Filmanalys - Edward Scissorhands

3 röster
13388 visningar
uppladdat: 2002-10-25
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Jag valde att analysera ”Edward Scissor-hands” för att det är en av mina favoritfilmer. I huvudrollerna får man se Johnny Depp och Winona Ryder, och själva filmen är regisserad av Tim Burton.

En kort resumé
Edward har bott isolerad i hela sitt liv uppe på en kulle i ett gammal och stort slott. Hans uppfinnare han dö innan Edward blev helt färdig, och nu har han istället saxar till händer. En parfymförsäljare tar med honom till byn när hon försöker få hennes parfymer sålda. Först blir Edward en succé, men snart ändras grannarnas uppfattning när Edward bli anklagad för ett brott.


Analys
Filmen inleds med att man får se scener ur någonting som ser ut som ett gammalt slott. Det visas upp spökliknande statyer över-täckta med spindelväv och andra läskiga figurer och dekorationer. Filmen är inspire-rad rätt mycket av Nightmare Before Christmas vilket märks på många av figu-rerna.
Vi får nu se att vi befinner oss i en slags fabrik, och fabriken verkar ta plats inne i ett gammalt slott. En massa lite runda, metall-figurer som sitter fast med elektroder utifrån hjärnan har uppgifter på ett rullande band. Vi får se figurerna ur olika vinklar, för att skapa oss en bild av skapelserna.
Sedan får vi se någonting som liknar pepparkakor i olika former komma rullandes över rutan, stämd av lite halvläskig spöklik musik. Scenen tonas ut av ett par händer, som sedan följs av ett äldre mansansikte. Detta är för att ge en grund i varför Edward har saxar till händer, och vem som skapade Edward. Efter det tonas introscenerna ut av snö, som vidare i filmen kommer att ha en viktig betydelse.

Vi får se ett gammalt hus, där vi antar att de första scenerna utspelade sig. Huset ligger högt placerat uppe på en kulle, och vägen dit ser svår ut. Det snöar hela tiden också. Scenen zoomas ut och vi får se att det är genom ett fönster vi tittar på slottet. Eller rättare sagt, det är en äldre kvinna som tittar på slottet. Eftersom hon inte ser skärrad ut på något sätt av slottet, så har hon för-modligen en relation till slottet på något sätt.
Rummet hon befinner sig i är lite gammaldags och antikt, som beskriver väl filmens rörande berättelse. När kameran vrids runt i rummet för att följa efter kvinnan, får vi se tapeter med lite stjärnaktig figurer, en lam-pa och en fåtölj. I en enorm säng bland kuddar ligger det en flicka, som ser väldigt liten ut. När kameran sedan filmar från andra sidan sängen, får vi se resten av rummet. Ett fönster, en levande brasa och en liten byrå ger en hemtrevlig känsla för filmen, som först började med kusliga blå-svarta scener.

Den äldre kvinnan sätter sig i fåtöljen och börjar berätta varför det snöar, eftersom den lilla flickan säger sig inte vara trött och vill veta varifrån snön kommer. Det är här som grunden för filmens berättelse läggs – det är som om vi kommer att få bege oss tillbaka i en tid som redan existerat.

Vilket vi också kommer att få, när kameran förflyttar sig ut genom fönstret, samtidigt som vi hör den mjuka kvinnorösten berätta ”Well, a long time ago…”.
Plötsligt byts scenen från det hemtrevliga lilla rummet sedan ut. Vi befinner oss i ett snöigt grannskap. Det ser ut som ett typiskt grannskap som man föreställer sig att det finns i Amerika. Kameran filmar ovanifrån i en lite sned vinkel över staden, och vi får se att de flesta husen ser fridfulla ut och har målats med pasteller. Samtidigt fortsätter kvinnan att berätta vad som en gång i tiden, för en lång tid sedan, hände. Vi har förflyttat oss från stadens ena sida, till den andra, och är nu på väg uppför ett berg ser det ut som – det är lätt att ana att vi är på väg till slottet.

Ibland avbryts kvinnan av barnet som har en fråga att ställa, och det gör hon precis när scenen är den där vi ser slottet utifrån, i väntan på att det ska hända någonting. Allt är helt stilla, utom att kameran sviktar lite, vilket kanske betyder att det är så pass högt upp att det blåser kraftigt. Sedan tonas sce-nen ut och vi ser en översikt av staden uppifrån slottet. Kameran zoomar ut scenen mer och vi ser ett ansikte av något slag.

