Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a. de externa effekterna. Varje prissättningsstrategi utvärderas utifrån paretoeffektivitets-kriterier för klubbvaror, samt utifrån de fördelningseffekter implementering skulle medföra. Skillnaden mellan samhälleligt optimum och individuellt optimum beskrivs med fokus på externa effekter. Resultatet av analysen blir att en nolltariff i kollektivtrafiken som ökar det kollektiva resandet och minskar användandet av substitutet bilresa kan vara bra ur effektivitetssynpunkt medan omfördelningen är mer godtycklig
2155 visningar
uppladdat: 2007-10-25
uppladdat: 2007-10-25
Inactive member
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare.
Kommentera arbete
...läs fortsättningen genom att logga in dig.
Medlemskap krävs
För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.Kontot skapar du endast via facebook.
Källor för arbetet
Saknas
Kommentera arbetet: Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a. de externa effekterna. Varje prissättningsstrategi utvärderas utifrån paretoeffektivitets-kriterier för klubbvaror, samt utifrån de fördelningseffekter implementering skulle medföra. Skillnaden mellan samhälleligt optimum och individuellt optimum beskrivs med fokus på externa effekter. Resultatet av analysen blir att en nolltariff i kollektivtrafiken som ökar det kollektiva resandet och minskar användandet av substitutet bilresa kan vara bra ur effektivitetssynpunkt medan omfördelningen är mer godtycklig
Kommentarer på arbetet
Inga kommentarer än :(
Liknande arbeten
Källhänvisning
Inactive member [2007-10-25] Uppsatsen behandlar frågan om huruvida en totalt skattefinansierad kollektivtrafik med nolltariff kan anses vara rättvis och effektiv. Organisationen Planka.nu:s argument för nolltariff i kollektivtrafiken analyseras med utgångspunkt i free ridning-problemet och individens betalningsvilja. Den skattefinansierade nolltariffen jämförs med marginalkostnadsprissättning och tvådelad tariff, som är två teorier om optimal prissättning av kollektiva varor. Kollektivtrafik beskrivs som en klubbvara med vissa positiva externa effekter samtidigt som varans substitut väntas generera negativa externa effekter. I uppsatsen antas den samhällsoptimala mängden kollektivtrafik vara högre än summan av alla individers individuella efterfråga p.g.a. de externa effekterna. Varje prissättningsstrategi utvärderas utifrån paretoeffektivitets-kriterier för klubbvaror, samt utifrån de fördelningseffekter implementering skulle medföra. Skillnaden mellan samhälleligt optimum och individuellt optimum beskrivs med fokus på externa effekter. Resultatet av analysen blir att en nolltariff i kollektivtrafiken som ökar det kollektiva resandet och minskar användandet av substitutet bilresa kan vara bra ur effektivitetssynpunkt medan omfördelningen är mer godtyckligMimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=11298 [2024-05-07]
Rapportera det här arbetet
Är det något du ogillar med arbetet?
Rapportera