Waldorfpedagogikens bakgrund och uppkomst

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Efter första världskrigets slut år 1918, hade Tyskland en stor längtan efter förändring och förnyelse. Det tidigare tänkandet med överklassamhälle och kejsardöme accepterades inte längre. Arbetarna protesterade med massdemonstrationer och strejker, uppror och revolutioner mot hungersnöd, epidemier och arbetslöshet.

Detta ledde till att en stor social och politisk omvälvning gick genom landet. Övergången från det rangordnade systemet till det demokratiska var ett faktum. Steiner höll en mängd föredrag under 1918 och 1919 i början fanns det ett stort intresse för hans tankar och idéer. Men när de skulle förverkligas var de för revolutionerande, och det gamla tänkesättet och systemet blev därför kvar. Det var bara inom skolan som man lyckades förnya. Steiner ville att skolan skulle vara till för alla barn och ungdomar ur alla samhällsklasser, både för pojkar och flickor. Dessutom skulle skolgången vara gemensam för alla ända upp till tjugoårsåldern. Den skulle bygga på en ”sann psykologisk antropologi och ge en gemensam användningsbar bildningsgrund för både praktiskt- hantverkligt och intellektuellt- kulturellt arbetande människor.”

Han tyckte att det ar viktigt att klyftan mellan dem som är intellektuellt och kulturellt verksamma och dem som arbetar praktiskt måste övervinnas. Han har också uttalat sig, då han sa att de som aldrig har arbetat med händerna inte kan få ett riktigt förhållande till sanningen eller det kulturella livet.

Steiner ville och tyckte att även de mindre begåvade barnen skulle ha en plats i skolan. Bland annat skulle de få extra hjälp enskilt, i grupp eller i särklass. Men de skulle hela tiden ha kontakt med och tillhörighet till sin egen skolklass.

Steiner höll en fjortondagars- intensivkurs för blivande lärare. De föredrag han då höll utvecklade hans pedagogiska tankar och principer vilka blev utgångspunkt för Waldorfskolan.

Steiner höll ett öppningsförande där han betonade att waldorfskolan inte var en världskådningsskola där man lärde ut antroposofi eller delgav barnen innehållet i sin världskådning, man strävade istället efter att det man arbetat fram ur den andevetenskapliga forskningen skulle bli utgångspunkt en för en levande uppfostrings- och undervisningsvilja.

I Stuttgart blev waldorfskolan den första i tyskland, som fullföljde arbetstankens princip, det vill säga en skola för pojkar och flickor från första klass till gymnasiet.

Det tog inte lång innan det spreds waldorfskolor runt om i världen. Till exempel i Schweiz, Holland, England, Norge och New York i Usa. 1931 fanns det 18 skolor i världen 10 av de i Tyskland.

När Hitler kom till makten förbjöds antroposofin i Tyskland och waldorfskolorna stängdes en efter en på obestämd tid. Efter andra världskriget växte det åter upp waldorfskolor. Hösten 1945 fanns det 6 stycken i dåvarande Västtyskland med 1500 elever, år 1951 hade det tillkommit många skolor och uppkommit till 24 stycken bara i Västtyskland.


Antroposofi

”Antroposofi är en kunskapsväg som vill leda det andliga i människans väsen till det andliga i världsalltet.” RUDOLF STEINER

I de gamla folksagorna förekommer ofta motivet med de tre bröderna som skall ut i världen och vinna prinsessan, och alltid möter de någon på vägen, till exempel en varg, en gubbe eller gumma. De två första bröderna har aldrig tid att stanna, med den tredje däremot stannar alltid. För det får han alltid något med sig som hjälper honom att få prinsessan. De andra två bröderna däremot misslyckas alltid. På grund av högmod, bristande tid och intresse går de miste om den extra hjälp som behövs för att klara de prov som måste göras för att vinna. Gubben, gumman eller dvärgen är en bild av det andliga i tillvaron, som dyker upp när man är i svåra situationer. När man talar om det andliga, menas det att man talar om en esoterisk, en översinnlig, en ockult eller en metafysisk verklighet. Olika begrepp för samma sak. Vi kan varken se eller ta på det översinnliga.