Plötsligt befinner vi oss i staden som nu är filmad under sommartid och ser betydligt trevligare ut. Vi märker också att alla husen i tur och ordning är pastellfärgade, och med tanke på det befinner vi oss någonstans i ett mindre grannskap i Amerika någonstans under sjuttio-åttiotalet.
Vi får se några scener där det dagliga livet filmas, någon som klipper gräset, en annan som vattnar det. I en scen ser vi ett rosafär-gat garage varifrån vi hör hammarslag – det är förmodligen någon som snickrar i gara-get. Allt detta ger en bild av att man lever ett fridfullt och inte ett speciellt händelserikt liv i grannskapet.

Så kommer det en kvinna gåendes på en stenbelagd rosafärgad gång, vilket vi kan döma av ljudet som hörs av klackarna. Hon är helt klädd i rosa, och bär på en ljusgråblå väska. Allt i pasteller så klart. Hon är på väg in i ett grönt hus, och hennes sätt att gå är rätt lustigt – händerna lite på sidan och ett väldigt gung på henne när hon går.
Hon ringer på och dörren öppnas snabbt inifrån. Vi får se att hon håller upp väskan och ler. Hon är försäljare. Sedan börjar hon snabbt tala, för att förmodligen övertyga den kvinna som öppnade dörren och står med papiljotter i huvudet fortfarande – det är antagligen en tidig morgon. Scenen tar rätt snabbt slut, med lite komiska insatser om att kvinnan aldrig ändå köper något av försäljaren, och att hon mycket väl vet det. Sedan är det ett snabbt "bye", och scenen byts ut till ett rosa hus med någonting som ser ut som en röd flyttbil på tomten. Det står ”plumbing” på den med stora, gula versaler. Egentligen är det en rörmokares eller mekanikers bil. Aha! Det vet vi för att inne i huset står det en kvinna, som helt klart flörtar med någon mekaniker, som försöker laga hennes diskmaskin. Rummet de befinner sig i är såklart köket, men bak-om ser man ett rosa vardagsrum – typiskt.

När det sedan ringer på klockan efter att reparatören har försökt förklara för kvinnan hur man byter filter i diskmaskinen gissar vi på att det är samma rosaklädda försäljare. En hektisk scen filmas där försäljaren blir chosad iväg. Kvinnan som bor i huset har på något sätt en aning irriterande attityd, och hennes fingrar som hon trummar på dörrkarmen med är näst intill förskräckliga. Långa, rosa lösnaglar ger en bild av falskhet, men också den tidens mode.
I nästa scen har försäljaren redan kommit in i ett hus, där de sitter i ett rosa flickrum. Försäljaren sitter på sängkanten och försöker få flicka som sitter på sängen att engagera sig lite mer, men hon verkar alltför upptagen med att måla sina tånaglar. Men även denna scen slutar med att hon inte kan sälja något – ”Du tror väl inte att jag har pengar?”.

Försäljaren går utanför på gatan, och ser ut att överväga att gå in i ett av husen. Men när hon tittar in genom fönstret och vi får se vem som bor där, skakar hon på huvudet och går vidare. I rummet befann sig en kvinna, som spelade på en orgel. I rummet fanns det också saker som tydde på att hon var överdrivet religiös. Hon stämplas här med som grannskapets enstörning och den person som betraktas som udda.

Försäljaren stoppar in sin väska i en stor gul bil som står parkerad på gatan. Några retfulla kommentarer hörs från barn som åker förbi med sina skateboards.
Vi ser henne sitta i bilen och stryka över någonting i en pärm. Sedan vet hon inte riktigt hur hon ska sitta, och ser ut att fundera vad hon ska ta sig till. En idé kläcks när hon vrider på spegeln som sitter på förarsidan och hon kör upp till slottet. I denna scen bevisas också att kvinnor inte är så dåliga förare som man brukar säga att de är – försäljaren är väldigt duktig på att backa och vända om bilen.

