Vikingarna

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Inledning

Bakgrund

Många har en fel bild av vikingen. Man tror att de var brutala män som bara var ute och rövade i Europa. Vikingar var ett handelsfolk som bytte varor med handelsmän från andra länder. De flesta vikingar livnärde sig på jordbruk. I detta arbete har vi tagit upp hur vikingen levde egentligen.

Syfte och mål

Vi vill ta reda på hur vikingarna levde och få en realistisk bild av hur det var. Vi vill ta bort bilden av den brutale vikingen med hjälm och horn.

Frågeställningar

Hur levde vikingarna?
 Hur livnärde de sig?
 Hur såg vardagslivet ut?
 Hur påverkades vikingarna av att Sverige kristnades (under 1000-1200-talen)?

Metod och material

Vi lånade ett flertal böcker på mediateket på Kullagymnaiset, Höganäs, för att sedan plocka ut böckerna med bäst fakta till våra frågeställningar. Vi sökte en del på internet men hittade bara en källa som vi tyckte var tillräckligt pålitlig. Vi har även använt oss av internet när vi har sökt bilder till vårt arbete.


Hur livnärde sig vikingarna?

Vikingarna var handelsmän , jordbrukare, jägare och fiskare. De flesta vikingar var jordbrukare. Det var inte lätt att vara bonde. De flesta var tvingade att bruka magra jordar under dåliga väderförhållanden. Det var en av orsakerna att många sökte sig till avlägsna öar som Island för att hitta bättre mark att odla på. Man födde upp får, kor, grisar, getter, hästar, höns och gäss för köttets skull. Man fick även mjölk och gjorde ost och smör från korna och getterna. Husdjuren bodde i fähus som dem kunde gå in och ut i hur dem ville. Den säd man odlade var havre, korn och råg, och i Danmark även vete. De var tvungna att odla mycket på sommaren så att det räckte året runt. Om skörden inte blev så bra som beräknat hände det att folk svalt ihjäl. Det var svårt för en bonde att klara en gård alldeles själv. Till sin hjälp hade han sin familj, och även trälar (slavar) och drängar (fria män som inte ägde egen jord). I Danmark var det vanligt att många små gårdar låg samlade i byar. I Norge fanns inte mycket sammanhängande områden med bra jord, så där låg gårdarna en bit ifrån varandra. Man använde en malsten för att mala sädeskorn till mjöl. Den bestod av en understen, en översten och ett handtag.

Handelsmän reste långt för att handla med främmande länder. De förde med sig timmer för skeppsbygge, järn till verktyg och vapen, pälsverk som kunde bli varma kläder, val- och sälskinn som användes till rep och valben och valrossbetar som snidades till prydnader. Vikingarna bytte dessa produkter mot varor som var speciella för landet de var i. När handelsmännen var i England kom dem hem med vete, silver, tyger och när de varit i medelhavsområdet kom dem hem med vin, salt, keramik och guld. För att kunna ta sig till Konstantinopel (dagens Istanbul) seglade dem upp för floderna i Ryssland och fortsatte till fots eller på kamelrygg. I början bytte man varor mot varor. Senare blev vikingarna rikare och de köpte och sålde alltfler varor för pengar. Slavar var värdefulla. Man tog dem under härjningståg och sålde dem sedan.

I taken på husen fanns alltid ett hål där röken skulle komma ut. Man eldade hela tiden. Dels för matlagning och dels för uppvärmning av huset. Hålet gjorde egentligen inte så stor nytta, för huset var alltid fullt av rök. Det var stor skillnad på vad de fattiga och de rika åt, och det serverades också på olika sätt. De flesta vikingar drack öl som var bryggt på mältat korn och örter. Skillnaden mellan de rika och de fattiga var att de rika drack ur dryckeshorn med påkostade dekorationer medan de fattiga drack ur trämuggar. De vikingar som bodde nära vattnet hade av naturliga orsaker fisk som basföda. De fattiga bakade bröd på det de fick tag på. I en svensk utgrävning har man hittat en limpa som innehöll torkade ärtor och granbark. Kornbröd var det vanligaste medan de rikaste åt bröd bakat på vete. Vikingarna använde precis som vi gör nu vitlök i stuvningar och soppor. Man åt mycket vilda bär och frukter som äpple, körsbär och plommon. Man kryddade med bland annat pepparrot och kummin.


Hur såg vardagslivet ut?

