Galileo Galilei

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Uppfinningar är något som präglar hela vårt liv, vissa har ett gott syfte medan andra inte har det. Sedan urminnes tider har människan uppfunnit nya saker, stora som små. En bra sak gällande uppfinningar är att de kan skapas av vem som helst, unga, gamla, rika eller fattiga, det spelar ingen roll. Tack vare uppfinningarna kan man också tjäna pengar, men det är inte det som är det viktigaste. Utan det mest intressanta tycker jag är att se vad uppfinningen bidragit till. Det finns många som blivit berömda tack vare sina smarta idéer. Bell, Morse, Kepler och Rausing är några att nämna. Jag har valt att berätta om den geniale uppfinnaren och fysikern Galileo Galilei. Jag har tidigare hört talas om hans upptäckter och spännande liv, vilket bidrog till att jag valde att arbeta med just honom. Mitt syfte med arbetet kommer att vara att försöka presentera vilka upptäckter han gjort och vad de bidragit till. Var fick han inspiration ifrån? Vad fick folket för tankar och idéer kring hans upptäckter? Detta är några av de frågor jag vill ha svar på. Historien om Galileo Galilei kan börja…


Tre dagar före Michelangelos död föddes den 15 februari 1564 i Italien en speciell pojke. Pojken fick namnet Galileo Galilei. Hans familj bestod av fadern Vincenzio, modern Giulia och sex syskon. Galileo var liksom sin far musikalisk, kunde spela luta och var också en utmärkt sångare. Galileos familj var mycket fattig och för att Galileo skulle kunna studera skrapade fadern ihop pengar och skrev in honom som medicinstuderande på universitetet i Pisa. Eftersom Galileo var mycket duktig på musik och målning var det en stor besvikelse för fadern att han var tvungen att sluta med detta. Vid universitetet började Galileo läsa Aristoteles texter och hans intresse för att ta reda på sanningen/bevisen bakom dem startade…


Besöket i katedralen

Vid 17-års ålder besökte Galileo katedralen i Pisa och detta kom att vara en viktig händelse i hans liv. I katedralens tak hängde en lampa ner från en lång kedja. Nyfiken som han var började han att studera den svängande lampan. Han upptäckte då att ju längre tiden gick, desto mindre blev svängningarna och hastigheten. Tiden för varje svängning trodde han var densamma oavsett om rörelsen var lång eller kort. När mässan var slut begav han sig hem med sin iakttagelse i minne. Väl hemma började han experimentera för att se om hans påstående stämde. Detta gjorde han genom att tillverka en pendel, genom att ta ett snöre och hänga en vikt i ena änden. Han satte sedan pendeln i fart och mätte tiden med sina pulsslag. Efter en rad mätningar var han övertygad om att hans påstående var rätt. Det Galileo hade upptäckt var det man idag kallar ”lagen för den enkla pendeln” och det enda han gjorde för att komma på detta var att studera ett föremål som svängde. Ganska otroligt tycker jag.

Detta hade Galileo upptäckt:

Pendelns svängning kan vara kort eller lång, men när den svänger mäter den alltid samma tid. Hastigheten ändras, vilket bidrar till att svängningarna tar samma tid, allt eftersom de blir kortare. Enda sättet att ändra tiden var att förlänga snöret på pendeln.

Tack vare denna upptäckt kunde Galileo utarbeta en taktmätare som han sedan sålde till läkare och på det sättet tjänade han lite pengar.



Fallande föremål

Endast 25 år gammal fick Galileo arbete som professor i matematik vid universitetet i Pisa. Han började här studera fallande föremål. Enligt Aristoteles skulle fallande föremål som släpptes från samma höjd nå marken olika fort beroende på tyngden. Tunga föremål skulle alltså nå marken snabbare än lättare, men hade Aristoteles verkligen rätt? Denna fråga var även Galileo nyfiken på och bestämde sig för att utföra ett experiment. I närvaro av kollegor och studenter begav han sig upp på det kända lutande tornet i Pisa. Därifrån släppte han ner två föremål. Experimentet resulterade i att Galileo upptäckte att föremål gjorda av samma material, men av olika tyngd nådde marken samtidigt om de släpptes från samma höjd. Galileo hade alltså bevisat att Aristoteles hade fel. Redan 100 år tidigare hade en man vid namn Philoponus bevisat samma sak, liksom flera medeltidsfilosofer.


