Denna rapport berör ekonomisk brottslighet, vilket kan sägas vara brott som begås i samband
med näringsverksamhet i syfte att uppnå ekonomisk vinning. Exempel på sådana brott är
bokföringsbrott och olika typer av skattebrott. Närmare bestämt har vi inriktat oss på den
ekobrottsgranskning som sker vid konkurser. Enligt lag har en konkursförvaltare nämligen i
uppgift att granska om det finns misstanke om brott, exempelvis genom att se över de
affärshändelser som skett före en konkurs. Om brottsmisstanke finns har förvaltaren även en
skyldighet att anmäla detta till en åklagare.
Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, finns en stor variation i de anmälningar som
inkommer från olika konkursförvaltare. Vissa förvaltare genomför mycket omfattande
utredningar, medan andra lämnar in anmälningar som är betydligt mer kortfattade. Enligt
BRÅ är det en fördel om anmälningarna är av god kvalitet, eftersom det underlättar för
åklagaren att bedriva en snabb utredning som dessutom ger ett bra resultat. Mot denna
bakgrund har vi valt att undersöka följande forskningsfrågor:
1. På vilket sätt skiljer det sig mellan olika konkursförvaltares sätt att granska och
anmäla misstanke om ekonomisk brottslighet?
2. Påverkar denna skillnad det slutliga resultatet och i sådana fall hur?
Syftet är att beskriva hur granskning av ekobrottsmisstankar skiljer sig åt bland olika
konkursförvaltare och vad denna skillnad ger för resultat vad gäller åtal.
Uppsatsen är skriven utifrån ett hermeneutiskt synsätt och med en kvalitativ ansats. Skälet till
det är att vi önskat få en djupare förståelse för den problematik som beskrivs ovan, genom att
utföra djupa intervjuer med ett fåtal respondenter. För att dra slutsatser har vi tillämpat en
induktiv ansats, detta då vi främst valt att utgå från empiriskt material i syfte att generera ny
kunskap. Det empiriska materialet har insamlats genom totalt fem intervjuer med olika
konkursförvaltare och konkurshandläggare samt en ekoåklagare från Ekobrottsmyndigheten,
EBM. Majoriteten av dessa har ägt rum genom personliga intervjuer, men i två fall har vi
genomfört telefonintervjuer.
Slutsatsen av vår undersökning är att det inte tycks finnas så stora skillnader i
granskningsarbetet som BRÅ vill påstå. Alla respondenter verkar lägga ned ungefär lika
mycket tid på granskning och genomför dessutom liknande utredningar. Vad gäller
anmälningarna råd...
