Syftet med följande arbete är att utröna huruvida en självvärdering av min egen undervisning kan utföras. Detta sker utifrån tre metodologiska ansatser, begreppsförståelse, utvärdering och bedömning samt självvärdering. Genom förenkäter, examination och efterenkäter studeras vilken sorts kunskap elever i en åttondeklass har tillägnat sig om kristna kyrkans framväxt och splittring, utifrån begreppsförståelse om religionskonflikter. Enkäterna och examinationen syftar således till att bedöma huruvida förändring i elevernas kunskap skett före och efter kursavsnittet. I momentet begreppsförståelse utgår jag ifrån kunskapsformerna, fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet för att kunna utröna vilken kunskap eleverna tillägnat sig om religionskonflikter. I enkäterna efterfrågas även uppfattningen om mig som lärare före och efter undervisningen, förväntningar på ämnet samt intresse för det detsamma efteråt, förväntningar på- och uppfattning om lärobok före och efter samt önskemål och uppfattning om arbetsform före och efter. Dessa frågor tillsammans med metoderna, summativ och formativ bedömning bildar underlag för min självvärdering som även innefattar jämförelser med- och ställningstagande emot teoretiska perspektiv om framförallt arbetsformer och inlärningsteorier. Resultatet av den summativa bedömningen av elevernas kunskap är att de uppvisar en mycket vag förkunskap om religion generellt. Utgångspunkten i undervisningen fick således bli att särskilja kristendom från övriga religioner. Detta gör att dessa elever inte har kunnat tillägna sig någon djupare förståelse för varken dåtid eller nutid som gör att de kan resonera kring problematiken som omgärdar begreppet religionskonflikter. Olyckliga omständigheter gjorde dessutom att tiden jag fick med klassen blev starkt beskuren, vilket gjorde att en förståelseprocess inte hann komma till stånd och då inte målet är uppfyllt kan därmed inte min undervisningsprocess sägas vara godkänd. Vad jag identifierade som problem med att göra en ensam, individuell självvärdering var att man enbart får återkopplingar från eleverna som undervisas samt från en så att säga tyst metodik, som för övrigt är ganska knapphändigt utforskad gällande problemområdet. Detta kan medföra att bedömningsarbetet riskerar att alltför mycket falla över på elevernas del och resultatet av undervisningen, i...