Wilhelm Moberg

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Kort fakta

Författaren Carl Arthur Vilhelm Moberg föddes i Småland, den 20 augusti 1898.
I ett soldattorp strax utanför byn Moshultamåla i Algutsboda socken i Småland .
Hans familj var av det fattigare slaget men någon nöd fanns där aldrig, och trots en hård uppväxt har Vilhelm Moberg alltid talat om den som om hans tidigaste år var mycket bra.

Mobergs pappa som hette Carl Gottfrid Moberg var yrkessoldat vid Kalmars regemente. Pappan ville gärna att Vilhelm också skulle bli soldat eftersom soldatyrket hade gått i släkten länge, men så blev det aldrig för det slutade när Gottfrid dog 1950. Eftersom Vilhelm hade andra intressen ville han inte bli yrkessoldat. Vilhelm Moberg växte upp i en liten bondby och det var där han fick se hur det fungerade
Vilhelms pappa berättade olika historier som senare återkom i Vilhelms böcker. Alltså nästan allt som han upplevde eller snappade upp som liten har han senare skrivit ner i sina böcker, hans barndom satte alltså stor prägel på hans liv och böcker.
Hans mamma härstammade från bönderna. Hans mamma hette Ida Charlotta Aronsson. En stor del av släkten på hennes sida kom att utvandra till Amerika och detta har stor betydelse om inte avgörande så väldigt stor till att Vilhelm senare även skrev om utvandrarnas öden.

Moberg som ung skribent

När Vilhelm var elva år fick han sitt första jobb och det var som spring pojk på ett glasbruk. Han hade ju hjälpt till hemma tidigare på åkrarna och han hade även varit med om att få hugga skog, men detta var hans första riktiga jobb. Han gick i skolan också Vilhelm älskade skolan och ville lära sig allt som gick att lära sig. Det bästa han visste var att läsa. För att kunna låna så många böcker som möjligt från biblioteket skrev han olika namn på låneblanketten från människorna som levde i bygden. Ibland hände det att det slank med några personer som inte kunde läsa, eller till och med var döda. Tillsammans med några kompisar bildade han när han var tolv år en bokklubb tillsamman med några kompisar där de samlades och lånade böcker av varandra. Vilhelm kom efter ett tag på att han ville skapa egna historier också. När han var tretton år deltog han i en pristävling om bästa historien av en ung skribent i tidningen Brokiga Blad. Han skrev en liten novell om en man med alkoholproblem som tillslut drar sig ut ur sina problem och blir frisk. Det gick inte särskilt bra för Vilhelms bidrag som slutade på en 18:de plats av 20. Det pris han fick som tack för att han deltagit var en färgglad plansch över vilka svampar som var ätbara. Vilhelm tyckte inte ens svamp.
En gång när hans mamma hade tapetserat om hemma med tidningspapper såg Vilhelm att den senaste delen av äventyrsromanen Den hemlighetsfulla ön på väggen. För att kunna läsa fortsättningen på baksidan fick han lov att riva ned den, vilket hans mamma inte uppskattade särskilt mycket. Vilhelm läste allt som kom i hans väg.
Men han gick bara fyra månader om året i skolan. Redan under åren i skolan kom han på att han var före alla andra och började därför leta efter något nytt att göra. ´

Början Av Livet

Under den här tiden var det mycket populärt att flytta till Amerika. Människorna lämnade fattigdomen och hoppades på att få ett bättre liv i Amerika. Även Vilhelm tänkte flytta dit, dessutom hade han fått en gratis biljett av några släktingar han hade där. Tyvärr så var han den ende av de tre sönerna som fortfarande var vid liv. Vilhelms föräldrar blev förtvivlade när han berättade för dem att han tänkte åka till Amerika. De kom då med ett utmärkt erbjudande som han tog direkt.
Nämligen att de skulle betala in honom på högskolan som han verkligen ville gå på. Egentligen visste han att de inte hade råd med det, men hans pappa sålde en kull med smågrisar så de fick ihop pengar till studierna.
När Vilhelm förstod att han var tvungen att göra något med sitt liv, för han kunde ju inte sitta och läsa tidningsartiklar hela livet, började han att recensera ett hundratal teaterföreställningar i hopp om att även själv få vara med och spela .
Han blev aldrig någon skådespelare och under ett par år tog han jobb lite överallt. 1917 sökte han då in till en högskola i hopp om att efter tre år ta en examen, men han kom aldrig så långt då han som många andra insjuknade i spanska sjukan och var väldigt nära att dö. Men han klarade sig turligt nog ur sjukdomen och han började därefter skriva berättelser som han skickade in till olika tidningar, men han lyckades inte få något publicerat och drog sig tillbaka lite.
År 1919, när han var 21 år började han att arbeta som lärling på Vadstena Läns Tidning. Att arbeta som lärling gav inga pengar, så han började söka jobb på andra tidningar. Han fick efter ett tag ett jobb på tidningen Västra Östergötlands Tidning i Motala. Där skrev han artiklar, noveller, och berättelser om livet på landet.
Efter några månader fick Vilhelm höra att tidningens ägare tyckte att Vilhelm var för kritiskt i sina artiklar. Det ledde till att han förbjöd Vilhelm att skriva om personer som ägaren kände. Detta kunde Vilhelm inte acceptera så han åkte hem till Småland igen och började arbeta på en annan tidning.