När vi ser henne sedan bakifrån köra upp mot slottet, är scenen rätt trevligt konstruerad. De pastellfärgade husen på båda sidorna om vägen, och rakt framåt ett stor grått slott, med en blå himmel, som har några få söta moln. Och så börjar den kusliga musiken som är till för en kuslig stämning.

Vad finns i slottet egentligen?
Försäljaren kör in sin bil på gården till slot-tet. Hon ser lite rastlös och orolig ut, men vem skulle inte vara det när man ser ett sådant gammalt slott? Först tvekar hon in-nan hon går in, och ser sig omkring lite, men tar mod till sig ändå och går in genom grinden (det fanns två grindar. En längst ner på berget och en som öppnar sig till tomten). Man får se ett imponerat ansikts-tuttryck i kvinnans ansikte. Tomten är full med buskar som är väldigt dekorativa och snygga – ja, riktiga mästerverk. Och det är inte bara en figur, utan många. Slottet ser inte riktigt ut att höra hemma där. Den väl-skötta trädgården ser inte ut att vara en skapelse av någon som bor i det gamla slot-tet. Och man kan inte heller förneka att filmteamet lagt ner mycket arbete på att skapa denna trädgård.

När trädgården sedan filmas ovanifrån, får vi se hela dess skönhet uppifrån, och det är väldigt vackert, även om det bara är en film.
Efter att försäljaren sett sig omkring en längre tid, ropar hon slutligen hallå. Hon får inget svar, men det var nog inte heller det som man hade förväntat sig. Hon kisar upp mot slottet, och går sedan upp för trappan. Den stora träddörren med järndekorationer ser väldigt tung ut, och lätet från handtaget låter också väldigt tungt. Det är ingen som kommer och öppnar, så försäljaren ropar hallå en gång till, och knuffar sedan upp dörren med lite möda.
Nu känner vi igen de första scenerna i filmen. Det strimmar in lite solljus från två fönster ovanför dörren, och från själva dörren. Annars är det rätt mörkt, och det ser lite kallt ut. De gråa stenväggarna ger en kuslig bild, och de övertäckta möblerna lika så. Annars är rummet tomt. Möblerna är det bara några få av, och de är ställda mot väggarna.

Kvinnan ser väldigt liten ut i den stora lokalen, och när hon går framåt får vi se en trappa. Den är gammal, gjord av sten, och figuren som sitter längst ner på räcket är övertäckt med spindelväv. När man sedan får se vad som finns bakom kvinnan, ser man en konstig mekanism. Det ser ut som ett klocktorn, men ändå inte. Stora kugghjul finns längst in till väggen, och resten är lite otydligt, men det ser ut som ett laboratorium. Vi får se kvinnan förflytta sig bakåt, och nu ser hon lite förskräckt ut. Bakom henne ser man figuren vid ändan av trappan tydligare, och fönster som ser ut att höra till en kyrka. Konstigt nog blir försäljaren inte skrämd när hon vänder sig och ser figuren, utan ropar bara hallå igen och börjar med snabba steg gå upp för trappan. Samtidigt börjar hon berätta vem hon är. Hon heter Peg Boggs, och är Avon-representant.

Kameran zoomar ut igen, och vi får se trappan som leder upp någonstans. Under den finns det ingenting, och några tio meter bakom ser de smala men höga fönstrena som ser ut att höra till kyrkan. Ner från taket hänger det en lampa med ljus, som brunnit ner.
Uppe på vinden, som det ser ut som nu, råder en lite kuslig stämning. Taket har rasat på vissa ställen, och det är väldigt dammigt och tomt. Vinden är stor, det är därför den kusliga stämningen uppstår. Och scenerna är dessutom väldigt väl utvalda. När Peg tittat sig omkring en aning, får hon syn på någonting. Bakom henne får man också se ett rektangulärt fönster, vars kar-mar är lite söndriga, och gardinerna som hänger för grå. Det som Peg hade fått syn på var en brasa, men istället finns det en massa tidningsurklipp på människor som överlevt mirakel eller på något sätt är miss-bildade men har talanger. Ett exempel på artiklar är ”Boy without eyes reads with hands”.

