Politik, Ordförklaringar & Fördjupning om invandrarkriminalitet

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

1. Förklara kortfattat följande ord och begrepp.


a) Infotainment
Av orden information och entertainement. Detta ord är ett slags kritik mot medierna när de gör underhållning av allvarliga medier. Politik och samhällsproblem presentras som roande teaterpjäser.

b) Röstlängd
Alla svenska medborgare som fyllt 18 år senast valdagen har rösträtt. Men för att få rösta måste man vara registrerad i en röstlängd. Den lokala skattemyndigheten upprättar en röstlängd för varje valdistrikt. Alla som finns med i röstlängden får ett röstkort.

c) Mandat/Utjämningsmandat
Det finns sammanlagt 349 st mandat som fördelas mellan partierna vid riksdagsval. 310 är fasta mandat och de resterande är utjämningsmandat. De 39 tilläggsmandaten tillkom för att ge alla röster likvärde. De fasta mandaten fördelas på valkretsarna beroende på antalet röstberättigade som bor där, medan utjämningsmandaten fördelas jämnt över hela riket.

d) Interpellation
Det finns olika sätt för riksdagen att kontrollera regeringens arbete. Ett av som är genom interpellationer. En riksdagsledamot kan närsomhelst ifrågasätta ett statsråds åsikter. Frågorna kan ställas skriftligt eller muntligt i kammaren, s.k. interpellation. Fördelen med de muntliga frågorna är att frågorna blir besvarade direkt, och ger möjlighet till debatt. Vanligen förekommer det mellan 200 – 300 interpellationer under ett riksdagsmöte.

e) Kommunfullmäktige/kommunstyrelse/kommunalråd

Kommunfullmäktige: Är kommunens beslutande organ. Det fungerar som en lokal riksdag och består av mins 31 personer. Sveriges största kommunfullmäktigeförsamling finns i Stockholm och består av 101 ledamöter. Mandattiden är fyra år och rösträtt/valbarhetsvillkoren, valproceduren och nomineringen är i stort sett densamma som vid val i riksdagen. Man måste dock vara bosatt i kommunen för att vara valbar.

Kommunfullmäktiges uppgifter består bl.a. av:
 Besluta om hur kommunens pengar ska fördelas på olika områden
 Bestämma om skattesatsens storlek, avgifter och taxor.
 Utse ledamöter till olika nämnder och styrelser.

Kommunstyrelse: Är kommunens styrande och verkställande organ. Den ska styra kommunen i överensstämmelse med gällande kommunallagstiftning och ska genomföra kommunfullmäktiges beslut.

Kommunstyrelsens uppgifter är att:
 Leda och samordna förvaltningen
 Genomföra kommunfullmäktiges beslut.
 Ha hand om ekonomin

Kommunalråd: Förr när kommunerna var mindre kunde oftast en enstaka förtroendevald, vid sidan av sitt ordinarie jobb, även klara av kommunens angelägenheter. Till sin hjälp hade han en kommunalkamrer och ett skrivbiträde. Nu mera har arbetet för dessa förtroende valda i de större kommunerna blivit så expanderat och omfattande att det kräver ett arvoderat heltidsarbete. De heltidsanställda förtroendevalda kallas för kommunalråd. De kan sägas inneha kommunens viktigaste post, då de oftast är kommunens främsta ansikte utåt.

f) Proposition
Ett förslag från regeringen till riksdagen kallas proposition. Regeringen brukar göra en propositionsplan som talar om hur många propositioner som är att vänta, och ungefär när.

g) Generaldirektör (ange exempel).
Chefen för ett centralt ämbetsverk kallas i allmänhet för general direktör, eller ibland överdirektör. Det är inte ovanligt att en generaldirektör har ett förflutet som en ledande politiker.
T.ex. Maria Norrfalk är generaldirektör för skogsstyrelsen. Hennes främsta uppgift är att leda arbetet inom Skogsvårdsorganisationen. Maria tillträdde som generaldirektör den 1 april 1994.