Vikingarna byggde olika sorters hus, det berodde på vad man hade för material till hands. Om man t.ex. jämför ett hus i Danmark så ställer man upp taket med hjälp av träbjälkar, men i Ryssland så byggde man hus av furustockar. Man byggde inte husen för att de skulle stå där någon längre tid, utan när man ville flytta så övergav man bara huset och byggde ett nytt lite längre bort. På den tiden fanns ingen skorsten, utan eldstaden var öppen. Då var det väldigt lätt att husen brann ner. Golven var gjorda av hård stampad jord. Väggarna kläddes med hjälp av träplankor. Husen var mörka och rökiga, de hade inga fönster och knappt några möbler. De hade i stort sett bara hyllor, bänkar och klädkistor. Nästan alla hus såg likadana ut på vikingatiden. Mitt i hallen brann en öppen eld och i taket ovanför en rököppning. Man satt eller sov på bänkar längs väggarna med kuddar och dynor som var fyllda med dun eller fjädrar. Hos familjer som var rika kunde man hitta en kista där det fanns dyrbara saker i. På var sida om den stora hallen fanns det ofta mindre rum där man lagade mat eller till och med spann garn. De hus som låg nere i marken som var väldigt små användes som verkstäder, visthusbodar, ladugårdar eller vävstugor. En riktig vikingagård bestod av ett långhus och några mindre bodar. Det fanns också en hall där djuren fick stå under natten, den kallas ladugård. Man hade också en kornbod till spannmål. Säden var väldigt viktig för vikingarna, eftersom den användes till djurfoder om vinter och till ölen. Djuren var också viktiga för vikingarna. Hästarna användes för att ta sig fram överallt.

Man har hört mycket om att männen och kvinnorna var jämställda men riktigt så var det inte. De hade olika arbeten, kläder, livsstil och inställning. Dörröppningen i huset var gränsen. Allt inne i huset gjorde kvinnan. Hon lagade t.ex. mat, bryggde öl och beredde mjölk och kött till matvaror. De tvättade, tog hand om barnen och hushållet i stort. Det jobbigaste för kvinnan var att bearbeta ull till garn och väva och sy kläder åt gårdens folk, eller åt exportering. Mannen gjorde arbetet där ute, t.ex. åkerbruk, skogsarbete, fiske och jakt. Allt som gjordes utomhus var mannens uppgift att göra. De var också dem som bemannade fartygen i krigstid. Men om de var tvungna att flytta till ett annat land så följde kvinnorna med. Det var männen som också var hantverkare som arbetade med trä och metall. Det finare hantverket, guld och silversmide, var sannolikt också mansarbete. Utåt var det männen som representerade släkten och gården. De förde handlingar på tinget, hade hand om lagar och uttalade domar. Det var männen som bestämde över kvinnorna. Kvinnorna hade inte mycket att säga till om, de var tvungna att fråga sin man om de ville köpa något. Vikingabarnen gick inte i skolan, utan var hjälpredor i hemmet. Sönerna fick till och med följa med när männen skulle ut och plundra.

Vikingen brydde sig om sitt utseende väldigt mycket och vad han hade på sig. Kläderna var tillverkades av grova tyger men hade starka, klara färger. Ylle och linne var de vanligaste tygerna som användes. Tröjor var dekorerade med vävda eller flätade band, och kappor prydda med päls. De som var rika hade förstås finare kläder än den enkla bonden. Mannen hade långbyxor av olika utseenden och på överkroppen bar han en kolt (en lång, kraftig skjorta som hölls ihop med hjälp av ett bälte.) På fötterna hade man skor som var gjorda av skinn.

Vi tycker att det är rätt stor skillnad om man jämför nu och då. Skillnaden börjar redan vid husen. Vi har stadigare hus än vad de hade. Vi har värme, finare möbler, sett i våra ögon, och de flesta har en skön säng att sova i. Arbetena är också helt annorlunda. Nu jobbar kvinnorna vanligtvis inte i hemmet utan har samma jobb som männen har. Man kan säga att arbetena har utvecklats till ett mer jämställt läge mellan mannen och kvinnan. En likhet är att vi och de är lika måna om våra utseenden, även om vår utseende fixering baseras väldigt mycket på medias ideal av människan. Fast om vi hade haft deras kläder nu, så hade vi sätt roliga ut med våra ögon. Så vi har utvecklats på många sätt.


Hur påverkades vikingarna av att Sverige kristnades?

Norden började kristnas i slutet på 900-talet. Det var kungar och högre adelsmän som började stödja kristendomen och då var det som ett klartecken för det ”vanliga” folket att också gå över till kristendomen. Kungarna gick över till kristendomen för att de trodde att det skulle stärka deras makt. I Danmark var det kung Harald Blåtand som omvände folket under 960-talet. I början av 1000-talet kristnades Norge medan Sverige levde kvar med asatron fram till slutet av 1000-talet. Till Danmark och Sverige kom missionärerna mestadels söderifrån och till Norge kom kristendomen med engelska präster och missionärer.

