras religion speciell.
Icke att förglömma används ofta religion i politiskt syfte. I en del länder styrs landet utifrån en religiös mall hur det "perfekta" samhället ska se ut. En riktigt stark gudstro hos ett folk kan verka starkare än en elittränad armé.

Skillnader:
Vad det är som skiljer de olika religionerna åt tycker jag går ganska bra att utläsa från mina tidigare texter. Exempelvis hur de olika religionerna ser på Jesus. Jag har skrivit hur de kristna, judarna och muslimerna ser på honom men jag kanske borde tillföra hur hinduerna och buddhisterna ser på honom. Det har varit svårt att hitta uppgifter om detta så jag får lov att tolka utifrån vad jag vet om dessa religioner.
Hinduismen anser ju att de olika religionerna bara är olika vägar att nå samma mål och hinduerna tror ju också att den gudomliga kraften kan inkarnera sig på tusentals sätt. Därför borde det inte var omöjligt att de ser på Jesus som en annan inkarnation av någon gud eller varför inte en direkt inkarnation utifrån Brahman.
Hmmm. Buddhismen var svårare. Men Jesus följde i alla fall en del av läran i den 8-faldiga vägen men han var ju också fast i en enligt buddhismen falsk lära. De trodde nog inte att Jesus var varken profet, gud eller upplyst men kanske en person med väldigt bra karma så att han när han nästa gång skulle födas skulle få ett lyckligt liv.
Som du kunde läsa om tidigare är synen på tid och personer olika inom de olika religionerna. Hur och vem som skapade världen är det också delade meningar om. Men hela det första blocket kan enas om att det var gud som skapade världen och hur han gjorde det finns en ganska klar redogörelse för i bibeln. Hinduismen i sin tur tror att allt går runt och att varje gång världen skapas på nytt är det den skapande kraften hos brahman, alltså Brahma, som skapar världen. Buddhismen vill inte rota i det alls.
Själsfrågan är också något som är värt att jämföra: judendomens, islams och kristendomens svar utgår utifrån att det kommer att komma ett slags domens dag, då gud på ett eller annat sett kommer att döma människorna efter deras handlingar. Om dina handlingar då varit bra ska du få leva för evigt. Deras tro utgår utifrån att varje människa har en själ.
Denna tro håller också hinduismen med om. Men deras uppfattning om själen, eller atman som de kallar den, är mycket mer flexibel än det första blockets uppfattning. Själen inom hinduismen brukar ibland jämföras med en vatten droppe. Och det som hinduerna strävar efter är ju att deras själ ska bli ett med den stora världssjälen och detta brukar då jämföras med att vattendroppen blir ett med det stora havet. Om detta kan hända beror på din karma (dina goda och onda gärningar). Om du inte har tillräckligt bra karma så föds du om . Vad du blir för varelse nästa gång beror helt på hur bra eller dålig din karma är. Buddhismen tror inte på att människor har någon själ utan tror att det bara är din karma som återföds.
Hur formar religionen de människor som tror på den?

Även om man inte föds i en religös familj eller i ett land som styrs efter en religion så påverkas man ju av religösa normer och tankar redan från födseln. Men om man tror på en religion tillkommer det ju en hel del regler för hur man ska leva. Dessa regler kan ju fungera som en dragkraft som får en att finna mening och trygghet i livet men kan också ge en känsla av skam och otillräcklighet. Det är väldigt svårt att leva ett "normalt" liv om man ska följa alla regler vilken religion det än handlar om och om man inte följer reglerna gör man ju enligt religionen "fel".
Sedan måste man tänka på att (precis som jag tidigare har sagt) det finns olika riktningar eller som jag tycker att det verkar vara olika grader av styrka bland de religösa inom samma religion. Jag kommer att ta judarna som exempel för att de har så klara uppdelningar.
De ortodoxa judarna: De följer "alla" regler ur tanak och talmud till punkt och pricka. Detta kan ju innebära att de måste planera och anpassa sina liv väldigt mycket efter sin religion. Plus att deras religions "lagar" kanske inte matchar lagarna i det land som de lever i. Om dessa judar lever i ett land där de är en väldig minoritet kan det vara så att de kanske isolerar sig med andra ortodoxa judar eftersom det gör är lättare att följa reglerna om man är fler.
Konservativa och reformjudar anpassar sig mer efter det moderna samhället men jag kan tro att de kan få en hel del spott och spe från de ortodoxa judarna.

Även om vissa regler inom både judendomen, kristendomen, islam, hinduismen och buddhismen är väldigt klara och precisa är det långt ifrån allt som är det. Detta gör att man egentigen inte kan säga att "det är så här en t ex buddhist tycker" detta gör också att man inte heller kan säga att "det är så här t ex kristendomen formar dem som tror på den kristne tron".


De 4 livsfrågorna?