2. Vilka är de grundläggande fri- och rättigheterna som finns nedtecknade i regeringsformens kap 2. Gäller dessa fri- och rättigheter obegränsat eller finns begränsningar och vilka är dessa i så fall ? Vad gäller utländska medborgare i Sverige ? Använd dig av studiehandledningens länkar till nätet för att besvara frågan.


GRUNDLÄGGANDE FRI & RÄTTIGHETER:

 Yttrandefrihet: Frihet att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar och uttrycka sina tankar, åsikter och känslor.
 Informationsfrihet: Frihet att inhämta och ta emot andras upplysningar samt att i övrigt ta del av andras uttalanden.
 Mötesfrihet: Frihet att anordna och deltaga i möten/sammankomster för upplysning, meningsyttring/debatter, för att framföra ett konstnärligt verk eller annat liknande syfte.
 Demonstrationsfrihet: Frihet att anordna och deltaga i demonstrationer på allmän plats.
 Föreningsfrihet: Frihet att sammansluta sig med andra för allmänna/enskilda syften.
 Religionsfrihet: Frihet att ensam eller i grupp utöva sin religion.


Alla dessa fri & rättigheter har begränsningar, men begränsningarna berättigas endast för att landet i fråga ska kunna leva i demokrati. Och begränsningarna får endast användas för att tillgodose demokratiska ändamål. Begränsningarna får aldrig sträcka sig så långt att de utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Begränsningarna får aldrig heller ske p.g.a. politiska, religiösa eller kulturella åskådningar.

Informations & Yttrandefriheten: Får begränsas med hänsyn till landets säkerhet, folkförsörjningen, den allmänna ordningen, de enskildas anseende, privatlivets helgd, eller förebyggandet och beivrandet av brott.

Mötes & Demonstartionsfriheten: Måste begränsas med hänsyn till ordning , säkerhet eller trafiken vid sammankomsten/demonstrationen. För övrigt får de endast begränsas med hänsyn till rikets säkerhet.

Föreningsfrihet: Får begränsas endast när det handlar om möten som innebär t.ex. förföljelse av folkgrupp eller viss ras/etniskt ursprung.

Utländskas rättigheter i Sverige:

Utländska medborgare i Sverige är likställda med våra svenska medborgare. De har t.ex. samma rätt till utbildning och domstolsprövande, samma skydd mot ras/etnisk/köns diskriminering och frihetsberövring samt dödsstraff och tortyr.


3. Redogör för innehållet i tryckfrihetsförordningen samt för de viktigaste begränsningarna av tryckfriheten. Redogör varför det är viktigt att grundlagsfästa tryckfriheten.


Tryckfrihetsförordningen ((TFF)) ger skydd åt det tryckta ordet. Den är en av Sveriges fyra grundlagar och avger alla medborgares rätt till det fria skrivna ordet. Här regleras också offentlighetsprincipen, d.v.s. att varje medborgare har rätt att ta del av offentliga handlingar.
Den första svenska tryckfrihetsförordningen infördes 1766 och redan där fanns bl.a. regeln om att allmänna handlingar ska vara offentliga. TFF ändrades många gånger under århundradenas lopp men 1949 fick vi den som gäller idag.

Varför är det viktigt att grundlagsfästa tryckfriheten?
Det är mycket svårare att upphäva grundlagar. Dessutom går det inte att tänja och göra egna tolkningar av dem. De är så betydelsefulla att de inte kan ändras eller upphävas på annat sätt än att två riksdagar fattar beslut om ändringen och att det är ett riksdagsval mellan de båda riksdagarna.

TFF får begränsas om begränsningen är gjord med hänsyn till:
 Sveriges säkerhet/förhållande till annan stat.
 Intresset att förebygga/beivra brott.
 Allmänhetens ekonomiska intresse.
 Skydd för den enskilda individens ekonomiska/personliga förhållanden.
 Intresset att bevara djur/växt art.


