Vinsten

6 röster
57453 visningar
uppladdat: 2007-09-18
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Vinsten

En dag när jag cyklade ner till tobaksaffären hände något som skulle förändra hela mitt liv...

Inledning

Jag heter Richard Blomdahl och är en 32-årig smålänning. Det jag ska berätta om nu hände för fem år sedan. På den tiden körde jag runt i en buss hela dagarna. Samma runda dag ut och dag in. Jag var minst sagt trött på det! Jag beklagade mig väldigt mycket och funderade på om det var värt att leva? Allt var den dåliga lönens fel, trodde jag.

Mitt liv var relativt ensamt. Jag bodde i en tvåa i centrala Växjö med min katt Felix. Varje fredag gick jag ut på krogen med mina enda vänner, Hans och Lars. Min stora dröm var att hitta en livskamrat som jag kunde dela livet med. Tyvärr hade jag väldigt dåligt själv-förtroende och trodde att jag inte dög. Kvinnor vill bara ha rika och stiliga män, tänkte jag.

Dagen då allt förändrades

Dagen då allt hände började allt som vanligt. Klockan sju ringde väckarklockan. Med trötta steg lunkade jag in i badrummet och tog en kall dusch. Efter att ha ätit en sund frukost bestående av havregrynsgröt och mjölk, cyklade jag ner till busstationen. Längst in i det stora garaget stod buss nummer 30 som jag skulle köra några timmar framöver.

Väl hemma efter arbetet åt jag en stor middag eftersom jag inte hunnit äta mer än ett äpple under dagen. En timme senare cyklade jag ner till den slitna tobaksaffären på Drottninggatan. När jag skulle betala hittade jag inte min plånbok. Som tur var hade jag lite småpengar i bakfickan. Det var inte det enda som fanns i fickan, jag hittade även en oskrapad trisslott! Hur i hela världen kan den ha hamnat där? tänkte jag.
− Jag har inte köpt någon trisslott på flera månader, sa jag tyst för mig själv.

På bänken utanför butiken skrapade jag lotten. Ruta efter ruta blev bortskrapad. De åtta första rutorna hade valörerna: 2x50:-, 2x75:-, 1x25:-, 1x100 000:- och två stycken ”två miljoner”. Den sista rutan skrapade jag sakta bakifrån. En nolla, tre nollor, sex nollor… Skulle den sista vara en tvåa? Svetten rann... Det var en tvåa!
− TVÅ MILJONER KRONOR! utbrast jag i glädje.

Någon minut senare cyklade jag hemåt gladare än någonsin med en stor check under armen . När jag väl kom hem skyndade jag mig till stereon för att sätta på Mange Schmidts låt ”Glassigt”. Sedan lutade jag mig tillbaka i den mjuka tygsoffan och njöt.

”Jag grävde i fickan och kände något,
det visade sig vara en gammal trisslott.
Jag skrapade och till min stora förvåning
hade jag plötsligt råd med ny våning,
bubbelpool och en resa runt jorden.
Det går bra nu, ta mig på orden.”
Ur Mange Schmidts ”Glassigt”

Drömmen går i uppfyllelse

Jag ville att vinsten skulle bli en stor överraskning så jag sa inget till Hans och Lars förrän dagen därpå. Innan jag la mig ringde jag och begärde ledigt för morgondagen. Jag har nog aldrig sovit så bra som jag gjorde den natten.

Nästa morgon startade jag med den vanliga frukosten. Vid elvatiden gick jag ner till centrum för att lösa in checken på Nordea. Jag valde att sätta in 100 000 kronor på mitt kortkonto, resten satte jag in på mitt sparkonto. Nu var det dags för att shoppa!

MQ blev affären där jag spenderade mest pengar. Dum som jag var köpte jag en smoking till kvällen för hela 10 000 kronor. Förutom det köpte jag en skjorta för 1 200 kronor och ett par skinnskor för 1 500 kronor.

Tiden går snabbt när man har kul och klockan slog sju. Det blev dags att dra ut på krogen. Dressad i mina nya kläder cyklade jag visslande och glad ner mot torget. Där stod Hans och Lars gapandes av förvåning när de såg mig i min nya outfit.
− Vad har hänt? utbrast Hans.
− Tror det eller ej men jag har vunnit pengar, mycket pengar, sa jag lågt.
− Vad? Hur? sa Lars innan jag avbröt honom.
− Det har vi inte tid att snacka om nu, vi måste skynda oss till köpcentret.
− Ni måste skaffa riktiga kläder innan det stänger, jag betalar, sade jag glatt.