Det finns hela tiden omkring oss och kan göra sig påmint som gubbe eller gumma i sagan. Frågan är om vi har tid att lyssna. Ett till exempel på hur det översinnliga kan verka i vardagslivet när man arbetat en längre tid med något. Efter ett tag behöver man alltid en paus för att koppla av. Under pausen försöker man verkligen att skjuta det man sysselsatt sig med åt sidan och ge sig lite tid och inre ro, kan man känna hur man får distans till det man gjort. Detta ger kraft och styrka att sedan fortsätta igen. Pausen - ett enkelt fenomen- kan det översinnliga ge sig till känna som något uppbyggande och stärkande. Men går man ett steg vidare och skjuter undan alla yttre intryck och tankar och känslor, så blir det tyst och tomt i det inre. Detta kan upplevas som en konkret verklighet som ger inre ro och kraft, inre ljus och glädje. Detta äger också rum då man ber eller mediterar. Det vill säga man tar en paus från den fysiska verkligheten så att det översinnliga i ens inre ska kunna göra sig hört och komma till tals.


SÖMNEN

Efter en längre tids aktivitet och vakenhet måste vi sova för att hålla oss friska. Om vi är trötta eller har bekymmer när vi går och lägger oss, så vaknar vi nästa morgon med friskt mod, nya krafter, idéer och initiativ. Steiner har sagt, att under sömnen är vi med vår själ och hämtar nya krafter och inspiration, precis som när vi ber, mediterar eller koncentrar oss. Pausen vi får är sömnen. Den fysiska verkligheten får ge plats för översinnligheten. Om vi vaknar lika trötta som när vi gick och lade oss beror det på att vår själ aldrig riktigt nådde fram utan blev kvar i det fysiska. ”Power – napkin ” är ett begrepp som finns och används bokstavligen inom den moderna forskningen. Vilket innebär att man under arbetsdagen för in små sovstunder, och kopplar bort den fysiska verkligheten. Då blir man mera effektiv än om man skulle arbeta i ett sträck en hel dag.


FORSKNINGSVÄGEN

Steiner forskade i den andligt – översinnliga världen. Han utgick då ifrån den naturvetenskapliga forskningsmetoden och studerade då det andligas inverkan på jorden, på människan och naturen. Denna forskningsväg kallade han för antroposofi. Dessa forskningsresultat som han fick fram ligger till grunden för waldorfskolan och dess pedagogik.


DEN ANTROPOSOFISKA SYNEN

Steiner menade att man genom antroposofin kan få en bredare och vidare syn på tillvaron och människan.

Det ger en komplett och sann världsbild än enbart den naturvetenskapliga. För genom antroposofi får man en helhetssyn på livet och människan som inkluderar hela verkligheten med både ande och materia.
Problem som är svårlösta eller olösliga kan få sin förklaring genom att man ”vidgar sitt synfält.” Man ska inte söka orsaken enbart på det fysiska planet utan även andra plan. Det finns en metod som kallas symptombekämpningsmetoden, och där man går direkt
på problemet eller symptomet och försöker bekämpa dem.

Men man kan också söka upp det bakomliggande, som ligger till grunden för problemet eller symptomet, och som oftast finns på det andliga planet (det själsliga – andliga). Genom sina forskningar i det översinnliga, genom antroposofin, har Steiner givit nya impulser för de flesta livsområdena: människosyn, världssyn, historiesyn, konstsyn, samhällssyn, natursyn och så vidare. Den antroposofiska medicinen, waldorfpedagogiken, arkitekturen, eurytmin och det biodynamiska jordbruket är resultatet av denna helhetssyn på tillvaron, naturen och människan.

