Då en människa får avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd kan denne av olika skäl tvingas till att leva gömd. En vanlig orsak till detta är skräcken för vad som skulle kunna hända vid ett återvändande till hemlandet. Därmed väljer den avvisade en livssituation utan tillgång till olika samhälleliga rättigheter framför att vända tillbaka. Frånvaron av stödinsatser innebär ofta materiella, fysiska och psykiska konsekvenser. Hur individen hanterar dessa beror till viss del på orsaken till flykten, men också på det stöd andra människor kan ge. För att få en djupare förståelse för den gömdes situation, utformades syftet att undersöka vilka faktorer som påverkar hur en flykting som lever gömd kan hantera samt skapa mening och innehåll i sin livssituation. Detta ledde till följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer beskrivs som inflytelserika för flyktingens förmåga att hantera sin livssituation som gömd? 2) På vilket sätt inverkar dessa faktorer på flyktingens möjlighet att hantera sin vardag? 3) Hur beskrivs flyktingens stöd från det sociala nätverket och på vilket sätt bidrar detta stöd till att skapa en meningsfull tillvaro? 4) Finns det gemensamma mönster eller skildringar i respondenternas berättelser som kan vara betydelsefulla för skapandet av mening? I denna studie har en kvalitativ metod använts, innefattande semistrukturerade intervjuer med tre flyktingar som levt gömda. Intervjufrågor formulerades utifrån tolkningsramens teoretiska perspektiv om meningsskapande med grund i logoterapi, KASAM och socialt stöd. Dessa perspektiv kopplades samman varpå socialt stöd blev en viktig komponent inom logoterapin och KASAM. I resultatet framgår att praktiska omständigheter, socialt nätverk samt livsåskådning är av vikt för att en gömd flykting ska kunna skapa mening och innehåll i sitt liv. Avgörande visade sig det sociala stödet vara, främst i form av nära mellanmänskliga relationer. Detta då dessa kontakter kan erbjuda socialt, emoti...