En timme senare satt vi alla tre på den dyraste krogen i Kronobergs län iklädda nya smokings. Jag frågade kyparen vad det skulle kosta att få sitta i V.I.P-avdelningen? Han berättade att man egentligen måste vara medlem för att sitta där men för rätt summa pengar skulle det vara möjligt.

10 000 kronor fattigare satte vi oss i V.I.P-avdelningen och beställde in de dyraste drinkarna. Ända in på småtimmarna klunkade vi dyra drinkar som aldrig förr. Men var de verkligen godare än de billigare varianterna och hade vi verkligen roligare än förut? Det var inget som vi tänkte på då i alla fall.

Vid fyratiden tyckte Hans och Lars att det var dags att gå hem, de tackade så hemskt mycket och tog sedan en taxi hem. Jag ville stanna ett tag till. Några minuter senare såg jag henne, den vackraste tjejen jag någonsin sett. Hon satte sig ensam vid den stora baren bakom mig. Med en massa sprit i magen fick jag betydligt bättre självförtroende. Jag tog mod till mig och sa till kyparen att jag ville bjuda tjejen på en ”Dry Martini” och att han kunde hälsa från mig.

När hon fått drinken började hon sakta närma sig. Hon satte sig mittemot mig, med det vackraste leendet och sa:
− Vad fick dig till att bjuda mig på en drink?
− Du är den vackraste person jag någonsin sett, jag kunde inte motstå det, sa jag utan att rodna det minsta.

Vi pratade och pratade fram till klockan halv sex då vi båda insåg att det var dags att gå. Jag följde henne hem. Jag trodde inte det var sant men hon frågade verkligen om jag ville stanna där. Ni kan ju gissa vad jag svarade.

En vecka senare hade jag så gott som flyttat in hos henne. Förresten ”hon” heter egentligen Charlotte Pärsson och är tre år yngre än mig. Hon arbetar som journalist och bor i en fyra några kvarter ifrån min lägenhet.

Det gick några dagar och jag var verkligen lycklig. Jag kände mer och mer att pengarna inte spelade någon roll, inte för mig i alla fall. Men jag trodde ju att Charlotte bara gillade mig tack vare mina pengar. Jag bestämde mig för att lägga de sista pengarna på en drömresa till Charlotte och mig och sedan bara hoppas på att hon ville ha mig utan alla pengar. Resan kostade strax över en miljon och målet var ett lyxhotell i Brasilien.

Någon dag innan jag hade tänkt berätta om resan för Charlotte, läste jag något förfärligt på text-TV. Det stod:

Stort flygbolag i konkurs
Ett stort europeisk flygbolag som framför allt har resor till Sydamerika har gått i konkurs. Många svenskar kan ha förlorat mycket pengar.

Jag kunde inte tro att det var sant, en miljon kronor slängda rakt i sjön. Vad skulle Charlotte säga? Det är helt kört, tänkte jag. Jag fick panik. Allt självförtroende jag skaffat mig gick i kras. Jag packade ihop alla saker jag haft hemma hos Charlotte och skrev sedan en lapp där jag berättade sanningen om hur jag först blivit ”rik” och nu blivit av med pengarna. Jag avslutade lappen med:
Jag förstår att jag inte längre duger,
du får lycka till att hitta en ny.
Jag kommer alltid att älska dig.
Din Richard

Förtvivlad cyklade jag hem till Hans. Han undrade vad i hela världen som hänt med mig? Jag berättade och han försökte trösta mig. Veckorna gick och jag levde som förut. Men nu var det inte pengarna jag saknade utan min kära Charlotte.

En måndag eftermiddag när jag körde runt i min buss klev helt plötsligt Charlotte på. Utan att säga ett ord gav jag henne biljetten och såg henne i ögonen, det var precis samma gnista som förut. Det var fler folk i kön så hon var tvungen att gå vidare.

Två timmar senare var mitt skift slut och tro det eller ej men Charlotte satt kvar i bussen. När jag parkerat den kom hon fram till mig och gav mig en stor, varm kram och sa gråtandes:
− Var har du varit, jag har letat överallt!
− Men… men… alltså? var allt jag lyckades staka fram.
Jag berättade sedan att jag trodde att alla kvinnor bara brydde sig om pengar och att jag inte trodde att jag dög utan dem. Hon trodde att jag skojade.
− Det är ju dig jag älskar, inte några pengar, fattar du?
− Så du menar att du gillar mig ändå? sa jag.
− Ja självklart! Richard jag älskar dig, jag har letat i hela Växjö efter dig och nu har jag äntligen hittat dig!
− Lova att du aldrig lämnar mig igen? for...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Vinsten

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2012-04-02

    One word, AWSOME!!!

Källhänvisning

Inactive member [2007-09-18]   Vinsten
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=8558 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×