Syftet med denna uppsats är att belysa vilka hinder och möjligheter de före
detta kriminella möter när de ska återintegreras i samhället. Vi vill dessutom
fördjupa förståelsen för varför de väljer att avbryta sin brottskarriär.
För att bygga upp en förståelse för problemområdet har vi använt oss av fyra
rapporter varav tre är publikationer från Brottsförebyggande Rådet och en från
Equal-projektet Bättre frigivning. Vi har utöver dem använt statistik från
kriminalvården för att belysa områdets omfattning. Rapporterna beskriver de
problem interner möter vid frigivning, såsom bostad och sysselsättning. De
behandlar även vilka utslussningsmetoder som finns och i hur stor utsträckning
de används. Rapporterna belyser dessutom hur de före detta internerna har
uppfattat sin egen frigivningssituation.
De teorier vi har valt att använda i vår uppsats är tagna från Stigma och Jaget
och maskerna av Erving Goffman och Etablerade och outsiders av Norbert Elias
och John L. Scotson. Stigma behandlar hur olika människor stigmatiseras utifrån
vissa kriterier, såsom kriminalitet. Vi använder detta teoretiska ramverk för
att beskriva problemet före detta kriminella har med att accepteras för vilka
de är utan att behöva dölja det stigma som kriminalitet ändå utgör. Jaget och
maskerna handlar om hur människor framställer sig själva och de konsekvenser
detta medför. I vår studie används denna bok för att belysa problemen en före
detta kriminell har med att presentera sig själv för sin omgivning utan att
behöva bli värderade på grund av sin bakgrund. Etablerade och outsiders
behandlar olika gruppers maktutövanden över andra påstådda lägre grupper. Den
använder vi för att förklara med vilka metoder de kriminella och de före detta
kriminella hålls utanför samhället och nedvärderas.
För att uppnå vårt syfte har vi valt att använda oss av ett kvalitativt
tillvägagångssätt med intervjuer som undersökningsmetod. Till valet av
intervjupersoner föll medlemmar av föreningen Kriminellas Revansch I Samhället,
eller KRIS. Vi genomförde fyra intervjuer varav en var gruppintervju med två
respondenter.
Genom analys av resultatet identifierade vi fyra hörnstenar som är av särskilt
stor vikt vid återintegration i samhället; motivation, sysselsättning,
umgängeskrets samt bostad. Dessa fyra aspekter i kombination nämns av alla de
intervjuade och även den tidigare forskningen behandlar dessa på mer eller
mindre ingående sätt. Motivationen är väsentlig för individens möjlighet att ta
sig bort från den brottsliga banan och för att ta till sig den hjälp som
erbjuds. Med umgängeskrets menas vikten av att bryta med den gamla
umgängeskretsen och lära känna nya icke kriminella vänner. Sysselsättning
inbegriper både arbete och fritidsaktiviteter, då detta är en nödvändighet för
att undvika upptagande av kontakt med gamla vänner. Det har visat sig både
genom tidigare forskning och belysts i våra intervjuer att möjligheterna att på
egen hand få bostad är nästintill obefintlig.
I slutdiskussionen resonerar...
Inactive member 2017-11-16