Reformationen: orsaker och innebörd

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Man kan nog säga att reformationen börjar med att en man spikar upp ett plakat med 95 teser på stadens klosterport i Wittenberg, Tyskland den 31 oktober 1517. Det var Martin Luther som hade insett att katolska kyrkans metoder, med till exempel avlat; som innebör att man blir av med sina synder genom att skänka pengar till kyrkan, fasta, gå uppför den berömda Scala Santa trappan mm, och de 95 teserna var helt enkelt en protest mot hela den katolska kyrkan.

Martin Luther ansåg att enda sättet att få syndernas förlåtelse var genom bön.

Martin Luther (1483 –1546) kom från staden Mansfeld. Hans föräldrar ville att han skulle studera, och han fick mycket bra betyg, vilket gjorde hans föräldrar stolta. Men mitt under sin studietid bestämmer han sig för att bli munk, vilket upprör hans föräldrar enormt och en brytning sker emellan dom. Luther blev munk för att finna inre frid, vilket han inte gjorde. Han funderade över varför han inte gjorde det och kom till slut fram till de 95 teser han spikade fast på klosterporten.

Katolska kyrkan uppskattade naturligtvis inte den lille ”kättarens” idéer och uteslöt honom från kyrkan. Luther som var säker på att han hade rätt fortsatte dock att sprida sina idéer, i strid med kyrkans vilja, med hjälp av bland annat boktryckarkonsten, rika furstar och bönder, som med hjälp av Luthers lära hoppades få lite extra klirr i kassan och att han troligen var en mycket karismatisk person.

En svensk student vid namn Olov Pedersen, även känd som Olaus Petri, träffade Luther och blev mäkta influerad av hans lära. När han återvände hem fick han träffa kung Gustav Vasa och även han gillade de lutherska idealen.

Vasa berättade för sin riksdag om de lutherska idéerna och de var till en början måttligt förtjusta vid tanken på att minska kyrkans makt, vilket Luthers idéer i princip gick ut på, men Vasa lyckades till slut övertyga dom. Man tjänade inte gud sämre bara för att man bad istället för att ge sina pengar till en präst, snarare bättre. Den svenska reformationen var genomförd.

Men nere på kontinenten gick det inte lika lätt för Luthers anhängare. Luther hade nu fått fogdarna på sin sida, mer av fogdarnas ekonomiska intressen än av deras religiösa.
Mycket av stadsstatens rikedomar hamnade nämligen hos påven i rom, istället för i deras egna fickor.

Vid den här tiden inleddes även en sorts ”motreformation” som värnade om att katolicismen stannade kvar. Den Tyske kejsaren, Karl IV, förbjöd den lutherska tron och dess anhängare protesterade våldsamt, och sedan dess har alla som anslutit sig till den kallats ”protestanter”.
Kejsaren försökte med vapen betvinga protestantismen, men misslyckades och tvingas 1555 sluta fred i Augsburg. Den freden kallades ”religionsfreden”, och innebar att alla tyska furstar själva fick bestämma vilken religion deras furstendöme skulle tillhöra.

Vid detta skede utbröt en liten tvist i Böhmen. Regenten där var en katolik vid namn Ferdinand II av Habsburg. Nästan alla hans undersåtar var dock protestanter och ville ha en protestant på tronen. Ferdinand ville tvinga på sitt folk den katolska läran men avsattes istället och ersattes av en protestantisk regent vid namn Fredrick V av Pfalz.

Motsättningarna ledde ganska snart till att några protestantiska böhmare (Böhmen heter idag Tjeckien) kastar ut två betydande katolska ämbetsmän genom ett fönster på slottet i Prag, eftersom de tyckte att ämbetsmännen kränkte deras religions frihet. Detta hände år1618 och ledde till att det 30-åriga kriget löstes ut, det längsta krig som någonsin har utspelats i Europa. Troligen låg det mer än religiösa faktorer bakom att dessa två män så brutalt mördades och att kriget utlöstes, men mördarna hävdade ändå att det var för att deras religionsfrihet kränktes.

Sverige som vid det här laget, åtminstone på papperet, var helt reformerat, ställde sig naturligtvis på protestanternas sida. 1630 steg den svenske kungen Gustav II Adolf iland på tysk mark och det första han gjorde var att be en bön om lycka och framgång.
Det fick han också, han vann slag efter slag med hjälp av protestantiska tyska, finska och sina egna svenska soldater. Han fick smeknamn som Gustav Adolf den Store och Lejonet från Norden. Han dog till slut under ett slag vid Lützen, där han blev skjuten tre gånger.

1638 började fredsförhandlingarna, men det dröjde ända upp till 6 år innan man på allvar kunde anordna ens en fredskonferens, och ytterligare 4 innan fördraget var färdigställt och undertecknat. Sverige var en av de som så att säga "drog ut" på förhandlingarna. Först ville man inte acceptera det första skadestånd man erbjöds. Det slutliga skadeståndet till Sverige, som man senare antog, var på fem miljoner riksdaler, västra delen av hertigdömet Pommern, hamnstaden Wismar och de sekulariserade biskopstiften Bremen och Verden.

I Sverige innebar...