Marocko

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Fakta

MAROCKO

Stadsskick: monarki

Yta: 458 730 km2 (710 850 km2 inklusive Västsahara)

Huvudstad: Rabat

Högsta berg: Jbel Toubkal, 4165 m ö h

Viktiga floder: Moulouya, Sebou; Oum Er-Rbia

Invånare: 27,9 miljoner

Läs- och skrivkunninghet: 44%

Folkgrupper: araber ca 65% och berber ca 35%

Språk: arabiska, olika berberspråk, franska, spanska

Religion: sunnimuslimer (99%), krisna och judar.

Olika näringsgrenars andelar: jordbruk och fiske 14%, industri 33%, service och övrigt 53%

Säljs till andra länder: råfosfat, fosforsyra, fisk, textil- och skinnvaror, gödningsmedel, citrusfrukter, mattor

Naturtillgångar: fosfat, järnmalm, mangan, bly, zink, kol

Valuta: 1 diram= 0,85 SEK

Medlemskap i internationella och regionala organisationer: Arabförbundet, Arabiska Maghrebunionen, FN, IMF, Världsbanken, WTO, associeringsavtal med EU


GEOGRAFI

Jordbruk

Jordbruket betyder mycket ekonomiskt för Marocko och 41% av befolkningen arbetar med det. I Marocko odlar man mycket vete, korn, majs, citrusfrukter och oliver. Bara ca 18% av Marockos markyta är uppodlad och en större del utgörs av äng och betesmark. Vid kusten exporterar man mycket varor till andra länder bl.a till Indien, EG och Japan. Inåt i landet har man självhushållningsjordbruk som betyder att man odlar endast det man behöver för att kunna försörja sig och sin familj.
Förr var inte boskapsskötsel så viktigt men på senare år har dess betydelse ökat. Det vanligaste är att ha får.

Fiske

Fiskets betydelse har ökat särskilt efter man inrättade en slags fiskeri-bestämmande förening 1981. Man fiskar mycket från Atlanten där Kanarieströmmen har mycket planktonresurser. Viktigaste fiskehamnar är Agadir, Safi och Casablanca. 50% av fisket består av sardiner.

Skogsbruk

I Marocko finns det lite skog (12%). Marocko är en av världens största korkproducenter men odlar också alfagräs som används till papperstillverkning. På grund av korkindustrin betyder Marockos skogbruk ganska mycket av Marockos ekonomi.

Klimat

I de norra delarna av Marocko råder medelhavsklimat som betyder att somrarna är torra och heta och vintrarna är omväxlande.
Ökenvindar från öster är vanligt kan då ge temperaturerna 35 grader-40 grader. I de högsta bergen kan vintertemperaturen sjunka ända ner till –20 grader.
Nederbörden i norr cirka 1 200 mm/år och i söder är nederbörden mindre än 250 grader.

Djurliv

Förr levde antiloper, lejon och elefanter i Marocko men de har försvunnit för länge sen. Men uppe i Atlasbergen kan man hitta leoparder, som dock är mycket sällsynt. Djur som man fortfarande kan hitta i Atlasbergen är manfår, guldschakal, berberapa och berberkronhjort. Fåglar som klipphöna, lammgam och stor ökenfink. Ormar och ödlor är mycket vanliga och det finns en mängd giftiga arter. Grodor som t.ex skivtunggroda och västlig lövgroda finns i norra Marocko.

Växtliv

Vid medelhavskusten finns det mycket blomväxter med både europeiska och nordafrikanska ursprung. I bergen finns det mycket skog fylld med bl.a cypressväxten arar, stenek, dvärgpalm. I Atlasbergens skogar kan man också hitta korkek trots att det är mycket sällsynt. Söder om bergen kan man hitta torra och steniga ökenslätter med samma växter som stäppmarken har dvs. malörten, alfagräs m.m.
I söder inåt i landet kan man hitta trädet Argan vars frukter används till matlagningsolja och djurföda.

