Bakgrund och problem: Design är långt mycket mer än bara estetik och allt fler
beslutsfattare börjar få en bild av design som ett konkurrensmedel. Det satsas på design och
branschen växer, men det är de designköpande företagen som får störst bit av den totala
designsatsningens resultatkaka. Denna uppsats behandlar kommunikationen mellan säljare
och köpare av design genom vår huvudfråga ”Vilken informations- och kunskapsasymmetri
finns det mellan säljare och köpare av design?”. Vi har även valt att beskriva en möjlig
konsekvens som kan relateras till denna informations- och kunskapsasymmetri.
Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger någon informations- och
kunskapsasymmetri mellan säljare och köpare av design samt beskriva denna och någon av
dess eventuella effekter. Vidare ska uppsatsen beskriva den förhandlingssituation som uppstår
vid designaffärer, beskriva säljare och köpares kompetenser samt ge förslag till vidare studier
av ämnet.
Avgränsningar: För att kunna svara på frågeställningen och uppfylla syftet har vi intervjuat
både köpare och säljare av design. Vårt urval av designköpande respondenter är baserat på att
de skall ha en relation till de valda designsäljande respondenterna. Vi har ytterligare avgränsat
valet av respondenter till Göteborgsområdet och att de designsäljande företagen inte skall vara
för små, tre eller fler anställda.
Metod: Denna uppsats empiriska data är framtagen genom kvalitativa intervjuer. Intervjuerna
är genomförda med personer som i sitt arbete antingen säljer eller köper design. Då vi har
erhållit väldigt mycket empiriskt material har en stor del av arbetet bestått av att bearbeta och
värdera detta material. Bearbetningen har utförts i ett antal steg. Vi har gått från att skriva ut
intervjuerna ordagrant, till att översätta, det i intervjuerna använda talspråket, till skriftspråk
och sedan tematisera svaren (exempelvis utbildning och erfarenhet) för att kunna se ett
samband mellan respondenternas svar och för att kunna svara på uppsatsen frågeställningar.
Vi har alltså beskrivit den rådande kontexten och vår tolkning av citaten och där igenom
erhållit vårt empiriska och analytiska kapitel. Att värdera insamlad data och sätta den i
relation till frågeställningen har också varit en betydande del av vårt arbete där vi har sorterat
bort sådan information som inte varit i linje med vår frågeställning. Genom analyser av vårt
empiriska och analytiska kapitel har vi dragit de slutsatser vi presenterar i uppsatsens
resultatkapitel, samt klargjort inom vilka områden vi tycker att det skulle vara mest intressant
att bedriva fortsatta studier.
Resultat och slutsatser: Vi anser att det föreligger en informations- och kunskapsasymmetri
mellan säljare och köpare av design. I de undersökta områdena finner vi olika grader av dessa
två asymmetriska effekter. Vi ser att det finns en kunskapsasymmetri mellan våra
respondenter och deras utbildningar. Detta därför att de undersökta designföretagen endast har
en typ av kompetens (designutbildning, exempelvis HDK) hos de anställda och jämfört med
köparna, som har en större bredd av kompetenser tillgängliga i företaget. En annan
kunskapsasymmetri, relaterad till utbildning, är att det inte finns någon designutbildad
kompetens i de köpande företagen. Branschen överbygger i vissa fall denna asymmetri genom
ett långtgående och nära samarbete (man ”lånar” kompetens), vilket oftast förstärks över tid
(man ”växer” ihop). Under intervjuerna har det även framkommigt möjliga alternativ till den i
dag rådande branschstandarden med löpande timdebitering. De designsäljande företagen
skulle få nytta av att bredda sin kompetens med ekonomiskt ”know-how” och att utveckla
sina kalkyleringstekniker, framförallt skulle detta hjälpa dem vid störr...