På det nya arbetet, som låg i Alvesta fick han en lön på 7 öre/raden. Det gjorde att han fick en inkomst så han kunde gifta sig med sin Margareta som han under en lång tid varit förlovad med. Så småningom fick de tre barn, två flickor och en pojke.
Trots att han då äntligen fått ett fast arbete med skaplig lön, kände han fortfarande draget till teater. Då och då fick han några småroller, men han insåg senare att han själv borde skriva pjäser. Han satte igång att skapa några pjäser som snabbt blev populära bland folket. Bland de mest kända är Kassabrist, och Marknadsafton. Efter ett tag började pengarna att rulla in och han sade upp sig från tidningen.
När nu dramatiseringen gått så bra tänkte Vilhelm att om han skrev böcker skulle de kanske gå lika bra det också. Så han började skriva böcker. Han skickade in sina manuscript till en massa olika förlag, men de ville inte göra böcker av hans romaner.


Militärtjänst Och Framgången

År 1921 avbröts alla hans project under ett år, när han blev inkallad att göra militärtjänst i Växjö. Eftersom Vilhelm var pacifist så brydde han sig inte så mycket om vad han egentligen skulle göra där. Istället gick han ut till Folkets Park och dansade på kvällarna.
Han sattes i arrest, men det tyckte han var bara bra. Genom att sy in papper och pennor i madrassen så kunde han sitta och skriva där. Resultatet från den tiden blev boken I vapenrock och linnebyxor. Det är en bok som innehåller en massa komiska historier om befälens dumhet som sålde 800 exemplar.Så fort han kom hem igen fortsatte han att skriva romaner och skicka in dem till olika förlag. 1923 gav han ut en samling bygdehistorier i 2000 exemplar. Han lyckades knappt sälja några exemplar alls.

Han fortsatte att skicka in sina romaner och år 1927 antog förlaget Bonnier äntligen hans roman Raskens som handlar om en soldat, hans fru, och deras barn. Folket älskade den och den blev en succé. Boken har många likheter med det liv som hans far och tidigare förfäder måste ha levt (Moberg var av en soldatsläkt). Raskens gav Moberg ett visst rykte inom författarkretsar.
Nu hade framgångarna börjat…

Författandet

Vilhelm Moberg blev tillsammans med August Strindberg Sveriges mest kända författare. Alla Vilhelms böcker är romaner. Han skriver om fattigdom och elände och skillnaden att vara rik och att vara fattig.
Hans barndom har präglat hans sätt att skriva på, och även vad han valt att skriva om. Många av hans böcker är skrivna på småländska. Det finns en stark anknytning till naturen i Mobergs böcker. Han beskriver miljön, skogen, och dofterna tydligt. Personerna i böckerna är mycket väl beskrivna såväl utseendemässigt som känslomässigt.

Efter att ha läst lite av Vilhelm Moberg märker man att han kryper in i personernas huvud och kommer fram till vad de tänker. Resultatet blir levande och verkligt.
Något typiskt i Mobergs författarstil är den styrka han lägger orden i meningarna. Jag personligen tycker att en del meningar nästan låter lite bibliska. Ett exempel på det är inledningen till "Sista brevet till Sverige": "Detta är sista delen av en berättelse om några människor, som från sina hem i Ljuder i Sverige utvandrade till Nordamerika.