Terrängformer och berggrund

Marockos berggrund är veckad eftersom den en gång i tiden krockade med Afrika. Marocko upptas till största delen av Atlasbergens västliga partier. I norra Marocko ligger en bågformad bergskedja vid namn Rifatlas, som anknyter till bergen i sydöstra Spanien. Längre söderut kan man hitta tre parallella bergskedjor: Mellanatlas, Höga Atlas och Antiatlas.
I östra Marocko finns det mycket platåer som egentligen är stora sänkor som fyllts ut med sediment(jord-skrap).
Längs Atlanten finns det kustslätter t.ex Rhabslätten som är täckt med flodavlagringar.
Marocko drabbas ofta av jordskalv med mycket människodöd och husförluster.

HISTORIA

Förr bodde Berberstammar i Marocko och levde traditionellt och klassiskt. Men de började så småningom påverkas av kolonier vid kusterna. Efterhand utvecklades ett kungadöme omkring 200 f.Kr. Romarnas tradition tog över Marockos samhälle. Men stammarna i Atlasbergen stod emot och utgjorde ett hot.

Kungadömet hade bra kontakter med Spanien och dess öar, och på så sätt fick Marocko det bra ekonomiskt. Inne i landet tog romarna över och vid kusterna växte storstäder fram.

Den arabisk-islamiska religionen tog över berberreligionen år 710 e.Kr. Erövrarna bosatte sig i stad efter stad och gjorde städerna muslimska efterhand. Berberna försökte stå emot och hota erövrarna men lyckades inte. Istället bildades olika inriktningar mittemellan islam och berberreligionen, t.ex anammat och kharijitiska.

År 1666 kom en ny politisk rörelse under ledning av arabstammen Alawi-stammen. Rörelsen angrep fästena i väst och sedan fortsatte de norrut till Fés där de krönte den alawitiske Rashid till sultan. Rashids bror Ismail bestämde allt och han gjorde så att alawiterna stärkte sin makt. Men sedan gick det neråt igen och europeiska män över kontrollen för Marockos utrikeshandel och det skedde ett maktombyte mellan sultanen och Hassan I.
Under 1800-talet fram till 1912 hade marockanska sultaner tvingas att ge tillbaka de områden som de hade tagit över. Bl.a stora delar av Sahara, Frankrike och Spanien. Då skapades ett delat Marocko; det Franska Marocko och det Spanska Marocko. Det två delarna var inte självständiga stater d.v.s att något annat land, i detta fall Frankrike och Spanien, ”tog hand” om Marocko.

Det spanska Marocko i norr styrdes av av berbern Abd el-Krim som gjorde spanska Marocko till en republik under åren 1923-1926. I det franska Marocko började fransmännen bruka jorden och många företag grundades. I det franska riket blev det oroligt och det förekom religiösa protester bl.a angående sharia, den religiösa lagen. När Muhammed V (1927-1961) blev sultan blev det ännu fler protester och motsättningar mellan de franska myndigheterna och sultanen. Men sultanen stöddes av den växande marockanska nationaliströrelsen. Nationaliströrelsen bildade senare självständighetspartiet Istqlal.

År 1953 tvingades sultanen Muhammed V med familj att lämna Marocko. År 1955 kunde Muhammed återvända tack vare en befrielsearmé och år 1956 blir Marocko självständigt igen.
Efter självständigheten utvecklades ett flerpartisystem i Marocko,

Befrielsearmén Istqlal splittrades och istället bildades ”Union Nationale des Forces Populaires (UNFP), med Mehdi Ben Barka som ledare. Han dödades mystiskt i Paris år 1965.

