Brottsprevention för unga ur ett institutionellt perspektiv : Exemplet Lunds kommun

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Mer och mer fokuserar media och politiker på hårdare tag mot kriminalitet, i debatten förekommer ofta en bild av att det är bättre att kontrollera eller bestraffa en individ som begått en kriminell handling än att fokusera på omständigheterna kring eller varför handlingen begicks. Brottsprevention har inte fått samma massmediala utrymme. Syftet med den här uppsatsen är att titta närmare på hur olika institutioner, i det här fallet i Lund, arbetar med brottsförebyggande åtgärder. Fokus ligger på brottsprevention för unga som kan anses vara på väg in i kriminalitet eller har börjat få kontakt med myndigheter såsom polis och socialtjänst på grund av sina förehavanden. Material till uppsatsen har inhämtats via intervjuer med representanter från olika institutioner som på olika sätt arbetar eller kommer i kontakt med brottsförebyggande arbete. Det ges även information om riktlinjer och mål som regeringen (via Brottsförebyggande rådet) satt upp för lokalt brottsförebyggande arbete samt en presentation av relevant forskning inom området. Intervjuerna har analyserats, tematiserats och redogör för likheter och särpräglingar hos respektive institution. Trots att det är svårt att bedöma vilka effekter brottsförebyggande åtgärder har, samt hur man skall undersöka dessa säger sig de jag intervjuat uppleva att de ofta lyckas med sin uppgift. Inom Lunds kommun anses det vara viktigt att använda nätverk och samarbeten för att uppnå ett positivt resultat inom brottsprevention och att de här nätverken/samarbetena ofta uppfattas ge ett gott resultat genom sina informella sammanslutningar. Dessa är emellertid beroende av rätt representanter. Institutionerna formas till stor del utifrån normerande ideologiproduktion genom det poli...