Ansgar (801-865) var en man som levde som en munk i ett kloster i Sachsen. Han följde en tronpretendent (en som gör anspråk på något; tronkrävare) till Danmark 826. Han kom till Birka i Sverige 830 efter att ha predikat på Jylland. Det var Ansgar som byggde den första svenska kyrkan. Han utnämndes till ärkebiskop i Hamburg och i Bremen. Ansgar var de nordiska kyrkornas överhuvud ända till 1103. 1103 upprättades ett nordiskt ärkebiskopssäte i Lund. Av naturliga skäl byggdes kyrkor kring de stora handelscentra. Kyrkan tyckte att handelsmän skulle ha rätt att kunna gå i kyrkan även när de var på resande fot. När kyrkorna byggdes vid de stora handelsplatserna kom handelsmännen gärna tillbaka dit. Det gynnade alltså Sverige att bygga kyrkorna där.

I asatron trodde man på flera olika gudar. De hade olika uppgifter och vikingarna gillade att ”låta rätt man gör sitt jobb”. De hade därför svårt att ta till sig kristendomen som bara hade en Gud. Överguden kallades Vitekrist. Vikingarna började be till olika helgon, som precis som asagudarna stod för olika saker. I asatron trodde man på trollkonster, svartalver och gudariken. Detta var till stor fördel när Norden kristnades efter som den romersk-katolska tron var full av under och mirakel, änglar, djävlar och överjordiska världar.

Kyrkan var i hela Europa beroende av kungens beskydd. Kungariket legitimerades av kyrkan, därför hade kungamakten mycket att vinna när de stödde kyrkan.

Hedendomen och kristendomen var två väsentligt olika religioner. De som förespråkade kristendomen gjorde allt för att få den att ersätta hedendomen. De gjorde de hedniska traditionerna på ett kristet sätt. Ett exempel är att vikingarna bryggde öl till jul. Det var en hednisk tradition och de kristna förespråkarna fick det att bli ett kristen genom att säga att ölet skulle vigas till Kristus och Maria, för gott år och fred.

Man har frågat sig om människor i Norden verkligen blev kristna. Enligt en källa ska man besvara den frågan med ja, eftersom kyrkan omkring 1350 ägde cirka 40 % av all jord i Norge. Under senmedeltiden ägde kyrkan cirka 30 % av marken i Danmark, och i Sverige cirka 20 %. Markerna var gåvor från folk som ville att de skulle läsa själamässor över avlidna släktingar. De ville detta då det fanns en lära om att själen efter döden renades i skärselden. Kyrkan fick också pengar från kungar och andra höga ämbetsmän.


Slutsats

Många tror att vikingen bara var ute och härjade i Europa. Detta stämmer inte för de flesta var jordbrukare. Många var även handelsmän som köpte och bytte varor i andra länder. Det fanns säkert de som var ute och plundrade också. Vi tycker inte man kan dra alla över en kant. Det finns t.ex vissa svenskar som stjäler och mördar folk men det är defenitivt inte alla. Det var intressant att få veta att de använde samma kryddor som vi gör nu. Skillnaden mellan de rika och fattiga var nog större då än nu. De rika då drack ur dryckeshorn med fina dekorationer medan de fattiga drack ur simpla trämuggar. Nu dricker de rika ur dyrt porslin som ser lika dant ut som de plagiat de fattiga dricker ur. Med fattiga idag menar vi den vanliga medel Svensson. Fast egentligen prioiterar många porslin så det är nog inte så stor skillnad på fattiga och rika nu och då.

Den stora skillnaden mellan då och nu är, enligt oss, kvinnans och mannens roll i hushållet, och samhället. Kvinnan är inte bara hemma och lagar mat och tar hand om barnen, utan är i regel ute i arbetslivet och jobbar, och hon hjälper även ofta till med huset. Mannen är inte bara ute och arbetar med hus och gård utan har även mindre fysiskt ansträngande jobb. Som vi ser det tycker vi att mannen har en nästan lika stor roll i hemmets hushåll som kvinnan. Detta är väldigt olika från familj till familj.

Vi kan inte föreställa oss hur det hade varit om inte Sverige blivit kristnat. Det känns som att kristendomen blev snabbt accepterad av folket bara för att kungarna accepterade den. Fast egentligen accepterade kungarna kristendomen bara för att få mer makt. Om inte människan hade varit som den är hade inte Norden kristnats under vikingatiden. Med hur människan är menar vi att den hela tiden strävar efter att bli bättre och få mer status. Detta kanske inte gäller alla, men överlag tror vi att det är så. Vi tror att även om kristendomen inte kommit till Norden under vikingatiden hade kristendomen kommit hit förr eller senare ändå. Vi tycker det var smart att använda de gamla hedniska traditionerna i kristnad form för att få vikingarna att acceptera kristendomen. Vi hade själva tyckt det ...