År 1933, när han var 35 år skrev han kärleksromanen Mans kvinna. Soldat med brutet gevär handlar om hans egna barndomsupplevelser.

1935-1939 skrev han trilogin Sänkt sedebetyg, Sömnlös, & Giv oss jorden som handlar om Knut Toring och hans liv. Han är en pojke som älskar att läsa, och blir sedan journalist i Stockholm, och återvänder senare till det hårda, trygga bondelivet. Mitt under andra världskriget när Hitler regerade, skrev Vilhelm boken Rid i natt. I den boken visar han tydligt hans hat mot nazismen, den utspelar sig under svensk medeltid och visar några svenska bönders kamp mot tyska adelsmän. Rid i natt har blivit film eller TV-serie.

Under den tiden skrev han också ett antal artiklar som han gav ut i en broschyr med namnet Sanningen kryper fram. Han var en av de få som vågade skriva om den svenska regeringen som lät tyskarna passera genom Sverige för att komma åt vårt grannland Norge. Det hela slutade med att Vilhelms böcker blev förbjudna i Tyskland.

Vilhelm hade ett stort intresse för historia. Den tid han var mest intresserad av var när svenskarna emigrerade till Amerika.

Han bestämde sig för att skriva en bok om utvandringen från Sverige till Amerika. Det gick lätt för honom att skriva om det han kände till och visste någonting om, men när han skulle skriva invandrarboken blev det svårare. Detta löste han genom att göra ett antal resor till Amerika för att lära sig lite mera om förhållandena där. Han hittade också ett antal gamla dagböcker, som människor skrivit från dagen de utvandrade från Sverige ända fram till deras död. Dessa dagböcker fick han stor nytta av åren 1947-1959 då han skrev hela utvandrarserien som blev att bestå av Utvandrarna, Invandrarna, Nybyggarna, & Sista brevet till Sverige.
Utvandrar-böckerna anses av de flesta vara Mobergs största verk. Moberg ansåg dock själv att han hade sparat det allra bästa till sist. Som avslutning till sin karriär hade han tänkt sig en stor roman som inte skildrade kungar och adelsmän utan det enkla folket.

Denna utvandrarserie blev hela 1701 sidor tillsammans och är mest känd av allt han skrivit genom tiderna. Den största anledningen till att denna serie blev så känd är nog för att många människor har haft släktingar och hört berättats om hur de hade det. En annan andledning är Wilhelms författarstil, som många människor drar sig till.

År 1999 gjorde Benny Andersson och Björn Ulvaeus sin succémusikal Kristina från Duvemåla som är baserad på Vilhelms utvandrarserie.
Vilhelm började på en roman, som aldrig blev färdig.

En familj från 1850 , som senare Immigrerade
till Amerika.

ANALYS AV MOBERGS FÖRFATTARTEKNIK

Kartan från Ljuder, som han höll framför sig på sängtäcket, hade formen av ett hjärta. Någonstans mitt uti det hjärtat låg den plats, där den gamle utvandraren hade tagit sina första steg på jorden. Den gamle i sängen var utestängd från det närvarande livet och hade ingenting att vänta av det kommande. För honom återstod endast det förgångna. Gamlingen hade åter letat sig fram till sin barndoms stigar. Charles O. Nelson, svenskfödd farmare i Minnesota, var gammal och halt och krokryggig och rörde sig med stort besvär på marken i sitt nya fosterland. Men liggande med värkande rygg här i bädden vandrade han fritt och lätt omkring på vägarna i den bygd där han föddes."

Den här texten är hämtad ur texten till "Sista brevet till Sverige". Jag tycker att den på ett bra sätt visar Vilhelm Mobergs författarstil. Han har en verklighetsbaserad historia, ofta understött med en stor mängd fakta för att stärka verklighetsintrycket samt en spänning för att hålla läsaren kvar vid boken.
(Vilket jag själv fick smaka på, skulle bara läsa lite av hans böcker men fastnade lite i böckerna, fick rycka mig loss från böckerna).

Moberg var alltid väl införstådd i de områden som han skrev böcker om. Det gick lätt när han skrev om bondebefolkningen i Sverige som han ju väl kände till.
Moberg har även ett poetiskt djup i sina texter , tycker jag.
Detta syns tydligt i exempeltexten. "Kartan från Ljuder, som han höll framför sig på sängtäcket, hade formen av ett hjärta. Någonstans mitt uti det hjärtat låg den plats, där den gamle utvandraren hade tagit sina första steg på jorden."

