Alla har en djävul inom sig

Alla har en djävul inom sig

Fan, helvetes jävlar! De är de orden som cirkulerat i mitt huvud den senaste tiden. Delvis för att jag gillar att svära i tid och otid men mest för att det verkade ju som att det faktiskt skulle lyckas för en gångs skull, att jag skulle lyckas. Det var över en vecka kvar till historia provet och novell utkastet som måste vara klart på torsdagen. Det var de perfekta förutsättningarna för en perfekt planering. Ägna en del av helgen till att göra klart utkastet och plugga det mesta till provet så att jag slipper ha allting hängandes över mig under veckan. Det fanns bara ett litet problem, nämligen jag själv. Long story short, klockan är nu kvart över fem, jag har inte skrivit någon novell och självklart inte pluggat inför provet i övermorgon. Med andra ord så är allt som vanligt.
Novell, hm, novell, jag har nog aldrig skrivit en novell förut i mitt liv. Och nu förväntas det att jag ska komma till lektionen i morgon
och lämna in en novell, en egen novell. En egen novell med temat “öppna dörrar”. Öppna dörrar, vad fan ska jag göra med den titeln?
- Du skulle ju kunna göra en novell, säger min inre och alltid så kritiska röst med en med en rejäl dos spydighet i tonen.
- För fan, jag har det tillräckligt jävligt med att skriva den här novellen utan att du står och kikar över axeln på mig, snäser jag tillbaka medan jag funderar på hur schizofren den här konversationen faktiskt är.
- Inse, du kommer aldrig att komma på någon novell tills imorgon, bara strunta i det, skippa skolan imorgon och dra till ungdomsgården istället, det har du förtjänat, skolan har varit tillräckligt jobbig för dig och du behöver ett break.
- Nej, det är inte så lätt, jag lär bli tvungen att skriva novellen i vilket fall som helst och sedan kommer jag att missa ännu mer i de andra ämnena och det har jag bara inte råd med.
- Du vet att mitt förslag lockar, varför försöka stå emot? Du är född skolkare, du har det inom dig. Gör vad du vill imorgon och njut av friheten.
- Det är så jävla lätt för dig att säga, du som bara sitter och betraktar mig lida alla helvetets kval dag efter dag. Jag hatar dig mer än du någonsin har fått mig att hata mig själv, vilket du har varit väldigt bra på under de senaste sexton åren.
- Du kan inte hata mig, jag är ju egentligen du själv och enda skillnaden mellan oss två är att jag är lycklig och fri, med andra ord är jag som du vill vara. Utan mig är du ingenting. Valet är ditt, vill du vara den olycklige saten du är nu med drömmar och hopp om att det finns något bättre eller bara bli den förstnämnda utan det sistnämnda.
- Jag har drömmar och hopp och de är inte tack vare dig, jag kan bli lycklig på egen hand, min dörr till något bättre är och kommer att förbli låst så länge jag försöker använda fel nyckel vilket jag har gjort så länge jag kan minnas. Du har jämt och ständigt gett mig nya råd om vägen till det jag vill uppnå men varje gång så har du varit framme och vridit på skyltarna och lett mig in i den ena återvändsgränden efter den andra.
- Du ska se att när stunden är kommen då du inte har någon kvar att vända dig till så kommer du krypandes tillbaka till mig.
- Vad måste jag göra för att bli av med dig? Ska jag behöva gå så långt att jag måste förgöra mig själv för att förgöra dig. Det beslutet är lyckligtvis väldigt avlägset men för varje vägskylt du vänder på så leds jag steg för steg allt närmare. Det känns som att allt jag gör slutar som du vill, varje uns av lycka har du slitit ur mina bara händer, varje ny dörr har du låst för att sedan svälja nyckeln, listan kan göras hur lång som helst. Du är Djävulen själv.
- Självklart. Jag är din djävul, alla har en egen djävul och allt handlar bara om att kontrollera den vilket du aldrig har varit särskilt bra på. Du bara ger upp, vilket jag hatar att se eftersom du gör allt alldeles för svårt för mig. Fattar du inte någonting, fattar du inte att jag bara vill ditt bästa?
- Hur fan kan du bara vilja mitt bästa?
- Varje gång jag vrider en skylt åt fel håll för att leda dig in på villovägar så är det för att du ska lära dig att försöka hitta din egen väg och inte vara beroende av andra. Jag låser din dörr för att du ska försöka lirk...