Problemområde: De svenska kommunerna har fått ett ökat ansvar för samhällets beredskap gentemot olika krissituationer. En del i kommunens beredskap är arbetet med förberedande krisinformation till olika grupper i samhället, vilken är viktig för att människor ska agera på ett så bra och rationellt sätt som möjligt i en krissituation. En informationskanal som ständigt växer och utnyttjas av allt fler är Internet, särskilt när en olycka eller liknande inträffat. Därmed har kommunernas webbplatser en stor potential för denna informationsspridning och kommunikationen med allmänheten och massmedia. Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera svenska kommuners förberedande krisinformation på Internet samt innehållet av denna. Undersökningen kommer att behandla kriser som kärnkraftsolyckor, naturkatastrofer, hot och terrorism samt giftiga utsläpp. -Vilka mönster finns det för vilka svenska kommuner som ständigt har förberedande krisinformation på sin webbplats och vilka som inte har det? -Hur ser den stående informationen om krisberedskap ut? -Hur ser de ultimata webbsidorna med förberedande krisinformation ut? Kommer någon kommun nära? Slutsatser: Undersökningen visade att de flesta av Sveriges kommuner saknade förberedande krisinformation på sin webbplats. Det var istället vanligt att kommunen endast hade information om brandrisker eller länkade vidare till andra organisationer för denna typ av information. Dessutom var det förvånansvärt många kommuner som helt saknade denna typ av information och inte heller hänvisade till någon annan för att tillgodose webbplatsbesökarnas informationsbehov. Då förberedande krisinformation fanns på kommunernas webbplatser var den lätt att hitta och informationen kunde delas in i fyra temaområden. Dessa var larm, risker, kommunens verksamhet samt viktiga telefonnummer och länkar. Vidare var kommunerna relativt noga med att ange avsändare för informationen. Den målgrupp man vände sig till antas vara en bred allmänhet. Däremot var kommunerna överlag dåliga på att erbjuda möjligheter vad gäller språkanpassning, särskilt till de fastslagna minoritetsspråken, och handikappanpassning. Vissa av webbplatserna erbjöd möjligheter till olika typer av interaktivitet (bortsett från e-post). Detta bestod då i frågepaneler, insändarsidor samt debattforum. På vissa webbplatser erbjöds även olika typer av service som exempelvis prenumeration på pressmeddelanden och nyhetsbrev. Överlag har kommunerna dock inte utnyttjar de möjligheter till interaktion som Internet erbjuder. Avslutningsvis togs Nacka kommuns webbsidor om förberedan...