Den som missbrukar tryckfriheten kan bli dömd i ett tryckfrihetsmål. I förordningen anges vad som är tryckfrihetsbrott. För dessa mål gäller särskilda bestämmelser. Innan de tas upp i allmän domstol prövas de av en niomanna jury, den ska ta ställning till om den åtalade är skyldig eller ej. Om juryn fäller den åtalade går saken vidare till domstolen som kan både fria och mildra domen, men inte göra den strängare. Vid tveksamhet i dessa mål ska dömande hellre fria än fälla.

4. Vilket är riksdagens respektive regeringens huvudansvar/huvuduppgifter?


Regeringen:
Regeringen är Sveriges styrande makt, men den är beroende av riksdagen, liksom riksdagen är beroende av en regering. Eftersom Sverige styrs parlamentariskt så kan regeringen aldrig besluta emot riksdagens vilja. Regeringens främsta uppgifter är bl.a. att; föreslå nya lagar och upprätta en statsbudget, att tillsammans med riksdagen leda utrikespolitiken, bevilja nåd, utnämna höga ämbetsmän och utfärda föreskrifter för hur staten ska använda sina medel och för den statliga förvaltningen. Den kan också utfärda extraval till riksdagen.

Riksdagen:
Riksdagen är Sveriges namn på parlament. Riksdagen har den lagstiftande, beskattande och den kontrollerande makten i Sverige. Dess viktigaste uppgifter är att; stifta nya lagar och ändra el. kontrollera de gamla, kontrollera de statliga myndigheterna, d.v.s. kontrollera att regeringen och statsförvaltningen inte gör någonting som strider mot svensk lag. Det är även riksdagen uppgift att bestämma över statens inkomster och utgifter och hur de ska fördelas.

1. Vad händer med ett regeringsförslag (proposition) som överlämnats till riksdagen. (I redogörelsen skall följande ord finnas med; betänkande, talman, votering, motion, utskott, kvittning). Använd dig av ett eget exempel; t ex regeringen föreslår sänkt moms på dill.


REGERINGEN FÖRESLÅR SÄNKT BOSTADSHYRA:
Förslag från regeringen kallas propositioner. Regeringen skickar en detaljerad beskrivning av sitt förslag till riksdagen, en riksdagsledamot kan också göra detta men då kallas det motion. När riksdagen får propositioner och motioner registreras de i ett datoriserat ämnesregister, där det också läggs in tidsplaner för den fortsatta behandlingen som kommer att ske i utskott och kammare. När registreringen är avslutad bordläggs propositionen i kammaren, samt remitteras till det utskott som den hör till. I detta fall bostadsutskottet. Alla ärenden måste förberedas i utskotten innan definitivt beslut kan fattas i kammaren, detta kallas beredningstvång. Det är i praktiken så att de flesta frågorna avgörs redan i utskotten eftersom alla riksdagsmän omöjligtvis hinner sätta sig in i alla frågor.

Oftast sker bordläggningen utan debatt men om en ledamot begär ordet följer en remissdebatt där alla ledamöter får delta. När utskottsbehandlingen är avklarad kommer ärendet tillbaka till kammaren för ett slutgiltigt avgörande. Ärendet avgörs vid ett arbetsplenum, d.v.s. ett sammanträde i kammaren vid vilken beslutet fattas. Innan ärendet kommer upp har ledamöterna fått utskottsbetänkandet för att kunna läsa in det. När beslutet ska fattas kallas ledamöterna in till kammaren för votering genom ljud och ljus signaler. Om det finns ett förslag frågar talmannen om de accepterar detta, finns det flera ställs de mot varandra. Talmannen ber först de som röstar ja att ställa sig upp, sedan de som röstar nej.

