Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer s...