Sedan vänder sig Peg om och får syn på någonting som rör sig. Fram kommer det en figur, som ser ut som en människa men har saxar till händer – Edward. Peg som hade börjat presentera sig själv ytterligare en gång slutar upp mitt i sin mening ”…and I’m as harmless as cherry pie” och vänder sig om för att gå.

Edward kommer fram så att man kan se honom ordentligt. Här märks Tim Burtons intresse för gotik, vilket man också kan lägga märke till i hans andra filmer. Edward är väldigt blek, och hans huvud pryds av svart, trassligt och rufsigt hår. Han är klädd i en svart dräkt, som är fastsatt med nitar och remmar. Om han inte hade saxar till händer, kunde man nästan tro att han hade uppstått från de döda. Att han var en själ som kråkan hade tagit med sig tillbaka. Snällt – och lite tvekande – ber han Peg att stanna. Samtidigt som han rör sig framåt klipper han lite med saxarna, och ljudet som hörs från dem låter lite rostigt. Och saxarna ser inte heller speciellt rena ut.

Peg undrar snällt vad som hände med ho-nom, och reser sin väska lite som om hon försökte skydda sig med den. Till svar får hon att han inte är färdig. Edward klipper till lite med saxarna, vilket skrämmer Peg. Konstigt nog slutar det hela med att Edward sitter i bilen tillsammans med Peg på väg ner till grannskapet.

Sin roll som Edward spelar Johnny Depp väldigt bra, och Edwards karaktär är på sitt sätt väldigt söt. Till exempel när Peg frågar vad som hände med hans pappa, vet Edward inte vad död betyder, utan säger bara ”han vaknade inte upp”. I filmen finns det också rätt mycket komiska drag, men man kan nog inte riktigt säga att filmen skulle vara en komedi. Hur som helst är filmen väldigt rörande på sitt sett, och återspeglar det vardagliga livet. Frågor som ifall man kan bli accepterad som man är tas upp, på sitt sätt. Och lite också hur det är att inte vara som alla andra.

Filmen löper på i sin egen takt som inte blir långtråkig. Man lägger till en del konflikter, till exempel blir Edward förälskad i Pegs dotter (Winona Ryder), som är ute och campar med sin pojkvän och deras vänner. Men hon är däremot inte speciellt förtjust i honom, i alla fall inte i början av filmen.

Men han gör allt för henne – och det slutar med att hon blir tvingad av sin pojkvän att göra inbrott i hans hus, för att stjäla saker som hans föräldrar håller inlåsta. Baktan-ken med detta kanske egentligen är att bli av med Edward, så att han kan få ha dottern för sig själv. Inte de sakerna som hans för-äldrar håller förvarade i bakom lås och bom.
Händelsen blir väldigt uppmärksammad i grannskapet, och Edward blir snabbt impo-pulär och det polisen är efter honom stup i kvarten för att grannarna får för sig att Ed-ward hittar på en massa saker som är olag-ligt. Tillslut blir Edward riktigt trött på sitt liv, och beslutar sig för att alla de figurer han skapat i grannarnas trädgård ska bort. Så på sin väg sitt nya hem, skär han av ett eller annat ben, och den religiösa kvinnan som hela tiden tyckt att Edward var satans skapelse, får nu stöd av de andra.
Och den årliga julfesten som Peg brukade ordna, blir inte av. Och hos Kim (dottern) väcks det känslor för Edward, när han tidi-gare under dagen skapade en figur av is som förställde henne som en ängel.

Filmen tonas av med en scen där Edward mördar Kims pojkvän, och han faller ut genom fönstret, med ett sår i magen. Kim blir tvungen att skydda Edward, och hittar på bottenvåningen av slottet där de befinner sig i en likadan sax som Edward har till hand, och tar med sig den ut till grannarna som samlats utanför och inte kan bestämma sig ifall de tänker gå in eller inte.

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt allt innehåll på Mimers Brunn måste du vara medlem och inloggad.
Kontot skapar du endast via facebook.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Filmanalys - Edward Scissorhands

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

  • Inactive member 2005-02-14

    Helt otroligt bra recension, E

  • Inactive member 2005-12-14

    detta är ingen analys, utan en

Källhänvisning

Inactive member [2002-10-25]   Filmanalys - Edward Scissorhands
Mimers Brunn [Online]. https://mimersbrunn.se/article?id=1140 [2024-03-29]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×