Vid viktigare omröstning brukar s.k. rösträkning göras. Ledamöterna kan då trycka p 3 olika knappar i sin bänk; "ja”, ”nej” och ”avstår”. Beslutet görs, och regeringen underrättas om resultatet genom att talmannen undertecknar en riksdagsskrivelse. Sedan är det regeringens sak att se till att riksdagens beslut verkställs.

Ordlista:
 Kvittning: En utkvittad ledamot deltar inte i en votering. Partier kan sinsemellan komma överens om att kvitta ut närvarande ledamöter i ett parti mot frånvarande i ett annat för att behålla partibalansen. Systemet sköts av särskilda kvittningsmän.
 Utskott: Det finns 16 fasta utskott som vart och ett har till uppgift att bereda de ärenden som kammaren remitterar till dem.
 Betänkande/Utskottsbetänkande: En skrivelse/rapport från ett utskott till riksdagen motiverat förslag till riksdagsbeslutet.
 Motion: Förslag till riksdagen som väcks av en eller flera ledamöter.
 Votering: Beslut som tas i kammaren avgörs genom omröstning. En ledamot kan begära votering.
 Talman: Talmannen är riksdagens främste företrädare och leder riksdagens arbete. Talmannen får inte delta i debatt och beslut i sakfrågor men föreslår statsminister och kan träda in som tillfällig riksföreståndare.


6. Vilka olika typer av regeringar kan förekomma i det svenska politiska systemet ? Vilken typ av regering är vanligast förekommande ? Vilka fördelar respektive nackdelar har de olika regeringsformerna ?


Man kan använda olika benämningar på regeringar beroende på vilket stöd de har i riksdagen. Dess sammanställning kan skifta från majoritets- till minoritetsregering, eller från enparti- till flerpartiregering.
En majoritetsregering har fler än 50% av riksdagsledamöternas stöd. En minoritetsregering har mindre än 50% av ledamöterna bakom sig.

Koalitionsregering:
Har bildats av två eller fler riksdagspartier och är en majoritetsregering.
För/Nackdelar: Eftersom partierna antagligen inte är ense om allt så kommer mycket tid gå åt till att kompromissa. Ibland måste ett parti kanske gå emot sina vallöften för att tillfredsställa det andra partiet och detta skapar misstro bland väljarna.

Samlingsregering:
I en samlingsregering går de viktigaste partierna ihop och bildar en majoritetsregering. Samlingsregering tas bara till i krissituationer som t.ex. under de båda världskrigen.
För/Nackdelar: Under samlingsregeringen läggs alla partiskiljande frågor åt sidan och alla partier är med om besluten som görs. Detta är bra då alla får vara med och bestämma, men det kan skapa många konflikter och det fungerar nog inte förutom i just krissituationer.

Expeditionsregering:
Detta inträffar när en regering som har misslyckats och t.ex. har tappat riksdagens förtroende ska avgå, men måste invänta nyval.
För/Nackdelar: Regeringen gör ju ingenting. De håller bara allt löpande, utan att ta några som helst initiativ, eller avgörande beslut. Enligt mig borde det omgående efter att den styrande regeringen lidit nederlag bli omval.


7. Massmedias roll har under de senaste årtiondet kommit att spela en allt större roll för de politiska klimatet. Ge några exempel på detta.


Media kallas ofta för den tredje styrande makten i Samhället. Ibland kallas den skämtsamt även den första och andra styrande makten, vilket är skrämmande sant. Media, i form av TV, radio, tidningar och dyl. har en kuslig kontroll över individernas fria tänkande. Om t.ex. en partiledare svartmålas i nyhetsprogram och tidningar och påstås vara inkompetent och okapabel till att styra ett parti tar hel partiet skada.
Jag har valt att koncentrera mig på ett gammalt och ett nytt exempel. Det ena är en vänsterpartist som påstås ha blottat sig för sin grannfru. Detta kom ut i nyheterna häromdagen och mannen har ännu inte fått lida några konsekvenser av sitt handlande. Mitt andra exempel är den rikskända Mona Sahlin incidenten som så småningom fick henne att hoppa av politiken helt.