Den antroposofiska människosynen

”Antroposofin skall uteslutande vara den kraft, som gör det möjligt att helt fördomsfritt lära känna människan, att fördomsfritt kunna betrakta allt i världen för att sedan kunna gå till verket med ett fördomsfritt handlande.” RUDOLF STEINER

Antroposofin ser människan inte bara som en fysisk varelse utan även själslig och andlig varelse. Denna syn på människan som ett andligt väsen har sina rötter långt tillbaka i tiden. Men det finns även idag motsvarigheter till denna kunskap i en del nyandliga rörelser. Inom den moderna hjärnforskningen har man idag kommit fram till att det finns en tredelningsprincip, i det här fallet i hjärnan. Hjärnforskaren Matti Bergström säger att hjärnans system består av tre tydliga lager eller enheter som kan detaljredovisas i hjärnans arkitektur och funktion. En för mottagandet av miljöns inverkan, en för mottagandet av organismens inverkan och en för samspelet mellan dessa båda delar.
Hjärnan ligger mellan två världar, en inre och en yttre värld, och är förbindelselänken mellan dem. Och detta gäller även de fysiska och psykiska fenomenen.


MÄNNISKANS TREDELADE VÄSEN

”Människan ser upp mot den stjärnbeströdda himlen. Den hänförelse som hennes själ upplever tillhör henne, men stjärnornas eviga lagar, som hon fattar i tanken, i anden, tillhör inte henne utan stjärnorna själva.
Människan är sålunda medborgare i tre världar. Genom kroppen hör hon till den värld som hon också varseblir med kroppen, genom själen bygger hon upp sin egen värld åt sig och genom anden uppenbaras en värld för henne, vilken är höjd över de båda". RUDOLF STEINER

Till människans kroppsliga väsen hör allt som vi har gemensamt med naturen till exempel stenar, växter och djur. Vi har en fysisk kropp som består av fysisk materia, samma som finns i stenar och mineraler. Vår fysiska kropp lever, andas, växer och fortplantar sig, och vätskorna cirkulerar i den likadant som hos växterna.

Har man inte lust att göra något är det svårt att komma igång och få det gjort. Men om man tycker att något är roligt går det bra. Får man inte tillfälle att röra sig eller vara fysiskt aktiv, kreativ eller utrycka sig blir man lätt ledsen och deprimerad. Rör man sig är, är aktiv och kreativ blir man glad och upprymd, positiv och full av fantasi. Tanken, känslan och viljan är själens tre olika uttrycksområden som står i ständigt växelspel med varandra. Att alla tre får komma till sin rätt är viktigt.

Om en kraft dominerar, eller om en blir för svag och outvecklad kommer vi obalans, och blir psykiskt instabila och mår inte bra.

MÄNNISKANS JAG

I själen lever jaget som ett fritt centrum, i balans mellan det fysisktmateriella och det andliga. Om det glömmer bort eller tappar kontakten med sitt andliga ursprung, och riktar sig bara mot den materiella verkligheten tar de obearbetade drifterna, lidelserna, begäran över med egoism och andra nedbrytande verkningar som följd.

Människans väsen med sina tre funktioner, hennes själsliga väsen med sin tre verksamheter och människans andliga väsen utgör hela människan.

WALDORFPEDAGOGIKENS ROLL

Waldorfpedagogiken kan ses som en trädgårdsmästare.
Samtidigt som trädgårdsmästaren bereder jorden och ljus- och fuktighetsförhållanden så att fröna och plantorna kan växa så bra som möjligt, måste waldorfpedagogen bereda sin egen själ, omgivningen och den kunskap som han vill dela med sig av, så att det andliga i barnet kan utvecklas och växa. Men varken trädgårdsmästaren eller waldorf -pedagogen kan styra växandet eller utvecklingen. De kan bara skapa en bra miljö och goda förutsättningar. Ju bättre förutsättningarna och miljön är, desto bättre kan jaget stiga in och förverkliga sig. Jaget kan då från sina egna förutsättningar växa fram som den allra vackraste blomman till sin egen helt unika uppgift här på jorden.


TEMPERAMENTEN

Inom undervisningen i waldorfskolor är temperamenten en viktig faktor. Läran om de fyra temperamenten går tillbaka ända till den antika tiden och deras kultur. De är än i dag betydelsefulla.

Temperamenten är en själslig motsvarighet till de fyra elementen: jord, vatten, luft och eld. Varje element har sin egen kvalitet. När det återspeglas i det psykiska blir det en själslig egenart som då kallas för temperament.
Dessa formar människans sätt att vara, hennes personlighet och agerande.
Det blir lättare att individualisera undervisningen genom att man kan dela in barnen i fyra huvudgrupper. Det ger...