Hinduism

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete

Världens näst största religion har över 700 miljoner utövare. Det är en religion som vuxit fram ur mångtusenåriga filosofier och berättelser för att ta den form den har idag. Den försöker med hjälp av bildspråk och symboler att beskriva sambandet mellan allt i världen med mysticismen och det andliga. Utövarna, hinduerna har valt att kalla sin religion för ”den eviga lagen”, vi kallar den för hinduismen.

Geografiskt sett är hinduismen mer eller mindre koncentrarad till den Indiska halvön (Indien och Nepal). Detta har tre huvudorsaker. För det första kan man endast bli genuin hindu genom födsel. För det andra är hinduismen den enda av de stora världsreligionerna som aldrig missionerat. För det tredje har hinduismen och den indiska kulturen haft så stort inflytande i varandra och vävts tillsamman. Det är därför oerhört svårt att vara utförare av hinduism i andra kulturer.

Religionens utveckling börjar i den heliga skriften, Rigveda. Verket består av hymner tillägnade de hundratals gudar som symboliserar alla världens beståndsdelar. Veda är beteckningen på litteraturen om det uppenbara vetandet. Den sträcker sig via Upanishaderna, de hemliga lärorna, fram till den vägledande sutralitteraturen. Ovanpå dessa har en mängd filosofiska skrifter tillkommit. Den viktigaste av dessa kallas för Bhagavadgita, vilket betyder ”den höges sång”.

Då hinduerna vördar sina gudar har man inga gemensamma gudstjänster. Var hindu har ett personligt urval av gudar som han eller hon dyrkar. I hemmet brukar man inreda ett gudsgestaltbeklätt altare för bön.

Den centrala punkten i hinduismen är tron på den heliga, abstrakta kraft som existerar överallt och i allt levande. Denna heliga kraft kallas Brahman. Allt levande är medverkande i ett kretslopp, samsara, som består av födelse, existens, förintelse och återfödelse. Cykeln präglas av kosmos. För att beskriva tidsrymden mellan förintelse och återfödelse används följande bild: ”En duva flyger var tusende år med en slöja av siden i näbben och strycker sjöjan över Himalaya. Den tid det tar för duvan att på detta sätt nöta ner bergskedjan motsvarar tidsrymden mellan död och födelse”.

Hurvida en varelse återföds som ko, människa eller dyngbagge beror på dess karma, den samlade effekten av inre och yttre leverne. Desto bättre liv man levt, desto bättre karma får man och återföds som högre varelse. Jordelivets verklighet, maya, är dock illutorisk, en brokig slöja framför människans ögon. Livet är i grund lidande och målet är att varelsesjälen, atman, uppnår nirvana. Detta innebär att atman förenas med Brahman och slipper återfödelsen och dess lidande.

Hinduerna delar in individer i kastsystem och kastväsendet är djupt rotat i den indiska kulturen. Högst i kastsystemet står brahmanerna, en slags präster, och närmast dem krigarna eller adeln. De lägre kasterna utsattes förr för social diskriminering men idag finns lagstifting mot detta. Man tilldelas kast genom födsel och giftemål mellan kasterna är furbjudet. Kast bestäms genom tidigare karma.

I Indien anses vissa djur vara sakrala. För hindun är kon ett heligt djur och den vördas för alla de tjänster den gjort människan. Den har gett mjölk till mat, kogödsel till bränsle och arbetat som dragdjur.

Ett livsmål för var hindu är att en gång i livet vallfärda till staden Varanasi och bada i den heliga floden Ganges. Vattnet sägs kunna rena själen från synd. Många väljer att få sin aska från kremeringen utströdd i floden. Den har dock blivit oerhört förorenad på grund av alla besökare som tvättar sig i den och spriden därigenom sjukdomar och bakterier.
Många hinduer ägnar sig åt olika former av meditation. Bland de mest populära finns yoga, där man i olika kroppsställningar försöker uppnå kontroll över de egna impulserna, eller mantra där ljudligt repeterar en fras om och om igen.

Ordet mantra är en kombination av de två sanskritstavelserna ”man” - att tänka - och ”tra” - befrielse av sig själv.
Genom att regelbundet lyssna eller rabbla ett mantra lungnas nerverna, kroppen slappnar av och riktar tankarna inåt. Utövaren sätts i en slags trans som tillåter honom att fly från de negativa delarna av hjärnan och positiva tankar kan flöda fritt. Genom att regelbundet rabbla mantras kan personen leva mer fridfullt.

Mantras kan ses av många som simpla böner men för utövaren har de mycket större betydelse. Forskning har visat att de har positiv influens både på psyket och den fysiska hälsan.
När man repeterar ett mantra ska det göras med stark inlevelse och självkänsla. Man vill bygga upp en slags glöd inom sig som ger insikt i hur man ska uppnå sitt livsmål. Det direkta resultatet är klarare tankebanor som ska eliminera stress och ångest. ...