”Blottaren”
En 57 årig vänsterpartipolitiker har blivit anklagad för sextrakasserier mot sin grannfru. Mannen har för två år sen erkänt sexuella trakasserier mot kvinnan men kom undan med dagsböter och utan rättegång. Men nu påstår grannfrun att han har blottat sig igen och en ny polisutredning startar. Mannen i fråga har i flera år haft en förtroendepost inom kommunalrådet och ansvar för flera viktiga uppdrag. Kommunalrådet är mycket upprört och hela vänsterpartiet är skakat. Partiledningen har diskuterat fallet och 57 – åringen anar redan vad som kommer att hända. I intervjuven med Aftonbladet sa han att det är lika bra att redan nu lämna in sina politiska uppdrag.

”Mona”
Mona Sahlin blev toblerone med hela svenska folket när hon 1995 blev avslöjad för att ha använt statens kontokort till mer än bara politiska angelägenheter. Följden av detta blev att Mona gav upp sin plats i regeringen och återtog sin riksdagsplats. Hon gav aldrig någon förklaring till varför hon slutade inom politiken, utan hävdade bestämt att beslutet var hennes eget. Men man kan ändå inte låta bli att undra om hennes avhopp inte var på grund av att hennes tidigare agerande – eller kampanjen mot detta – hade skadat partiet. Det stod i alla fall klart att hon var av åsikten att hon blivit orättvist påhoppad för ”små brister i sin privat ekonomi”. Och även dåvarande statsminister Ingvar Carlsson kritiserade mediernas bevakning som han tyckte hade varit ”utan sans och måtta”.


8. Välj ett eget situation (fenomen / problem) och lös denna enligt de olika stegen (1-4) Omfång 1 max 2 sidor.


SITUATION:
Ringa in fenomenet. Vilka fakta är kända? Vad vet man?

Allt fler ungdomar är mer eller mindre inblandade i brott. Kriminaliteten sjunker i åldrarna, och över hälften av alla unga som misstänkts för brott har invandrar bakgrund. Detta är en känslig fråga och ett svårt ämne att ta upp, men fakta är fortfarande fakta.
Vi har ett gängproblem i Sverige. Ungdomsgäng som ställer till med bråk och rånar sina jämnåriga har blivit vanligare och vanligare. Rånen är oftast följda av knivhot och misshandel.
Det finns inga gemensamma faktorer i dessa ungdomars bakgrund som skulle kunna förklara detta. Det är blandade nationaliteter och det är både bra och dåliga familjeförhållanden. Det finns inte heller några mönster som tyder på att samtliga bär på krigsupplevelser. Vissa av ungdomarna har invandrade föräldrar och har tillbringat hela sitt liv i Sverige, vissa har flyttat hit för bara några år sedan.

KONSEKVENSER:
Vilka är/blir följderna för enskilda individer/grupper?

Konsekvenserna av ovanstående fakta blir att de redan djupt rotade fördomarna mot invandrare växer och att ungdomarna delas upp i ett ”vi & dom” samhälle.
De 14-18 åringar som växer upp nu är den generation invandrare som tar över, efter att den första generationen har pensionerats. Hälften av dessa ungdomar kommer att sparkas in i samhället utan någon som helst kompetens eller chanser på arbetsmarknaden. Sverige nuvarande problem med arbetslösa invandrarungdomar kommer att förvärras, och eftersom dessa ungdomar redan har en kriminell bakgrund kan detta resultera i fler, grövre brott, i syfte att tjäna snabba pengar.
Resurser som skulle ha kunnat satsas på nästa generations unga invandrare och deras skolgång, kommer istället delas upp på fängelsekostnader, polisstyrkor samt vuxenundervisning. Det blir som en ond cirkel.
Folk känner sig hotade. Människor som har blivit rånade vågar inte promenera ensamma på kvällstid och undviker att bära på sig smycken och värdesaker. De unga rånarna blir dessutom vana vid ett ständigt penningflöde där de tappar kontrollen över hur mycket de spenderar. De förlorar även respekten för andra och deras egendom.
Det kommer att bli ännu svårare för invandrare att slå sig fram på arbetsmarknaden/i det sociala samhället än tidigare. Risken att bli avvisad och dömd p.g.a. avvikande namn och utseende ökas dessutom radialt när så många unga invandrare med goda förutsättningar föregår med dåliga exempel.

