Syfte: Genom att jämföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara
vill jag ta reda på hur många reklamannonser som finns i de respektive
tidningarna och hur många artiklar med dold reklam som finns i tidningarna.
Veckotidningar idag är dyra att köpa och deras ekonomi och själva existens
bygger på att de har många annonsörer, detta ger upphov till att
tidningarna många gånger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning
vill jag ta reda på om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen
verkligen är mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen
eller dold.
Metod: Med hjälp av John Fiskes kvantitativa innehållsanalys har jag tänkt
studera innehållet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att
kontrollera hur stor del av tidningen som innehåller reklam i någon form
och hur stor del av tidningen som lämnas fri till övriga artiklar.
Slutsats: I min uppsats har det visat sig att man i fallet med Tara och
Veckorevyn betalar något mer för reklam i någon form, dvs annonsering och
smygreklam/produktplacering än för övrigt innehåll. Vad gäller tidningen
Julia betalar man dock mest för journalistiskt innehåll och mindre för
reklam och smygreklam/produktplaceringar.
23% av tidningen bestod alltså av reklamannonser eller artiklar vars
innehåll utgjordes av smygreklam/produktplacering av varor. Detta lämnade
hela 77% av tidningens utrymme till artiklar, insändare och reportage som
ej kan knytas direkt till reklam eller produktplacering.
Av tidningen Veckorevyns utrymme viks alltså 52% av tidningen till
reklamannonser och artiklar med smygreklam/produktplacering. 48% av
tidningens utrymme lämnas till övrigt material så som artiklar och
reportage som är fria från reklam eller produktplaceringar.
Tidningen Tara består alltså av 57% reklam samt
smygreklam/produktplaceringar och 43% övrigt material om man räknar på det
första alternativet. Om man väljer att räkna på det andra alternati...