År 1961 efterträdde Hassan II sin pappa Muhammed V. Hassan II försökte att starta två gerillakrig i Atlasbergen men lyckades inte. Sedan 1970-talet har man försöka smyginföra demokrati. Medans alla var så koncentrerade på konflikten i Västsahara försökte man försiktigt införa demokrati. År 1989 gick Marocko med i Maghrebunionen. Nu på senare tiden har Marockos ekonomi blivit friare och inte så organiserad som förut. Men Marocko är fortfarande ett mycket fattigt land.


RELIGION

De allra flesta i Marocko är sunnimuslimer (99%) och den resterade procenten är kristna eller romerska katoliker. Förr bodde det många judar i Marocko men de flesta har flyttat till Israel så nu finns det bara ca. 6000 judar kvar. De bor i Casablanca. Marockos kung, kung Hassan II, är släkt med profeten Muhammed och därför är Hassans titel ”De troendes befälhavare”.

Islam är mycket viktigt i Marocko och grannländerna. Religionen är en monoteism det vill säga att muslimerna bara får ha en gud, Allah. Helgondyrkan och vallfärder till helgongravar i närheten är vanligt och uppfattas vanligen inte som mot mot Islams monoteism. I Marockos religion är det vanligt med många religiösa brödraskap; marabu-kulter och sufi-ordnar.


SAMHÄLLSKUNSKAP

Stadsskick och monarki

Nationens högsta representant är Monarken som tillsammans med regeringen bestämmer i landet. Spanien har haft kolonier i Västsahara, men 1975 lämnade Spanien Västsaharas mark och då ändrades den Marockanska politikernas förutsättningar. Oppositionspartierna (de partier som inte tycker som regeringen), slöt upp kring kung Hassans uppfattning om ett självständigt Västsahara. Många samlades för att tåga in i Västsahara. Den så kallade ”gröna marschen”.

Den marockanska armén, som var ett tidigare hot mot regeringen, låstes in i Västsaharas ökenområden. Internationell kritik om rättsförhållandena i landet under 1990-talets första år ledde till frisläppn9ing av ett antal politiska fångar däribland Abraham Serfaty som var en mycket omtalad politisk fånge, fängslad för motsägningar mot att Marocko skulle ta över Västsahara. År 1993 genomfördes det första parlamentsvalet enligt den nya val-lagen.

Massmedier

I Marocko finns det 11 dagstidningar. Åtta arabiska och tre franska. De största är ”Le Matin du Sahara” i Casablanca och alAlam (”flaggan”) i Rabat. Och de utges av olika partier. Radion kom 1928 och nu sänder de på tre kanaler på arabiska, berbiska, franska och spanska. TV har de haft sedan 1968 och sänder på arabiska och franska.

Sociala förhållanden

Det finns många trygghetsförsäkringar, som betalas av arbetare och arbetsgivare. Men det är bara en liten del av befolkningen som det gäller. Vid sidan av dessa finns det tillfälliga mat- och sysselsättningsprogram för arbetslösa. Skillnaden på att bo i en stad och att bo på landet är stor. Framför allt på landsbygden är hälso- och sjukvården otillräcklig. År 1985 fanns det 89 sjukhus och 76 hälsocentraler med tillsammans 26 000 sängplatser och det är inte speciellt bra. Spädbarnsdödligheten är 6,7%

Kvinnor

I Marocko är de inte lika hårda på klädseln som i andra Arabländer. Det är familjen som bestämmer om kvinnan ska bära traditionell klädsel. I Marocko är det väldigt olika hur kvinnorna är klädda. De kan bära allt från linne och shorts till heltäckande slöjor, och de beror på olika klasskillnader, religionstolkningar och kultur. Hos berberna, Marockos urbefolkning, har kvinnorna hög ställning och det är egentligen bara i köket som männen är bossar. Precis tvärtom som i de flesta andra länderna bl.a Sverige. Några tjejer som jag har läst om berättar att de kände sig som VIP-gäster när de var där.

