Vilhem Moberg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Carl Arthur Vilhelm Moberg, som är hans hela namn, föddes år 1898 i ett torp i skogen i orten Moshultamål i Småland. Han tillhörde en fattig soldat- och bondesläkt utan bildning. Föräldrarna ville att han skulle ta över gården när han blev äldre. Moberg sökte sig bort från hemmet med fantasins hjälp. Han tog varje chans att läsa i det bokfattiga hemmet. Helst läste han om äventyr och rebeller. Han har kallat läslusten sin barndoms ¨största lidande¨.

Moberg gjorde allt för att komma över litteratur. Som ung lyckades han låna ett vandringsbibliotek från folkbildningsförbundet. För att kunna låna alla böcker fyllde han på namnlistan med personer från bygden som inte ens kunde läsa, han använde till och med namn från gravstenar. Några författare som Moberg upptäckte då var Dumas och Conan Doyle och Strindberg och Tolstoj.

Moberg ville inte bara läsa, han ville skapa egna historier också. När han var 13 år ställde han upp i tidningen Bokiga Blads pristävling om den bästa historien av en ung skribent. Mobergs bidrag till tävlingen var en novell om en man som slutar supa. Han hamnade på 18:e plats av 20 belönade verk. Belöningen var en plansch med aftonbladets karta över ätliga svampar. Moberg åt inte svamp.

Vid 20-årsåldern förklarade Vilhelm Moberg, (även om karriären inte fick någon rivstart), att hans mål i livet var att bli en ¨berömd och riksbekant författare.¨ Han tillade också lite blygsamt: ¨dit har jag långt kvar.¨ Men han skulle lyckas med målet även om det var långt kvar, han beskrev det så här: "Det är inte drömmar - det är självkännedom parad med småländsk seghet." Han hade blivit hindrad av sjukdom på sin väg mot studentexamen och de små litterära verk han skrev blev inte publicerade. Och han lockades inte heller av de yrken han tidigare försörjt sig på, i skog, jordbruk, glasbruk, och industri. Mobergs största glädje i livet var tankearbete och fantasi, och det han ville syssla med var att berätta om sådant han tyckte var viktigt och han ville påverka människors tankar och känslor. Därför tog han istället anställning som journalist i väntan på det litterära genombrottet.

1921 tvingades Moberg till ett års militär tjänstgöring i Växjö. Moberg var av den typen som hade svårt för hierarki och order, och han blev den bråkstake som utmanade befälen. Han sattes i arrest då och då på grund av att han olovligen smet till folkets park för att dansa. Men det var här han gjorde sin litterära debut. För att kunna skriva i hemlighet sydde han in papper och pennor i madrassen, när inte det inte gick att smuggla in papper skrev han på toapapperet. För att ta ut hämnd på militärtjänsten skrev han komiska historier om befälens dumhet och systemets fel. Resultatet blev debutverket, I vapenrock och linnebyxor, Moberg gav själv ut verket och snabbt sålde de 800 exemplaren slut.

1923 gav Moberg ut en samling bygdehistorier i 2000 exemplar, men han lyckades knappt sälja några exemplar alls. Han blev av med boklagret först ett decennium senare i samband med en flytt. Han och kollegan Eyvind Johnson dumpade böckerna i sjön. Strax efter fick Moberg höra att det utbrutit fiskpest i sjön.

Trots motgångarna fortsatte Moberg att skriva och gjorde en hyfsad framgång med en pjäs, han fick då råd att ta ledigt från tidningen, så att han kunde skriva romanen Raskens. Bonniers bokförlag antog romanen och den blev en succé, både hos recensenter och hos allmänhet.

Efter Raskens släppte Moberg många andra böcker som blev kända: Soldat med brutet gevär, Rid i natt!, Din stund på jorden, Mans kvinna och många andra böcker. I samband med andra världskriget började Moberg också mycket aktivt engagera sig i samhällsdebatten. Också här utnyttjade han sin litterära tallang genom att i skickliga paralleller med mycket humor och ofta med grova sarkasmer häckla motståndarna. Så blev Moberg en av centralgestalterna i den politiska offentligheten. Han blev avskydd i många politikerkretsar, men han blev ofta mycket uppskattad av allmänheten.

År 1973, bara ett par veckor före sin 75-årsdag, , dränkte sig Moberg i en sjö vid hemmet i Roslagen. Han hade då blivit sjuk, och när han inte orkade skriva mer ville han inte längre leva.


Litterärt pris

År 1939 vann Vilhelm Moberg samfundet De Nios stora pris.


Utvandrareposet

Vilhelm Mobergs verkliga mästerverk är det stora utvandrarepos som består av de fyra romanerna ¨Utvandrarna¨ (1949), ¨Invandrarna¨ (1952), ¨Nybyggarna¨(1956) och ¨Sista brevet till Sverige¨ (1959). Böckerna handlar om ca 15 personer från Småland som utvandrar till Amerika. Med ett mycket omfattande och dokumentärt förarbete skildrar romanserien inte bara ett antal gripande människoöden utan den kan också läsas som ett stycke historia och socialreportage. På senare tid har utvandrareposet fått en förnyad aktualitet genom musikalen ¨Kristina från Duvemåla¨. Vid en omröstning av svenska folket år 1998, utsågs Mobergs romanserie till ¨århundradets svenska bok¨. Under 50-talet, när Moberg skrev böckerna befann han sig i Amerika. Han hade då själv utvandrat till Amerika. Många av de böcker Moberg skrev var, liksom dessa, självbiografi.


Titlar av Vilhem Moberg

År
I vapenrock och linnebyxor 1921
Raskens 1927
Allmogedramer… 1929
Långt från landsvägen 1929
De knutna händerna 1930
Marknadsafton 1930
A.P. Rosell, bankdirektör 1932
Bönder emellan 1933
Mans kvinna 1933
Våld 1933
Femtioårsdagen 1934
Sänkt sedebetyg 1935
Sömnlös 1937
Jungfrukammare 1938
Kyskhet 1938
Giv oss jorden! 1939
Kassabrist 1939
De knutna händerna 1939
Änkeman Jarl 1940
En löskekarl 1941
Rid i natt! 1941
Rid i natt! 1942
Mans kvinna 1943
Soldat med brutet gevär 1944
Vår ofödde sån 1945
Brudarnas källa 1946
Gudens hustru 1946
Utvandrarna 1949
Invandrarna 1952
Det gamla riket 1953
Jungfru Maria på fattiggårn 1953
Att övervaka överheten 1953
Lea och Rakel 1954
Därför är jag republikan 1955
Nybyggarna 1956
...