Voltaire

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

François-Marie Arouet (Voltaire), föddes 21 november 1694 i frankrikes huvudstad paris. Han var en fransk författare, deist och upplysningsfilosof. Han var också en av sin tids mest inflytelserika personer. Han dog 30 maj 1778. Under sin livstid var Voltaire mest känd som en stor författare av tragedier. Han är mest känd för sin roman Candide .
Han är också känd för sitt skarpa intellekt, sina skrifter inom filosofi och försvar för medborgeliga rättigheter såsom rätten till en rättvis rättegång och sin argumentation för religionsfrihet.

i Frankrike är han ihågkommen som en modig debattör, som stred för medborgerliga rättigheter och som pekade på hyckleri och orättvisor .Han kritiserade det som han ogillade och det fortsatte han med även fast han blev både fängslad och landsförvisad ett antal gånger.

Voltaires mor dog när han var sju år gammal. När han var nio blev han skickad till en välkänd jesuitisk skola, Colége Louis-le-Grand, och där blev han tills han var sjutton. troligen grundlades även hans intresse för teater på skolan . När han vid sjutton års ålder kom hem från skolan med sin examen ville Voltaire börja en karriär som författare, men hans far sa emot.

Senare låtsades han arbeta på en advokatfirma i Paris medan han egentligen ägnade sin tid åt att skriva smädedikter. På grund av detta skickade hans far 1714 ut honom på landsbygden i ett år, men inte heller det fick honom att ägna sig åt sina studier istället för litteratur.

Voltaire återvände till Paris senare och Den 16 maj 1717 blev han skickad till Bastiljen, för några satiriska epigram om den dåvarande regenten, Filip av Orleáns. Han satt i fängelset i elva månader och samtidigt skrev han färdigt sin pjäs Oedipe, skrev delar av diktverket Henriaden och beslöt sig för att byta namn. Oedipe uppfördes på Thétre Français, som framfördes 45 kvällar. Pjäsen gav Voltaire både berömmelse och pengar.

Sedan han frisläppts från Bastiljen i april 1718 kallade han sig Arouet de Voltaire eller bara Voltaire.
Ett gräl med en adelsman gjorde att Voltaire 1726 fick gå i exil i England för att slippa fängelse. Händelsen påverkade Voltaire starkt. Han utmanade adelsmannen adelsmannen på duell. Samma morgon som duellen skulle ha ägt rum, den 17 mars 1726, blev Voltaire arresterad och skickad till Bastiljen för andra gången. Han valde att gå i exil i England istället för fängelse i Frankrike.I England skrev han färdigt hjältedikten Henriaden som gavs ut 1728. den blev mycket uppskattad.

När Voltaire återvände till Frankrike fortsatte han sin karriär. Vid denna tid publicerade han pjäser som Brutus, Zaire och Eriphyle. Karl XII kom ut 1731, och sågs som en inträngande psykologiskt trovärdig skildring av den svenska kungen Karl XII. 1733 publicerade han Lettres philosophiques sur les Anglais ( "Filosofiska brev om engelsmännen") Boken ansågs ytterst farlig och förbjöds den 10 juni 1734, beslagtogs och brändes det blev en häktningsorder mot författaren och hans hem genomsöktes. Voltaire själv satt tryggt i Lorraine, hos författaren Émilie du Chtelet som han hade ett förhållande med sedan året innan. Han flyttade in i hennes slott i Cirey, på gränsen mellan det franska distriktet Champagne och Lorraine.



några av Voltaires verk:

Oedipe (1719) , pjäs
Henriaden (1728) , diktverk
Karl XII (1731) , essä
Zaire (1732) , pjäs
Lettres philosophiques sur les Anglais, (1733) , essä
Filosofiska brev (1734) ,essä
Cesars död (1735) , pjäs
Den förlorade sonen (1738) , pjäs
Fanatismen (1742), pjäs
Mérope (1744) , pjäs
Zadig (1748) , prosa
Le Siècle de Louis XIV (1751) , historisk essä
Doktor Akakias stridsskrift (1752) , prosa
Micromegas (1752) , prosa
Candide (1759) , roman
Skottländskan (1760) , pjäs
Traktat om toleran...