Slutet
Under 40-talet när andra världskriget bröt ut, var han stort engagerad i rättskandaler, han kämpade mot censur, rättsröta, och korruption, samt mot förtryck och maktmissbruk. Där framförde han tydligt sina åsikter.
Vilhelm började senare att delta i olika demonstrationer som t e x år 1968 då han deltog i ett demonstrationståg mot den grekiska militärjuntan.
Strax efter det köpte han en egen gård som han drev själv.
Hans liv blev tråkigt, han kände att han inte kunde skriva lika bra som förut, och ett liv utan att kunna skriva var för Vilhelm inget liv.
År 1973 orkade han inte leva längre så han skrev en lapp där det stod:
”Klockan är tjugo över sju, jag går att söka i sjön, sömnen utan slut.”
Han gick sedan ner i sjön och dränkte sig själv. Så slutade denna fantastiska författares liv.


Torpet där Moberg föddes är längesedan Utvandrarnas Hus i Växjö , som jag även själv besökt
borta.Det revs 1924. På platsen står en när jag gick i 5:an i Parkskolan , Laholm. Har lite
minnessten i granit,som för övrigt restes suddiga minnen därifrån.
medan Vilhelm Moberg fortfarande levde







Så här kunde det se ut där människorna hade samlats vid hamnarna
för att åka till Amerika . Det utvandrade nästan 5 miljoner människor
Amerika.








Vilhelm Mobergs romaner: Vilhelm Mobergs övriga författarskap:

Raskens (1927) I vapenrock och linnebyxor (1921)
Lång från landsvägen (1929) Prinsessan på Solklinten (1922)
De knutna händerna (1930) Inom Baggemosa ägogränser (1923)
A.P. Rosell, bankdirektör (1932) Svensk strävan (1941)
Mans kvinna (1933) Sanningen kryper fram (1943)
Sänkt sedebetyg (1935) Segerstedtstriden (1945)
Sömnlös (1937) Hatet och kärlekens diktare: Ragnar Jändel (1946)
Giv oss jorden! (1939) Den okända släkten (1950)
Rid i natt! (1941) Fallet Krukmakargatan (1951)
Soldat med brutet gevär (1944) Att övervaka överheten (1953)
Brudarnas källa (1946) Därför är jag republikan (1955)
Utvandrarna (1949) Komplotterna: affärerna Unman och Selling (1956)
Invandrarna (1942) Bondeåret (1966)
Det gamla riket (1953) Berättelser ur min levnad (1968)
Nybyggarna (1956) Min svenska historia 1 (1970)
Sista brevet till Sverige (1959) Min svenska historia 2 (1971)
Din stund på jorden (1963)
Förrädarland (1967)






Slutsats

I denna uppsats har jag berättat om Vilhelm Moberg. Hans uppväxt, liv, framgångar, författande, samt hur hans liv slutade.
Jag tycker att det har varit intressant att forska om honom. En del som var jobbig var när jag skulle leta fakta. Ibland stod fakta i olika ordning i de olika faktakällorna. Jag fick då lite svårt att veta vilket jag skulle tro på, men jag hoppas att jag fått allt i rätt ordning , eller i en röd tråd som du säger. Jag fick också ganska mycket hjälp av en bibliotekarie i Landskrona bibliotek , hon var nästan en Wilhelm Moberg och utvandra ”expert”.
Vilhelm tycks ha haft ett krokigt liv med upp och nedförs backar. Med det menar jag att han inte alltid haft det så lätt. Ibland verkar det ha varit riktigt svårt att ta sig igenom livet, medan det verkar ha gått riktigt lätt vid andra tillfällen. Jag har inte läst någon av hans böcker än någon gång i mitt liv ska jag garanterat läsa någon av hand böcker , kanske den rosen kritiserade serien om utvandrarna , man vet aldrig.
Vad har då våran käre Moberg lämnat efter sig till omvärlden? Jag vet inte riktigt hur jag ska svara på den frågan. Men när man tänker på Moberg , så tänker man automatiskt på utvandra böckerna , det gör jag i alla fall.
Än idag kan man åka till USA och träffa på folk med svenska bakgrunder. Jag ha...