ORSAKER:
Sök förklaringar genom att ställa frågorna varför är/var/blir det så?

”När folk förväntar sig av en att man är en bitch så blir man det tillslut.” Sade en känd skådespelerska en gång.
Schablonbilden av unga invandrarkillar idag är en 17 årig svartskalle med Buffaloskor, ovårdat språk och I.G. i kärnämnena. Är det då konstigt att det blir som det blir? Sverige klumpar ihop och isolerar invandrare. Ungdomarna kommer inte in i det svenska samhället. Istället trängs de ihop i tusenkulturella förorter ock till följd av detta kommer de inte i kontakt med de svenska ungdomarna. Självklart lär sig eleverna inte svenska i en skola som t.ex. Rinkebyskolan där 100% (!!!) av eleverna har invandrarbakgrund. Istället för att anamma det svenska språket och ta del av traditionerna hittar de sin egen grupp av landsmän. Detta ökar klyftan mellan svenska- och invandrarungdomar.

Jag känner 20 åringar, födda i Sverige, uppvuxna i förorter, som har ett sämre ordförråd än mig, 16 år född i Iran uppvuxen på Värmdö. Är detta rimligt?
Hur rimligt är det att Värmdö kommun inte tar emot fler invandrar familjer medan svenskar flyr förorterna för att ge sina barn en ordentlig skolgång?
När man använder ”turk” som ett skällsord…vem kan man då klandra?
När ungdomar väl har grupperat sig växer föraktet för den andra sidan, för ”dem”.
Det är vanligare att invandrarungdomar rånar svenska tonåringar än utländska. Varför? Om det bara skulle handla om att råna lättaste möjliga offer så varför blir killar oftare rånade än tjejer?
Det är ju en slags statusfråga också, att ha knivhotat en tjej är det inte många som pratar högt om. Däremot undviker invandrarna ofta att attackera varandra p.g.a. ”alla känner alla” syndromet. Risken att stöta sig med en bekant, som man själv känner, till rånoffret är större om det är en invandrare man rånar. Alla har ett invecklat nät av kontakter och de oskrivna reglerna är många.

Även begäret för pengar växer. Man vänjer sig vid att ha ett par hundralappar i fickan och får en smak av det ”goda livet”. Ibland kan det handla om att finansiera ett drogmissbruk. Men oftast är det vanligare att pengarna bara spenderas på ”vanliga” tonårsartiklar som cigaretter, kläder el. dyl.

Problemet är att de unga vänjer sig vid att ständigt slänga pengar omkring sig. De överflödiga mobilerna säljs billigt till kompisar och på detta vis skapas ett ”tjänster och gentjänster” samhälle.
Det oroväckande i detta är att dessa unga killar inte verkar se det olagliga i vad de håller på med. De ser det snarare som ett sätt att visa makt och markera revir.
”Om du inte visar vem som bestämmer äter de upp dig” och de lever som de lär.
Språkproblem är en annan viktig orsak till meningslösa slagsmål. Man använder grova ord som man inte har förstått innebörden av, vilket leder till missförstånd och konflikter. De lär sig inte att slåss verbalt. Har man ett torftigt språk och känner att orden inte räcker till tar man till handling istället.

Det finns ju även ett visst grupptryck. I alla tider, bland alla sorters tonåringar ...