Matematikprofessor i Padua

1592 var ett mörkt år för Galileo. Detta år dog hans fader Vincenzio och hans försörjningsbörda ökade eftersom den äldste sonen enligt traditionen skulle ta över. Samtidigt fortsatte livet som matematikprofessor. Galileo var aldrig riktigt populär bland sina kollegor p.g.a. sina tankar och idéer. Redan vid slutet av det första året vid akademin hade han blivit bötfälld för sin vägran att bära akademisk klädnad. När han visade sig bland sina kollegor visslade man åt honom. Folk trakasserade honom och hans dagar utvecklades till ett rent helvete. Tillslut orkade Galileo inte med mer och han bestämde sig för att sluta. Förolämpningarna upphörde, men han var nu lika fattig som under sitt första år som student och hans framtid var oviss. Galileo var aldrig gift, men han levde med kvinnan Maria Camba och tillsammans fick de två döttrar. Den 26 september 1595 var en av Galileos lyckligaste dagar. Tack vare släktingar fick han det åtråvärda jobbet som matematikprofessor vid universitetet i Padua. Kontraktet löpte på 4 år och kunde förlängas ifall Galileo utförde ett bra arbete. Galileo var inte precis någon ingenjör, men tack vare sina kunskaper i matematik blev han teknisk rådgivare åt storhertigen av Toscana och i februari fick han patent på ett vattenuppfodringssystem som kunde drivas med hjälp av endast en häst. En annan sak Galileo fick möjlighet att lära ut i Padua tack vare sina kunskaper i matematik var att hålla kurser i militär arkitektur och befästningsverk. Artilleriet blev bara effektivare och ämnet blev därför ett av de mest intressanta och av mest tyngd för Galileo.


Galileos farliga teori och månkikaren

Som matematikprofessor var en av Galileos huvuduppgifter att undervisa i de inledande kurserna i astronomi. Galileo hade själv en speciell syn på universum som skiljde sig från andra. Galileo trodde inte som Aristoteles, kyrkan och andra att jorden var centrum för universum. Hans teori byggde på att solen var centrum för universum. Teorin överensstämde med Keplers undersökningar som grundade sig på Tycho Brahes experiment och skrifter. Galileo och Kepler hade samma teori gällande jorden och de började brevväxla med varandra. I brev uppmanade Kepler Galileo att offentliggöra sina kopernikanska idéer. Galileo följde dock inte Keplers anvisning eftersom han inte hade några bevis som stödde hans teori. 1609 fick Galileo höra talas om ett nytt optiskt instrument som hade uppfunnits av den nederländske mannen Hans Lipperhersheys. Utan att ha sett instrumentet som för övrigt var det första teleskopet byggde han själv ett sådant. I augusti 1609 i Venedig demonstrerade Galileo sitt teleskop som förstorade upp till 9 gånger. Venedigs senatorer deltog vid demonstrationen och de insåg snabbt vilket värdefullt instrument Galileo uppfunnit och hans lön höjdes. Det första Galileo gjorde när han fick höra talas om teleskopet var att ta en blytub som han i den ena änden monterade en konvex lins i och i den andra en konkav. När han förde ögat till den konkava linsen upptäckte han att han kunde se föremål oväntat skarpt och nära. En vecka senare i augusti 1609 utvecklade han sin upptäckt till ett teleskop av tunnplåt som kunde förstora upp till 9 gånger. Det var detta instrument han demonstrerade i Venedig. När han återvände hem till Padua skaffade han utrustning för att kunna slipa och polera linser, men han ställdes nu för det största problemet, att hitta de rätta. Han tog kontakt med flera glasmästare och bad dem skicka det bästa glas de kunde tillverka, men de flesta glasbitarna var för fulla med sprickor och blåsor för Galileos syfte. Han letade också efter perfekta linser, men i en sändning på 300 var det endast ett fåtal som kunde användas. Den stora noggrannheten var ett måste för Galileo. I oktober kunde han äntligen rikta ett teleskop med 20 gångers förstoring mot himlen och göra fascinerande upptäckter av månen. Man kan säga att det var tack vare de perfekta linserna han kunde förstora så pass mycket. Teleskopet hade dock brister som t.ex. litet synfält som andra senare i tiden kom att ändra på. Det man kan säga är att Galileo är en av de personer som har lagt grunden till teleskopet så att det ser ut som det gör idag.

