Problem och bakgrund
Uppdelningar i manligt/omanligt styr och begränsar beteende och hjälper till att upprätthålla en patriarkal
ordning. Djupare insikt i hur normer för maskulint/manligt reproduceras kan synliggöra upprätthållandet av
begränsningar och vara behjälpligt i att öka jämställdheten.
Syfte
Mitt syfte är tudelat och avser att utifrån teorier om maskulinitet problematisera och diskutera dels själva
begreppet maskulinitet och dels hur (re)producerande av normer för maskulinitet i skolåldern går till. Jag söker
uppfylla mitt syfte med ett omfattande begreppsutredande teoriavsnitt och genom att i en litteraturstudie
syntetisera och analysera ett material utifrån fem frågeställningar.
Frågeställningar
- Vad måste unga killar positionera sig till och vilka normer för manlighet är synliga?
- Hur går positionering gentemot en maskulin identitet till?
- Hur behandlas överträdelser mot de normer för "rätt" manligt beteende som finns?
- Vad är "manligt" respektive "omanligt"?
- Gentemot vem eller vilka grupper är man fri respektive ofri att definiera en maskulin identitet?
Metod och material
Arbetet har karaktären av en litteraturstudie och syntetiserar och tematiserar ett material bestående av sex artiklar
och avhandlingar på området enligt givna frågeställningar.
Resultat samt betydelser för läraryrket
I arbetet framkommer viktiga praktiker för unga män som positionerar sig gentemot en hegemonisk maskulinitet,
och inordnar sig i en hierarki baserat på sådana ideal. Deut övar en utbredd reflexivitet och disciplin av jaget, av
andra och av dem som "Andras", det vill säga underordnas eller marginaliseras. En maskulin identitet
presenteras ofta i termer av negationer, där det är enklare att definiera vad man inte är än vad som faktiskt ingår i
ett "normalt" identitetsprojekt. Praktiker av och utryck för homofobi, heterosexism och i viss utsträckning rasism
och heteronormativitet interagerar och upprätthåller en hegemonisk maskulinitet, som i sin tur samtidigt bygger
på och reproducerar en patriarkal ordning. Nostalgiska eller stereotypa maskulina/manliga ideal används för
disciplinering av den egna och andras maskulinitet.
Jag visar att positionering och begränsningar är gemensamma projekt, mellan "företrädare" för en hegemonisk
maskulinitet, dess anhängare, marginaliserade och underordnade maskuliniteter, sexualiteter och kön. Det är inte
starka ledare som upprätthåller en reproducerande ordning av roller utan en mängd praktiker som interagerar.
Man hjälps åt att positionera andra och sig själv samtidigt som och man positioneras av andra. Det innebär att det
är praktikerna i sig framför enstaka individer som måste förändras för att nå effektiva förändringar av negativa
strukturer. Olika situationer avgör i högre grad vad som är acceptabelt än vad en enhetlig norm gör, och lärare
måste kunna se vilka normer som gäller i den miljö dennes elever befinner sig i.
Om man vill motverka sådana strukturer och hierarkier som begränsar elevers identitetsprojekt samt en mer
generell patriarkal ordning i skolan bör man som lärare arbeta med frågor som rör bland annat heterosexism och
homofobi. Sådana praktiker har inte bara konsekvense...