Import och export

Kriget i Västsahara har gjort så Marockos handel inte har gått så bra de senaste 30 åren. Exporten går mest till EG, Indien och Japan. Marocko exporterar mest fosfat, textilvaror, frukt och fisk. Marocko importerar mest kapitalvaror, olja och livsmedel från EG, USA och Frankrike.
Turism är en viktig inkomstkälla för Marocko eftersom Marocko är Nordafrikas populäraste resmål.

Domstolar

I Marocko finns det smådomstolar, regiondomstolar, appellationsdomstolar och en högsta domstol. Rättsordningen är inspirerad av islamisk och frank rätt.

Kommunikationer

Marocko har 10 större hamnar och 10 större flygplatser och ett välutvecklat transportsystem. Vägnätet är sammanlagt cirka 60 000 km varav cirka 30 000 km asfalterat. Järnvägen används mest till att transportera fosfat och har en sammanlagd banlängd på cirka 2000 km. Det största flygbolaget är ”Royal Air Maroc” och ägs till 90% av staten.

Utbildning

Av de vuxna människorna i Marocko är det bara 1/3 läs- och skrivkunninga. Det är betydligt många fler män som kan läsa och skriva, än kvinnor.
År 1963 infördes skolplikt för barn mellan 7 och 13 år. Efter den obligatoriska skolan kan man välja mellan att gå på en 4-årig yrkesskola eller en 7-årig teoretisk skola. På den obligatoriska skolan lär man sig arabiska och på fortsättningskolorna lär man sig arabiska och franska. Det finns också privata och utländska (franska) skolor. Marocko har sju universitet och de största heter ”Mohammed V”, som ligger i Rabat, och ”al-Qarawiyin” som ligger i Fés och räknas som världens älsta eftersom det grundades år 859.

Språk

Det vanligaste språket är arabiska som används av majoriteten av befolkningen.

Ute på landsbygden pratar man ofta berberspråk som t.ex Rif, Tamazightoch Shilh. Franska är också ett vanligt språk i Marocko som man bl.a lär sig på fortsättningsskolorna.

Industri

Industrin i Marocko är mycket svagt utvecklad och finns nästan bara i Casablanca men man försöker sprida den till andra områden. Viktigaste industrin är fosfatförädling, metallindustri, cementindustri, livsmedelsindustri, och textilindustri.

Försvar

I Marocko råder värnplikt dvs. att det är obligatoriskt en tjänstgöring i lumpen.

Den tjänstgöringen är 18 månader. Armén består av 175 000 man (flottan, flygvapnet mm.) Materialen (vapnen) är mordena och är av västerländskt ursprung. De senaste 20 åren har Marocko inte satsat lika mycket pengar på försvaret som de gjorde.

Näringsliv

Marocko är ett mycket fattigt land och det beror på att befolkningen ökar hela tiden, lite handel, politisk osäkerhet, vilket gör att Marocko får ekonomiska problem. Arbetslösheten är ett stort problem för Marocko. Därför försöker Marocko hålla så många invånare som möjligt sysselsatta ett jobb som oftast är inom jordbruk, industri eller inom turism.


KULTUR

Litteratur

Man brukar räkna att Marockos franskspråkiga litteratur föddes år 1954. Då publicerades de två böckerna ”Boite á merveilles” (asken med underverk) av Ahmed Sefrioui och ”Le Passé simplé”(förfluten tid) av Driss Chraïbi. ”Boite á merveilles” skildrade det marockanska vardagslivet och boken vände sig framför allt till fransk publik som ville läsa något exotiskt. I Chraïbis bok skrev det om känslan av främlingskap och revolt mot det traditionella marockanska samhället. D.v.s. gör sådant som man inte får göra i Marocko. Under 1980- och 90-talen har romanen utvecklats av nya författare som t.ex Abdelhak Serhane.

Film

Marockansk filmkonst har börjat växa fram trots att de inte har något filmstöd från de stora filmländerna som t.ex USA, Frankrike och Egypten...