Galileo studerar månen och andra fenomen

Månen var det första föremålet Galileo observerade i sitt teleskop. Dag och natt undersökte Galileo fascinerat månen eftersom han upptäckte saker ingen tidigare sett. Han såg att månen var täckt av berg och kratrar. Han kunde också på ganska stort avstånd se de högsta bergstopparna som var belysta av solen. Med enkla geometriska resonemang kunde Galileo uppskatta bergens höjd över den omgivande terrängen. När Galileo studerat färdigt månen i detalj började han undersöka stjärntecken. Han upptäckte bl.a. att stjärntecknet Orion hade fler stjärnor som inte observerats tidigare eftersom de endast kunde synas i teleskop. Han kunde också se Vintergatan i form av mängder med enskilda stjärnor som man innan teleskopets tillkomst bara kunnat se svagt lysande. Galileo gjorde också intressanta iakttagelser på planeter. Han upptäckte att Venus låg närmast jorden, att Jupiter omgavs av fyra månar och att Saturnus hade en ring runt sig. Ett annat fenomen Galileo började studera noggrant var solfläckarna. Dessa hade man observerat tidigare med blotta ögat i mycket tätt dis. 1610 nådde Galileos studier av solfläckar framgång. Efter att ha gjort flera observationer på solens mörka fläckar upptäckte han att solen roterar kring sin egen axel. Galileo kunde också tack vare sina dagliga observationer med teleskopet dra slutsatsen att Aristoteles hade fel om att himlakropparna var absolut klotformiga.



Inkvisitionen

Galileo hade blivit erbjuden livslångt arbete vid universitet i Padua, men han längtade till Florens. En annan sak han längtade efter var att bli fri från all undervisning, så att han skulle kunna dokumentera sina upptäckter. Sommaren 1616 utnämndes Galileo som förste matematiker vid Pisas universitet och matematiker vid Toscanahovet i Florens. Galileo trodde att nu när han återvände till Toscana, så skulle han få lugn och ro för att skriva om sina upptäckter, men inte. En kort tid efter hemkomsten fick han känna på fiendernas försök att krossa honom. I sin bok ”Breven om solfläckarna” vågade han för första gången offentligt stödja Kopernikus system. Galileo hade inte bara motbevistat Aristoteles, utan också vad kyrkan ansåg om universum. I Pisa och Florens spreds ryktet att Galileo var en galning som vågade säga emot Bibeln och situationen blev nu allvarlig. 1616 kom det första angreppet mot Galileo, prästerskapet hotade med fängelse ifall han inte slutade skriva till stöd för Kopernikus. Några år senare, 1623, fick Galileo lov att skriva en bok för Påven som var en gammal vän. Boken skulle vara opartisk och en jämförelse mellan de gamla astronomiska teorierna och de nya. Boken godkändes i början av kyrkans ämbetsmän, men senare ansåg man att boken inte var speciellt opartisk. Den 21 juni 1633 ställdes Galileo inför rätta av inkvisitionen, vilket var den kyrkliga domstolen. Han anklagades för att ha trotsat förbudet att stödja Kopernikus teorier. Med en färdigskriven bön i handen låg Galileo på knä framför inkvisitionen och läste långsamt med darrande röst om förlåtelse. Vid detta tillfälle sägs det att Galileo skulle ha mumlat orden: Eppur si mouve (Och likväl rör hon sig), om detta är sant eller ej är det ingen som vet. Boken ”Breven om solfläckarna” förbjöds och Galileo fick straffet livstids fängelse som senare ändrades till evig husarrest. I december 1633 återvände han till sitt hus i Florens som blev hans fängelse för resten av livet. Galileo blev sängliggande långa perioder p.g.a. plågsamt bråck och astmaanfall. Trots sitt dåliga tillstånd kämpade Galileo med att skriva klart en ny bok, ”Samtal över och matematiska bevis för två nya vetenskaper”. I februari 1637 var boken färdig och kort därefter drabbades Galileo av inflammation i ögonen, vilket resulterade i total blindhet. Galileo drabbades också av en smygande feber och den 8 januari 1642 insomnade han för gott i en ålder av 78 år, men han lämnade efter sig ett stort vetenskapligt arv som han alltid kommer att bli ihågkommen för.


Egna tankar

1992 meddelade Påven Johannes Paulus II att Galileos ära hade återupprättas och idag vet vi att galningen hade rätt. Jag tycker det var mycket intressant och lärorikt att arbeta med en sådan spännande person som Galileo. Det fanns väldigt mycket fakta om honom, vilket gjorde det svårare att skriva eftersom källorna hade olika uppfattningar. Jag försökte ta med intressant fakta och bortse frå...