Sammanfattning:
Syftet med examensarbetet var att undersöka pedagogers tal, det vill säga språkliga utsagor, om sina elever. Det
tal som fokuserades var det som rör kön, genus och sexualitet. Jag var intresserad av att identifiera de diskurser
som aktualiserades i talet och de positioner som gjordes tillgängliga för eleverna i pedagogernas tal. De
undersökningsfrågor jag ställde var vilka diskurser som kämpade om legitimitet i pedagogernas tal, på vilket sätt
den diskursiva kampen fördes samt vilka subjektspositioner som tillskrevs eleverna inom de rådande
diskurserna. Jag gjorde en kvalitativ fallstudie där jag studerade fem pedagogers och en rektors tal med hjälp av
observation, samt intervju. Sammanlagt har jag ett fältmaterial bestående av 5 sidors textutskrifter av
transkriberat tal och anteckningar. Analysen har gjorts med hjälp av poststrukturell feministisk teori. Jag
använde diskursanalys som teori och metod samt utgick ifrån att dekonstruera begreppen kön, genus och
sexualitet i förståelsen av det studerade. Det resultat jag kom fram till är att talet om eleverna skedde inom två
hegemoniska diskurser. Dels kämpade en särartsdiskurs och dels kämpade en genusmedveten diskurs om
fixering i talet. De positioner som gjordes möjliga inom dessa diskurser visade på viss rörlighet och öppenhet
men skedde som jag tolkar det, könat. Det vill säga, femininitet kopplades i första hand samman med elever som
kategoriserades som flickor medan maskulinitet i första hand kopplades till de elever som kategoriserades som
pojkar. Jag menar att det är angeläget att skapa en diskussion om hur diskurser verkar begränsande i vår
förståelse men också för vilka möjligheter det finns till motstånd och öppningar då elever positioneras som
subjekt. Läroplansuppdraget är formulerat så att skolan skall motverka traditionella könsmönster. Utifrån en...