1. Gud?
2. Meningen med livet/vad händer efter döden?
3. Skapelsen och varifrån kommer ondskan?
4. Hur skall man leva?

Vad jag tycker om de 4 livsfrågorna = Nikismen :
1. Det skulle vara skönt om det fanns en stor, snäll gud som alltid vakade över en eller varför inte bara en så stark tro på att det fanns det så att man slapp känna den där hopplösheten av att inte ha något svar på just dessa frågor. Men jag måste erkänna att jag vänder mig ofta till denna gud när allt går fel. Till den gud som jag inte tror på eller som aldrig någonsin har gjort något för mig .

2. Meningen med livet för varje enskild människa tycker jag är att uppnå så stor lycka man kan utan att för den skull göra någon annans lycka mindre. Efter döden tror och hoppas jag att man återföds. Ett paradis skulle ju självklart vara trevligt men jag tycker att idén om att man återföds verkar troligare. Tanken att man bara slutar att existera måste jag erkänna ger mig värsta dödsångesten. Förhoppningen att man inte bara slutar att existera är lika "självklar" som att man har en själ. För att jag är ju jag. Om man sedan vill kalla själen för något annat, gör mig detsamma. Men jag finner ändå en trygghet i att ha något som jag själv i alla fall kan påstå är odödligt. Dessa tankar beror delvis antagligen på att jag växt upp i en värld där detta ses som en "normal" tanke. Men om man kollar så har de flesta religioner en idé om att människan har något som kan liknas vi en själ. Jag tror att människan behöver känna att man har något odödligt när man varje dag ser sin kropp bli äldre och äldre och vet att man en dag kommer att dö. För att det är naturens lag.

3. Som nästan varje modern tonåring har jag blivit matad med den nya religionen – teknik- och faktareligionen. Inget är sant förrän det är vetenskapligt bevisat. Den mest troliga skapelseberättelsen är då big bang-teorin. Ondskan finns nog i alla människor och visar sig genom dåliga handlingar.

4. På den här frågan måste jag återkomma till vad jag skrev som svar på frågan om meningen med livet. Jag tycker att man ska leva för att uppnå maximal lycka för sig själv och andra. Jag tänker inte bara på den kortvariga lyckan som t ex att sitta och prata i telefon med en kompis i en timma bara för att det är kul eller göra sin mamma glad genom att säja att hon är jätte fin i håret efter det att hon har klippt sig, utan också på att skapa lycka genom att förhindra lidande.
Nu blir det ju lite känsligt här…Hur långt ska man gå för att förhindra något ont. Är det någon gång rätt att döda någon? Mitt svar är ja. Att döda är ont men om man genom det kan förhindra större ont måste det i alla fall övervägas. Beslutet att mörda någon för att förhindra honom /henne från att döda tusentals oskyldiga kan verka enkelt i teorin men i praktiken är sanningen en helt annan. Om man tar de tyska officerare som under andra världskriget försökte döda Hitler som exempel, tror jag att de flesta är ganska eniga med mig. Vad de försökte göra var "rätt". De vägde tusentals oskyldigas liv och landets undergång mot landets ledares liv. Men de misslyckades när de försökte döda Hitler och blev avrättade på väldigt otrevligt...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Kommentera arbetet: Världsreligionerna

  Kommentera
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Be Ka 2010-02-09

    Det där med att Gud är avundsjuk när han säger "Du skall inte ha några andra gudar vid sidan av mig" är missupffattat. Det är inte så att Gud menar att det finns andra Gudar och att man inte ska tro på dem, utan att det inte finns andra Gudar, enligt kristendomen, därför ska man heller inte behöva tro på andra Gudar. Man ska "vara sin religion trogen" som det kallas. Annars var det jättebra skrivet!

  • Viktor Elmsjö 2009-03-23

    Bra arbete!

  • Viktor Elmsjö 2009-03-23

    JÄTTE MEGA BUS BUS

  • Ida Bjessmo 2009-03-16

    Jättebra

  • Jonathan Johansson 2008-03-04

    as bra jag fick Mvg

  • Ann-Marie Kilander 2007-09-20

    Tack Detta vad precis vad jag

  • Johan Andersson 2005-06-04

    Kanske det att påven är Guds s

  • Emilie Björkman 2005-04-20

    Du skriver att: "Reglerna inom


Källor för arbetet

Saknas


Källhänvisning

niki linnell [2002-11-28]   Världsreligionerna
Mimers Brunn [Online]. http://www.mimersbrunn.se/Vaerldsreligionerna_1640.htm [2014-09-01]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×

Senaste foruminläggen

annons

Ladda upp ditt arbete

Dela med dig, ladda upp ditt arbete och hjälp andra! Mimers Brunn söker ständigt nya arbeten på alla nivåer. Inget arbete är stort eller för litet för att ligga uppe på Mimers Brunn.

Ladda upp arbete

Senaste kommentarer

Mimers Brunn tipsar om

Gymnasievalet

Du står inför det första stora beslutet som kommer att påverka din framtid. Vad vill du blir när du blir stor? Gymnasievalet

Nya medlemmar

Senaste inloggningarna