En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna att
kompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationer
som flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar i
avgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från att
plantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften som
resenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,
därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut per
passagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunder
klimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år. Produkten har inte fått det
genomslag som förväntades av företagen i branschen.
Syftet med uppsatsen är att undersöka varför inte fler konsumenter väljer att
klimatkompensera när de reser med flyg. Vi ska också ta reda på vad som krävs för att få
konsumenterna att klimatkompensera oftare vid resor med flyg. I uppsatsen har vi både ett
positivistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvantitativ
enkätundersökning med totalt 122 respondenter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval.
Resultatet av enkätundersökningen har legat till grund för arbetet med analysen och
slutsatserna. Resultatet har därefter tolkats av oss i avsikt att ge Apollo rekommendationer om
hur de ska få fler konsumtenter att klimatkompensera i framtiden. I uppsatsen har vi använt
oss av en induktiv ansats. Vi använde primärdata i form av en enkätundersökning och
sekundärdata i form av litteratur och tidigare gjorda studier.
Slutsatserna i vår undersökning är att de konsumenter som känner till vad
klimatkompensering innebär är positiva till produkten. Vår enkätundersökning visar att cirka
80 % av de 122 respondenterna har en positiv inställning till klimatkompensering. Det
indikerar på att det finns en stor potential för klimatkompensering men att det idag saknas
lättillgänglig information för konsumenterna att ta del av. Apollo lyckas inte övertyga
konsumenterna att klimatkompensering är ett bra sätt att stödja miljön, vilket leder till att
konsumenterna inte vill betala för något som de inte tror på eller känner till.
För att få fler konsumenter att klimatkompensera måste informationen som ges ut till dem
innehålla starka argument för att locka deras intresse och den bör ...
