Statistik från Arbetsmiljöverket visar att arbetsskador orsakade av stress ökar.
I Folkhälsorapport från 2001 kan man läsa att anställda inom kommuner och landsting har haft en särskilt negativ hälsoutveckling under 1990-talet. Ett ökat antal omorganisationer, ofta i kombination med besparingar och neddragning av personal torde ha bidragit till vissa former av ohälsa. Lärare och personal inom vård och omsorg har troligen upplevt de största förändringarna, eftersom man bytt arbetsgivare. Vård- och omsorgspersonal har delvis bytt till halvprivat verksamhet. Vissa har gått från landstings- till primärkommunala anställningar. En mängd analyser och statistik tyder också på att dessa grupper haft den sämsta utvecklingen av såväl arbetsmiljö som välbefinnande under senare delen av 1990-talet. Belöningsfaktorer i arbetet (möjlighet till befordran, löneförhöjningar etc.) kan ses som hälsosamma skyddsfaktorer. Även i detta avseende förefaller lärare och hälso- och sjukvårdspersonal ha haft sämre villkor än andra. Syftet med detta fördjupningsarbete i omvårdnad är att ta reda på vad som orsakar yrkesrelaterad stress bland sjuksköterskor samt hur sjuksköterskor hanterar denna stress. Arbetet är en litteraturstudie och omfattar 12 stycken vetenskapliga artiklar. Resultatet som framkommer diskutteras i relation till olika stress- och copingteorier samt omvårdnadsteoretikern Betty Neumans systemteori. Resultatet visar ett antal olika stressorer som förekommer inom sjuksköterskeyrket. Dessa är hög arbetsbelastning, brist på stöd och respons, brist på inflytande och kontroll, obalans mellan insats och belöning, professionella konflikter, krävande omvårdnad, nedskärningar/omorganisation och opassande arbetsmiljö. Resultatet tar också upp de vanligast förekommande strategier som sjuksköterskor använder sig av för att hantera stress inom yrket. Kunskapen som framkommer i detta arbete kan användas av sjuksköterskor för att få en slags helhetsb...
