I gränslandet mellan svensk frikyrka och tysk nazism : Frikyrkans förhållningssätt till nazismen i Vecko-posten, Missions-Baneret och Bibliskt Månadshäfte 1933, 1938, 1939 och 1945 ur ett sociologiskt perspektiv

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2. Varför dras gränsen gentemot den tyska nazismen och judarna där den dras och hur motiveras den? Studiens metod byggs på Zygmunt Baumans teori om gränsdragningen mellan in- och utgrupper och utgör grunden för urval, tolkning och övergripande förklaring. Det empiriska materialet utgörs av två ...