Skulle jämförbarheten kunna öka om bolag använde sig av komponentavskrivning? Vi har valt att undersöka huruvida bolag använder sig av denna avskrivningsmetod och i så fall vilka incitament som ligger till grund för ett sådant val. Komponentavskrivning används på materiella anläggningstillgångar och innebär att en större investering delas upp i mindre delar som sedan skrivs av separat, med en avskrivningstakt anpassad till varje komponents livslängd (Lind, 2002).
Syftet med uppsatsen var att undersöka om komponentavskrivning fått en sådan genomslagskraft att det mynnat ut i en bättre jämförbarhet och harmonisering av entreprenadbranschen.
Vi har använt oss av det positivistiska synsättet och uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt då vi utifrån befintliga teorier försöker finna förklarande orsaker till varför bolag väljer att redovisa på ett visst sätt. Teorierna vi använt oss av när vi utformade våra hypoteser är institutionell teori, agentteori och positiv redovisningsteori.
Undersökningen har vi genomfört med hjälp av en webb-/postenkät som skickats ut till de bolag som genom ett slumpmässigt urval ingått i vår studie. Totalt skickade vi ut enkäter till 45 stycken bolag uppdelade i tre olika storleksgrupper och svarsfrekvensen blev hela 69 %. Det insamlade materialet sammanställdes därefter i vårt analyskapitel där vi gjorde tester av våra hypoteser med hjälp av datorprogrammet SPSS. Beroende på hypotes gjorde vi antingen Chi-två tester eller Fishers exakta test och dessutom T-tester för att se vilka hypoteser som kunde förklaras respektive förkastas. Dessa presenterades sedan i tabeller och diagram varpå resultatet analyserades.
I sista kapitlet har vi fört en diskussion kring resultatet av undersökningen samt dragit slutsatser utifrån dessa. Endast hypotesen gällande val av revisionsbyrå påvisades ha ett klart samband med val av avskrivningsmetod, resterande hypoteser förkastades och hade således inget med redovisningsvalet att ...
